Antalet fartyg i kanalerna 1849

 År 1847 var det 359 ångfartyg som gick på Göta Kanal och året efter hade detta antal ökat till 365 stycken för sedan minska till 338 under 1849. Under det sistnämnda året var det 1 539 segelbåtar och segelfartyg som passerade kanalen. Trafiken på Trollhätte kanal var under 1849 tre gånger mer än på Göta kanal nämligen 4 390 segelutrustade fartyg och denna siffra hade gått ner från 5 170 sådana fartyg under 1847. Men själva kanalavgiften var dock mycket högre på Trollhätte kanal än på Göta kanal (135 731 mot 81 312 riksdaler). Däremot var det både mer trafikerat och billigare på Södertälje kanal som hade passage av 2 776 segelfartyg och segelbåtar samt 851 ångfartyg som erlade avgift på 14 685 rikdsdaler.

Källa: BiSos, Sveriges inrikes sjöfart 1849

Strandade fartyg mellan 1863-67

 1863

Strandade sammanlagt 119 fartyg längs med den svenska kusten och 33 av dessa var svenska. Av de strandade fartygen blev 66 vrak och av dessa var 33 svenska. Tyskland drabbades av 16 vrak och sammantaget var det 24 fartyg ifrån detta land som strandade längs med den svenska kusten. Det var också 24 brittiska fartyg som strandade och åtta av dessa blev vrak. Norge och Danmark blev drabbade av sju och respektive fem strandningar.

1864

Antalet strandningar ökade under detta år till 146 händelser varav 80 blev vrak. Det var 77 svenska strandningar varav 48 slutade som vrak, Norge blev drabbat av 15 strandningar varav sex slutade som vrak medan Danmark fortfarande hade fem strandningar varav fyra vrak. Engelska fartyg drabbades av 26 strandningar varav tolv slutade som vrak medan 14 fick obetydliga skador.

1865

Det var 118 strandningar varav 61 slutade som vrak och 40 fartyg fick obetydliga skador. För svensk del blev det 35 strandningar varav 24 slutade som vrak. Norge drabbades av 26 strandningar och 14 vrak medan England drabbades av 21 strandningar med endast sju vraktillfälen(11 fartyg fick obetydliga skador). Danmark drabbades bara av en strandning som slutade dess värre som vrak.

1866

Under detta år var det 104 strandningar varav 48 slutade som vrak, däremot var det 39 fartyg som fick obetydliga skador och för första gången i denna artikel var det någonlunda jämvikt med antalet obetydliga skador och antalet vrak. Sverige drabbades av 31 strandningar varav 18 slutade som vrak. Engelska fartyg drabbades av 32 strandningar med 12 med obetydliga skador, sex med betydande skador samt 14 som vrak.

1867

Det blev 155 strandningar och antalet vrak tycks minska sedan det föregående året, Sverige drabbades av 59 strandningar varav 30 slutade som vrak. England drabbades av 30 strandningar och 11 slutade som vrak. Antalet obetydliga skador inträffade vid 66 strandningar och det var följande nationaliteter; 23 svenska, 14 norska, 2 danska, 3 ryska och finska, 3 tyska, 14 engelska samt 7 franska.

Källa: BiSOS(Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsanstalterna å rikets kust) 1873

(Tidigare publicerat)

Statoilmacken i Björklinge

Statoilmacken i Björklinge är numera riven och få betraktas som en försvunnighet, bilden togs omkring 2005. Denna bild var tidigare publicerat

 

Kumla kyrka i Västmanland

 Denna kyrka med samma namn som samhället i Närke och ligger strax söder om Sala samt längs med järnvägen som går mellan Sala-Tillberga. Den utvändiga delen är både gotisk och gustaviansk medan invändiga delen är gotisk. Kyrkan färdigställdes någon gång kring sekelskiftet 1200/1300-talen och t o m även sakristia samt kor. Tornet tillkom i samband med förändringen av exteriören 1758, då kyrkan också fick sin ovanligare rosa färg.

Källa: Bebyggelseregistret(äldre versionen)

(Tidigare publicerat)

Travare med förnamnet Segerstorp

 På databasen hos http://www.travsport.se/ fick jag fram 41 travare med detta namn som var födda mellan 1964-81 och det finns förstås några möjligen kända travare bland dessa individer. Segerstorp Comet som vann 74 gånger pengarna i 1970 års Derby och Segerstorp Barlow som vann Svensk Uppfödningslöpning som tvååring 1967. Dessa två individer är helbröder efter Morgan Calhoun-Enina Olympia-Barlow Hanover och i denna syskonskara fanns även de halvsystrarna S: Helle(e Blaze Frost) och S: Jina efter Armbro Kwik, samt hingsten S: Ilie efter Colonel Hanover och S: Pascal efter Liberty Hanover. Segerstorp Helle är exempelvis mor till det ostartade stoet Segerstorp Olympia(e Dartmouth) som är mor till "Hjo-hästarna" och en av dessa är mångloppsvinnaren Joker From Hjo.

Morgan Calhoun som föddes i USA 1953 och kom till Sverige som tioåring, fick här 102 avkommor mellan 1965-69 och vissa av dem fick namnet Segerstorp+någonting annat. Han fick bl a även Segerstorp Fix som var en hingst undan Irmelin Rose som föddes 1969 och tjänade 85 475 kronor på 35 starter(tre segrar). Hans mor fick nio avkommor, sju av dessa var Segerstorp Barlow far till, sex av dessa fick förnamnet Segerstorp och det var bl a Segerstorp Mim(vann 17 av 55 lopp), Segerstorp Ninni(11 av 55 lopp) som blev mor till Super Play-sonen Lillfräsarn som föddes 1986 och vann 5 av 92 starter. I denna syskonskara fanns också Mr Truck som också är en avkomma efter Segerstorp Barlow som bara vann ett lopp på 154 starter. Rimmilli Truck som också är en avkomma efter honom fick bl a Stochampoinatvinnaren Pay The Bill som också fick ett antal vinnare som var födda under 1980- och 1990-talet samt en under 2001.

Källor

http://www.blodbanken.nu/

http://www.qhurth.com/trav/

http://www.travsport.se/

(Tidigare publicerat)

Lite spannmålspriser mellan 1873-1903

 År 1873 var priset på vete, korn, råg och havre för Sverige följande; 16:58, 9:63, 11.15 och 5:62. Det var samma priser som i Danmark under detta år; den största skillnaden var med havre då priset i Danmark var 1:14 kronor dyrare. Priserna på spannmålen gick ner under hela denna period, det var dyrare under 1870-talet än under 1900-talets första år. I Sverige kostade havre 4:87 under året 1902, i Danmark motsvarande 5,21; för korn kostade det i Sverige 7:72 och i grannlandet 0:96 kronor billigare, för råg var priset i Sverige 8:48 och för vete 10:10. Det var i stort sett billigare med spannmål i Danmark än i Sverige. Det var förstås svenskarna medvetna om och i generellt sett så gick priserna i båda länderna under denna tidsperiod. 

Källa: Nils Wohlin, Spannmålspriser och spannmålstullar i Sverige 1873-1903, i Ekonomisk tidskrift, 1905.

(Tidigare publicerat)

Sverige sände granater till Argentina 1910

 I en notis i Dagens nyheter skickades från Finspongs vapenfabrik 7 000 tackjärnsgranater till Argentina runt månadsskiftet maj/juni under detta år. Det var granater som var mellan 47-57 tum i storleken och just då när denna notis skrevs i tidningen var det ett anbud på ytterligare 10 800 stycken 12 cm-granater som vid färdig tillstånd skulle skickas över till Sydamerika.

Källa: Dagens nyheter 2 juni 1910

(Tidigare publicerat)