Notiser juli

Kopparslagare i huvudstaden

År 1576 är en kopparslagare känd i Stockholm och exempelvis under åren 1461-65 fanns det 6-8 kopparslagare i samma stad.
Källa: "Medeltidens ABC", Borås, 2002

Spinnskolor i norr

Förutom den textiltillverkning som var i Sjuhäradsbygden i Västergötland bildades även s k spinnskolor i Nätra och Själevad i Ångermanland 1741.
Källa: Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999

Samtliga kom i mål

När Grand Prix gick i Holland 1961 på Zandvoort startade femton bilar och samtliga togs sig till mål, vinnaren var Wolfgang von Trips med en Ferrari.
Källa: Anthony Harding "Bilar" (sv version), Helsingborg, 1990

Lübeck för Sveriges import

Lübeck svarade för 49,8 % av Sveriges import 1593 och 25 år senare hade denna siffra sjunkit med omkring tio procent, år 1615 var det 39,1%
Källa:  Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999

Dyra hjullåspistoler

De hjullåspistoler som användes under 1600-talet var dyra att tillverka och det enda som fick använda dessa var kavalleriet i bl a Italien som hade en version som tillverkades under detta sekel.
Källa: Militärhistorien (Sv version), 2013

Kulsprutepistoler under de båda världskrigen

Det är i alla fall fem olika kulsprutepistoler som användes under de båda världskrigen: Bergmann MP 18/1, MP40 (båda tyska), PP5h41(sovjetisk), Sten Mk2 (brittisk) och US M3(amerikansk).
Källa: Uppslagsboken Vapen, 1997

F d publikrekordet

Det f d publikrekordet för IK Sirius i bandyallsvenskan var 7 852 åskådare mot Skutskärs IF den 11 januari 1959 och hemmalaget vann med 2-1 genom båda målen gjorda av Ove Eidhagen. Mellan 1933-58 spelade Uppsalaklubben endast två säsonger i bandyallsvenskan (1950 och 1955) och båda gångerna åkte de ut tillsammans med Söderhamnslaget Broberg.
Källor:
Egna filer om Sirius (förr publicerade på egen blogg)
Idrottsbladet, nr 5, 12 januari 1959

Tidigt världsrekord

AIK satt ett nytt världsrekord den 13 september 1908 genom att vinna på 4x200 meter på Idrottsparken i Stockholm på tiden 1,36,0 i friidrott.
Källor:
Faktakalendern 1999
"Sporten i focus", Stockholm, 1966

Tågurspårning i Ljusdalstrakten

En tågurspårning inträffade söder om Ljusdal i februari 1899 som berodde på en frostknöl hade bildats på järnvägsspåret och det hade gjort att rälsen vidgats sig, trots att lokföraren tog mycket försiktigt så hände denna olyckshändelse.
Källa: Dagens Nyheter 22 februari 1899

Utsädet för fyra byar i Närke 1678

Utsädet från fyra byar i Närke 1678 i tunnor; Fjugesta 28, Snarvi 5, Råberga 17½ och Alm 16 1/3.
Källa: David Hannerberg "Byamål och tomtreglering i Mellansverige före solskiftet", Ymer, 1959

Hon kom med initiativet med en färja

Ebba Bergner som var den dåvarande ägaren på Arnöberg säteri på Arnön i Mälaren (Uppland) kom 1931 med initiativet med öns färjeförbindelse med fastlandet.
Källa: Anders Källgård, "Sveriges öar", 2005

Karl Johan församlings sparbank

Det verkar vara en liten sparbank och under augusti 1864 insattes 17 nya och 89 äldre motböcker samt det hade skett 14 uttagningar.
Källa: Göteborgsposten 5 september 1864

Spannmål i Danmarks socken

På mitten av 1600-talet kördes det 28 lass hö per hemman i Danmarks socken utanför Uppsala medan det var 28 tunnor spannmål per hemman.
Källa: Johan Söderberg, "Bondesamhälle under pulverisering", Scandia, 1988

Guldbröllopet i Viksta prästgård

Guldbröllopet i Viksta prästgård mellan prästen C O Schedin och hans hustru som var född Värman som firades den 9 juni 1866 och det var både släkt och vänner på festen.
Källa: Dagens Nyheter 13 juni 1866

Glad och sedan nedstämt

En maskinarbetare i Vänersborg gick under en oktobernatt 1892 ner sig i kanalen och var då glad i hågen enligt källan, däremot var han nedstämt när han fiskades upp ur vattnet.
Källa: Elfsborgs Läns Tidning 19 oktober 1892

Stökiga personer

Det var också förr i tiden som det hände att stökiga personer fick åtgärdas och ett sådant ärende avhandlades på rådhusrätten i Uppsala den 16 juni 1890. Det var en studerande som hade uppmanat en folkmassa på Stora Torget i Uppsala att frita en kamrat till honom. Han dömdes att böta 25 kronor för förargligväckande beteende och 200 kronor för att uppmana folk till fritagningen (en krona var värd 50-60 kronor i dagens penningvärde). I samband med denna akt i rådhusrätten fick en konstapel också böta 25 kronor sedan han hade slagit en student i huvudet med en batong. På Oppunda häradsrätt i Katrineholm under 15-16 januari 1895 blev två arbetare bötfällda p g a en tumult, den ena fick böta åtta och den andra tio kronor för fylleri och olämplig uppträdande.

Källor:

Stockholms Dagblad 18 juni 1890
Södermanlands Läns Tidning 21 juni 1895

Hilleshög kyrka

Denna kyrka är från den romanska tiden (1100-talet och början på 1200-talet) och i bygden finns det sex andra romanska kyrkor från samma tid. Hilleshög ligger på Svartsjölandets nordvästra del med Färentuna kyrka strax till väster och i söderut ligger Sånga kyrka. Det är en romansk stenkyrka som byggdes omkring 1200 och är byggt i fyra delar som skiljer sig emellan. Tornet i väster är den största enheten i kyrkans konstruktion som efterföljs av långhus, kor och absid (från själva tornet räknat mindre-mindre-minst). Alla delar av kyrkan har bevarat sina medeltida proportioner och uppföranden Kyrkan är byggt av väl utvalda gråstensblock som har kluvits för att passa in i själva konstruktionen. Hilleshögs kyrka ligger i ett väldokumenterat historiskt område med bl a Birka och Alnsö hus där den historiska Alnsö stadga  skickades ut omkring 1280 från en byggnad som bara är ruin idag. Alnsö Hus ligger i Adelsö kyrka som inte ligger långt ifrån Hilleshög.
Under tidigare sekel har det berättat att kyrkan hade problem med boskap och i synnerhet svin som rotade runt på kyrkogården.

Källor:

Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981
"Medeltidens ABC", Borås, 2002
Svanberg Jan, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969

Om ett ryskt magasingevär

Från tidningskällan 1887:

Ett nytt magasingevär är man och i färd med att anskaffa för ryska hären. Denne är för närvarande utrustad med Berdangeväret, som skjuter åtta skott i minuten och på 3 000 steg genomborrar en furubräde af en tums tjocklek. Det nya ryska maskingeväret lossar 20 skott i minuten.

Hiram Berdan var en amerikansk militär och uppfinnare som blev känd för sina konstruktioner som också användes i Spanien och Ryssland. Han levde mellan 1824-93 och deltog i det amerikanska inbördeskriget på nordstaternas sida ledde två pricksskyttsregementen under detta krig. Hans två regementen bidrog till att sydstaterna blev lite försenade med att kunna slå nordstatsarmén vid Gettysburg 1863. Han ligger begraven på Arlingtons begravningsplats i huvudstaden Washington som är ämnad för amerikanska militärer.


Källor:

http://www.arlingtoncemetery.net/hberdan.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/Hiram_Berdan
Södermanlands läns tidning 14 januari 1887
"Uppslagsboken Vapen" 1997

Oroligheterna längs med Flutstretspromenaden 1903

De båda dåtida tidningarna i Uppsala på den tiden rapporterade om krigsscener längs med Flustretpromenaden vid helgen omkring den 25 augusti 1903(det var en av de första dagarna efter denna helg) som tidningarna rapporterade om denna händelse som dessutom blev en riksnyhet. Men jag lägger tonvikten på denna händelse utifrån den notis som Dagens Nyheter hade om händelsen samt lite grann av de båda lokaltidningarna.

Först en liten bakgrund!!!

Vid den där tiden uppehöll som man kan säga i nutida termer ett värstinggäng som uppehöll sig där Studeternas och Uppsala Bangolfklubb har sina anläggningar. Gänget bestod av pojkar samt halvvuxna män enligt den dåvarande dagspressen. De hade under en tid terroriserat artilleristerna från Uppsala garnision under en tid och vid ett par fall hade de slutat med misshandel. Men oftast så var det rena psykningar ifrån gängets sida. Sent en kväll hade vakten på garnisionen fått ett bud ifrån gänget som "förvarnade" om att de soldater som skulle våga ner till "Kap" skulle åka på stryk. P g a att det har varit lönedag så var många av artilleristerna mer eller mindre berusade och utan att befälen fick reda på det så spreds ett rykte på reglementet. Dagens nyheter skrev bl a på utsatt tid strömmade artilleristerna, flockvis ner till Flustretpromenaden, där ett 50-tal pojkar och ynglingar uppehöllo sig i buskskogen och med tjut och visslingar hälsade sina motståndare. De berusade artilleristerna fick då för sig att rensa upp och oavsett om det var ynglingar eller vanliga parkvandrare så använde de av knytnävslag och knuffningar.

På den tiden patrullerade alltid två konstaplar ur stadens poliskår i Stadsparken och en av dessa begärde förstärkning via en telefon, en stor polisstyrka anlände till parken samtidigt som en undsättningsgrupp ryckte ut från garnitionen. Polisen förde folkmassan mot Flustret medan armén tog hem sina egna tillbaka till garnitionen. P g a mörkrets infallande så var det svårt att igenkänna bråkmakarna bland de yngre förmånerna bland folkmassan och inga gripande gjordes.

Källor:

Svenska dagbladet(inte Dagens Nyheter), 25 augusti 1903
Samt Tidningen Uppsala och Uppsala Nya Tidning.

(Tidigare publicerat)

Ett par notiser om vapen

Göingebössan

Göingebössan är ett svensk-tillverkat gevär som lanserades under mitten av 1600-talet med kalibern 10 mm, piplängden på 980 mm, mynningshastigheten 500 m/s och hade flintlåsmekanism.
Källa: Chris McNab, "Skjutvapen", 2011

L1A1

Den halvautomatiserade karbinen L1A1 introducerades av den brittiska armén 1954 och var ett standardvapen fram till 1988.
Källa: Roger Ford m fl, "Den stora boken om vapen", 2010

Den brittiska 6-tumshaubitsen

Med detta militära vapen avlossade den brittiska armén 22,4 miljoner skott mellan 1915-18 och detta vapen hade en kaliber på 152,4 mm samt att projektilvikten var på 45 kilo. Med detta artilleri kunde man avlossa skott på 8 700 meter och mest använda kanonen av britterna.
Källa: "Uppslagsboken Vapen", 1997

Järnvägshistoriska notiser 8

Hemsjö mosse

Sydsvenska Kraft AB hade en bränntorvtäkt på Hemsjö mosse mellan 1918-21 och hade bl a en liten järnväg med spårvidden 600 mm mellan torvmossen-lastplatsen.
Källa: SmB 4/86

Dubbeltunnlarna vid Floda

På Västra Stambanan mellan Floda och Norsesund finns två tunnlar som kallas för Ubbaredstunnlarna (Norra och Södra) som driftsattes i samband med dubbelspårbygget 1916. De båda tunnlarna är 68 och respektive 70 meter långa.
Källa: Järnvägsdata 1999

Raset på SRJ

Stockholm-Roslagens järnvägar fick ett trafikuppehåll mellan den 17/4-7/7-1906 p g a ett banvallsras i Frescati. Det iordningställdes två hållplatser både söder och norr om själva rasplatsen som passagerarna fick gå emellan och förbi platsen för raset.
Källor:
Egen samling
Järnvägsdata 1999

Prov för eldrift

En kortare sträcka av den statsbyggda järnvägen mellan Hede och Sveg fick kontaktledning för prov med järnvägsluftvärn. Denna järnväg användes som ett militärt övningsobjekt efter nedläggningen i februari 1966
Källa: Järnvägsdata 1999
Källnot: Se "Järnvägshistoriska notiser 7" för lite med om denna bana.
http://okandahandelser.blogspot.se/2016/04/jarnvagshistoriska-notiser-7.html

Vakerns såg och tjärfabrik

Vid Vakerns station längs med järnvägen mellan Kristinehamn och Mora anlades en såg 1919 som gick i konkurs två år senare och sågen drevs ändå fram till 1927, med viss utvinning av tjära.
Källor:
Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

Borttagna omformare

Mellan järnvägsövergången med Vimpelgatan och Lilla Ultuna (Kungsängens gård) finns det två små fundament på varsin sida av järnvägsspåren. Förut fanns det där två omformare som numera är borttagna och dessa borttogs någon i samband med järnvägsupprustningar eller ombyggnaden av Uppsala stationsområde mellan 2004-11

Rälsbusshållplats under 1940-talet

Längs med Nora-Bergslags järnväg (NBJ) anordnades en rälsbusshållplats mellan 1942-48 med namnet "Odlingen".
Källa: "Sveriges järnvägsstationer", Statens järnvägsmuseum