De landshövdingsberättelser som är utlagda på utforsk.se är sevärda att läsa i om man vill veta lite mer om vad som hände innan 1850, fast under 1800-talet förstås och ett annat alternativ är de "rapporter" som lämnades in till Tabellverket mellan 1749-1859. I landshövdingsberättelser kan man bl a läsa efterlysningar, planerade datum för någonting eller hur mycket det var exempelvis av någonting.
Under 1828 hände det också lite grann, den 18 januari kom en efterlysning ut i samband med en kungörelse om bl a en bortsprungen stor hund som användes i rapphönsjakt. I denna efterlysning även uppgifter om en bonde i Delsbo socken hade blivit av med sju härvor lingarn och lika många blångarn under ett inbrott. Den 30 januari kom det ut ett s k bevillningsregister som skulle uppsättas på en rad platser runtom i landet.
Den 12 februari kom det en kungörelse över förbjudna varor på Distinget i Uppsala och en orsak till det var att personer hade tagit med sig alla möjliga varor från marknaden. Vid slutet av denna månad så skulle hamnen i Vänersborg byggas så att den skulle anpassas till fartyg som skulle anlöpa hamnen.
Den 6 mars efterlystes det en mördare som hade sårat en man i en ort i Kalmar län och greps senare, men han lyckades fly när transporten skedde inom detta län. Förutom denna händelse så var det också reparation av bron i Flottsund, allmänningsavgift i skogarna runt Dannemora och en mjölnare på Visingsö hade försvunnit.
Den 18 april kom en efterlysning på en del föremål som hade blivit beslagtagna under ett inbrott i Rumskulla kyrka i Kalmars län. Tjuven/tjuvarna tog bl a med sig oförgylld kedja med kors, kalken, patén och fem vaxljus.
I juni var det lite problem med att soldater som rymde från garnisionen i Stockholm. Lite senare under denna månad inträffade en kyrkostöld ur Vassunda kyrka utanför Uppsala och samma kyrka råkade ut för likande stöld under 1850-talet. Trevalvsbron i Funbo kyrka behövdes att repareras under detta år och vägfarande skulle ta vägen över Rasbo-Vaksala istället för Almunge.
Intressant var den kungörelse som kom den 15 juli över Uppsala läns lasarett som det hette på den tiden. Det var för året 1826 när lasarettet tagit emot 104 personer, varav sju hade dött och 65 friska personer hade blivit utskrivna.
Den 30 september kom det en kungörelse över personer som inte har betalt skatten. Det var 22 personer som inte hade gjort som ingen visste direkt var dessa befann sig och en annan hade dessutom böter att betala.
Den 3 december kom en efterlysning över en stöld där dopskålen i Järvsö kyrka i Hälsningsland hade blivit bestulen. Man kan undra vad den skulle användas till eftersom den vägde 103 lod och dessutom hade 17 kannor av s k Picardonvin blivit bestulen.
Det var ett litet urval av händelser i detta års landshövdingskungörelser. Tittar man exempelvis i mortalitetsrapporterna som sockenprästerna lämnade in varje år till Tabellverket så dog en man/pojke i Film socken i Uppland p g a en olyckshändelse. I en annan socken dog två män/pojkar i annan eller i varsin olyckshändelse.
(Tidigare publicerat)
fredag 25 september 2015
De som dog i fängelset
Med hjälp av polisunderrättelser mellan 1878-1903 så hittade jag några fall där fångar dog i fängelser eller på anstalter. För att nämnda några fall kan man inleda med Andreas Nilsson som föddes den 25 februari 1829 i Björketorp socken i Västergötland. Fast vid dödstillfället var han mantalsskriven i Tölö socken i Halland och antagligen flyttade han dit för att arbeta inom industrin. I källan stod det att han var fabriksarbetare och hade blivit dömd för stöld vid fyra tillfällen när han dog den 12 juni 1878 på Långholmens centralfängelse. Hans ekonomiska behållning var troligen relativt god eftersom han hade 142 kronor.
Avsevärt mindre ställt hade dock bonden Jöns Ruus från Trönö socken som hade blivit dömd för mordbrand. Han föddes den 20 maj 1854 och dog på Långholmens centralfängelse den 29 maj 1903 med behållning på 56:81 kronor. Ännu mindre hade den f d drängen Erik Blomberg från Grödinge(Södermanland) som föddes den 10 november 1852 med 5:37 i behållning, han var dömd för mordbrand och dog på samma fängelse den 9 mars 1878.
Det verkar som de fall som jag hade noterat att de fångarna hade upperbarligen mer i behållning än de yngre. Exempelvis var den f d statsdrängen Jan Erik Jansson som föddes den 18 december 1820 i Götlunda socken i Örebro län. Han hade blivit dömd för andra resan stöld samt bedrägeri och mordbrand. Han dog den 24 februari 1878 på samma fängelse som de föregående individerna och var då skriven i Säterbo socken i Västmanland. Han hade då 164:95 kronor i behållning. På julafton 1880 avled hustrun Lovisa Catharina Jonsson som föddes den 8 maj 1815 i Gårdeby socken i Småland och senare mantalsskriven i Kalmar. Hon dog på länsfängelset i Kalmar och det är inte känt hur mycket hon hade i behållning(enligt källan var det en del) förutom att hon var straffat för fjärde resan stöld.
Det var förutom möjliga naturliga dödsorsaker även självmord som var fallet med Johan Herman Cato som hade blivit dömd för dråp. Han hade hängt sig i rannsakningsfängelset i Stockholm vid månadsskiftet augusti/september 1888.
Källor:
Polisunderrättelser:
nr 17 26/2-1878
nr 21 12/3-1878
nr 51 18/6-1878
nr 1 4/1-1881
nr 106 8/8-1888
nr 56 5/5-1903
(Tidigare publicerat)
Avsevärt mindre ställt hade dock bonden Jöns Ruus från Trönö socken som hade blivit dömd för mordbrand. Han föddes den 20 maj 1854 och dog på Långholmens centralfängelse den 29 maj 1903 med behållning på 56:81 kronor. Ännu mindre hade den f d drängen Erik Blomberg från Grödinge(Södermanland) som föddes den 10 november 1852 med 5:37 i behållning, han var dömd för mordbrand och dog på samma fängelse den 9 mars 1878.
Det verkar som de fall som jag hade noterat att de fångarna hade upperbarligen mer i behållning än de yngre. Exempelvis var den f d statsdrängen Jan Erik Jansson som föddes den 18 december 1820 i Götlunda socken i Örebro län. Han hade blivit dömd för andra resan stöld samt bedrägeri och mordbrand. Han dog den 24 februari 1878 på samma fängelse som de föregående individerna och var då skriven i Säterbo socken i Västmanland. Han hade då 164:95 kronor i behållning. På julafton 1880 avled hustrun Lovisa Catharina Jonsson som föddes den 8 maj 1815 i Gårdeby socken i Småland och senare mantalsskriven i Kalmar. Hon dog på länsfängelset i Kalmar och det är inte känt hur mycket hon hade i behållning(enligt källan var det en del) förutom att hon var straffat för fjärde resan stöld.
Det var förutom möjliga naturliga dödsorsaker även självmord som var fallet med Johan Herman Cato som hade blivit dömd för dråp. Han hade hängt sig i rannsakningsfängelset i Stockholm vid månadsskiftet augusti/september 1888.
Källor:
Polisunderrättelser:
nr 17 26/2-1878
nr 21 12/3-1878
nr 51 18/6-1878
nr 1 4/1-1881
nr 106 8/8-1888
nr 56 5/5-1903
(Tidigare publicerat)
onsdag 9 september 2015
Ett par korta notiser
Skottsk pistol
Under 1700-talet tillverkade skottarna pistoler av antingen järn eller mässing med komplicerade gravyrer.
Källa: Roger Ford m fl, "Stora boken om vapen", 2010
Första järnvägskatastrofen
Den första järnvägskatastrofen inträffade den 8 maj 1842 då Paris-Versaillesexpressen spårade ur och fattade eld, mellan 42-200 personer omkom.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägs historia", 1994
https://en.wikipedia.org/wiki/Versailles_rail_accident
Absalons bror
Köpenhavns grundare som var ärkebiskopen Absalon hade också en bror med namnet Esbern Snare som lät uppföra Kalundsborgs slott och kyrka.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Under 1700-talet tillverkade skottarna pistoler av antingen järn eller mässing med komplicerade gravyrer.
Källa: Roger Ford m fl, "Stora boken om vapen", 2010
Första järnvägskatastrofen
Den första järnvägskatastrofen inträffade den 8 maj 1842 då Paris-Versaillesexpressen spårade ur och fattade eld, mellan 42-200 personer omkom.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägs historia", 1994
https://en.wikipedia.org/wiki/Versailles_rail_accident
Absalons bror
Köpenhavns grundare som var ärkebiskopen Absalon hade också en bror med namnet Esbern Snare som lät uppföra Kalundsborgs slott och kyrka.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
onsdag 19 augusti 2015
Burys främsta målskyttar i högsta divisionen
Bury har inte spelat i den högsta divisionen (inklusive den gamla division 1) sedan 1929. Klubbens främsta målskyttar målgörare i den gamla division 1 är Billy Hibbert med 99 mål mellan 1906-11, John Ball 78 1924-28, Norman Bullock 70 1924-29, Charlie Sagar 68 1898-1904 och Tom Kay 67 1905-11.
Bullock gjorde 127 mål på 505 liga- och 32 FA-cupmatcher för Bury under sin karriär som varade mellan 1920-35, han hade tidigare tre klubbrekord för klubben. Hibbert gick till Newcastle United 1911 som han skulle göra 46 mål på 139 matcher för. Sagar vann FA-cupen med Bury såväl 1900 som 1903 och spelade sedan för Manchester United under ett par säsonger. I sin första match för Manchester United gjorde han tre mål i premiäromgången mot Bristol City.
Källor:
Egen samling
Wikipedia(engelska)
Bullock gjorde 127 mål på 505 liga- och 32 FA-cupmatcher för Bury under sin karriär som varade mellan 1920-35, han hade tidigare tre klubbrekord för klubben. Hibbert gick till Newcastle United 1911 som han skulle göra 46 mål på 139 matcher för. Sagar vann FA-cupen med Bury såväl 1900 som 1903 och spelade sedan för Manchester United under ett par säsonger. I sin första match för Manchester United gjorde han tre mål i premiäromgången mot Bristol City.
Källor:
Egen samling
Wikipedia(engelska)
Boskapen i Stockholm 1805
Boskapen var följande i Stockholms stad 1805; 1 000 hästar, 1 500 kor, 1 436 får och sedan hade huvudstaden 200 hektar "öppen jord" (enligt källorna). I själva länet förutom Stockholm som stad fanns det 18 715 hästar, 4 653 oxar, 34 020 kor, 11 011 ungboskap och 48 127 får.
Källor:
Minnesskrift för jordbrukets 200-åriga beståndsdel, Stockholm, 1949
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1719-1832", Stockholm, 1915
Källor:
Minnesskrift för jordbrukets 200-åriga beståndsdel, Stockholm, 1949
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1719-1832", Stockholm, 1915
lördag 1 augusti 2015
Barnsleys cuptriumf
Barnsley vann FA-cupen 1912 genom att vinna med matchens mål mot West Bromwich i omspelet sedan den första matchen hade slutat mållöst. Båda finallagen var oförändrade i omspelet och Barnsley spelade då i gamla division 2 (två divisioner på den tiden), blev då 6:a med 42 poäng (38 matcher) medan West Bromwich slutade 9:a i division 1.
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham", 1984
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham", 1984
Stockholmskamraterna skrällde
IFK Stockholm vann med matchens enda mål i bortamatchen mot Broberg den 19 december 1965 och målet gjordes av Håkan Gladh i den 70:e matchminuten. Broberg var en av Sveriges bättre bandyklubbar under detta decennium.
Källa: Idrottsbladet 20 december 1965
Källa: Idrottsbladet 20 december 1965
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)