Uppsala vann överlägset mot Enköping

Uppsala allmänna slog Enköpings schacksällskap med 8-0 på hotell Hörnan i Uppsala den 10 januari 1915 och sju av partierna gick över mer eller mindre snabbt medan den 8:e spelaren från Enköping gjorde ett bra motstånd. Men fick ge sig efter 85 drag och denna spelare hade också fått sin träning hos motståndaren.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 januari 1915

Brandskadade lok

Den 9 december 1935 brann lokstallet i Gällivare och ett antal ellok förstördes; O-Oa 19-20, O-Ob 34-35 och D 106. Det var alltså fem lok som blev förstörda i branden med skrotning som följd, O-loken hann hann t o m bli omlitterade och dessa fick därmed två litteran. På sommaren 1965 brann lokstallet igen i Gällivare och branden startade enligt järnväghistorisk forum på samma ställe.

Källor:

http://www.jvmv2.se/gamlaforum/14379.htm
"Svenska ellok", försvunnen hemsida

Östervålamöbler

Bönderna har haft olika bisysslor i beroende var i landet de levde och i Östervåla socken i Uppland hade bönderna möbelsnickeriet som bisyssla. Det hela började när Johan Sundelin började med möbelsnickeri i en liten omfattning och sedan började andra bönder också att snickra ihop möbler. Det var främst stolar som tillverkades och hos vissa bönder hade möblerna en mängd olika utföranden, producerade också katalogblad över vad som tillverkades av en specifik bonde. Flera bönder företog försäljningsresor till de närliggande städerna och ibland också lite längre bort. På mitten av 1870-talet nådde stoltillverkningen sin absoluta höjdpunkt och så skrev Fredblad 1996.
1875 stod tillverkningen på sin höjdpunkt. Då fanns det 301 stolmakare i socknen och ca 100 bönder hade stolmakeriet som bisyssla. 48 000 stolar gjordes per år och många exporterades till Norge, Finland och Ryssland.
Men vid sekelskiftet 18/1900-talen sjönk däremot själva möbelsnickeriet kraftigt i Östervåla och finns dock kvar i begränsad omfattning.

Källor:

Fredlund Jane;
"Den stora boken om antikt", 1996
"Auktionshandboken 1700-2000", 2008
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia", del 3, Borås, 2000
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Ängsö kyrkas torn

Tornet till Ängsö kyrka utanför Västerås byggdes under 1700-talets första hälft liksom Piperska gravkoret. Enligt en inskriptionstavla så blev tornet färdigt 1744 och själva spiran är gjord av tjära. Det medeltida fönstret som en gång i tiden satt i själva västfasaden har istället placerat i tornet.

Källor:

Bebyggelseregistret (äldre utgåvan)
Nisbeth Åke, "Ängsö kyrka", Västerås, okänt tryckår

Historiska notiser 30

Här kommer den sista i detta nummer om det inte kommer fler i framtiden, men det är ännu inte klart.

Sköt sin syster av våda

Ett familjetragedi inträffade den 19 augusti 1901 i Hackas utanför Gällivare när en 18-årig pojke råkade döda sin 6-åriga syster av våda. Han skulle jaga sjöfågel och råkade under tiden han gick över gården avfyra ett skott som dödade systern. Om han skulle provskjuta geväret stod det ingenting om i notisen under landsortsnyheterna.
Källa: Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901

Snickaren åkte dit för förfalskningsbrott

Snickaren Karl Moberg greps i den dåvarande Skaraborgs län och häktades i Skövde den 1 juni 1901 för förfalskningsbrott. Han fördes senare till Hjo där han dömdes av rådhusrätten till sju månader straffarbete. Han föddes i Mofalla socken i det redan nämnda länet den 20 januari 1858.

Källa: Polisunderrättelser, nr 68 9/6- och 8/7-1904

Skjul till kanonen

År 1885 byggdes en skjul till kanonen på fyrplatsen Nidingen.
Källa: Dan Thunman, "Svenska fyrplatser", 2000

Omodernt i Riala socken

I Riala socken hade man ännu 1858 inte skaffat sig de plogar som redan hade blivit inköpta av andra socknar utan man körde med harvar och ådrar.
Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Inte en enda sökande

Garnisionssjukhuset i Stockholm fick inte en enda sökande till de underläkartjänster som sjukhuset annonserade ut. Skälet var nog den dåliga lönen med tre kronor per dag.
Källa: Södermanlands läns tidning 14 juni 1909

Hökhuvuds prästgård indrogs

Gustav Vasa ansåg att prästgården i Hökhuvud socken var mer lämpat för bergsbruket än för prästen som fick söka sig till ett annat boställe i annexet 1552.
Källa: Lena Berg & Örjan Hermodsson, "Dannemoras bergslagsområde", 2002

Väddömordet

I början av 1890-talet mördades en äldre kvinna i Väddö socken av en smed och hans hustru. Under våren 1891 blev det klart vilket straff de kommer att få och de blånekade först innan hustrun började att erkänna. De dömdes av Väddö-Häverö tingslags tingsrätt till livstids straffarbete.
Källa: Uppsala Nya Tidning 16 maj 1891

Svensk smittkoppsvaccin

Sverige tillämpade vaccinet mot smittkoppor för första gången 1901 efter ett intiativ av läkaren Eberhard Munck af Rosensköld i Malmö, fem år efter Edward Jenners upptäckt av vaccinet.
Källor:
Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta", Borås, 1996
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Telegrafstationen i Göteborg 1867

Under år 1867 hade Göteborgs telegrafstation skickat iväg 45 785 telegram varav 32 911 inom landet och 13 374 till utlandet. De inkomna telegrammen motsvarade 35 704 från olika delar av landet och 13 915 från utlandet.
Källa: Göteborgsposten 10 februari 1868

Hawaiimusik

Hawaiimusik slog igenom i USA på 1910-talet och var en blandning av vals eller foxtrot medan texten handlade oftast om kärlek.
Källa: "NE i tjugo band", band 8, 2009

Raset i Norrskedika gruvor

Norrskedika gruvor hade ett problem som var att berget var skört och det hände emellanåt att driften fick inställas p g a rasrisken. Det största raset inträffade 1875 när driften pågick för fullt och lyckligvist skadades ingen arbetare. Däremot släcktes deras "lampor" och arbetarna kom undan med blotta förskräckelsen.
Källa: "Norrskedika gruvor", Östhammars kulturnämnd, 1995

Tånggödsel

Det är ett av de äldsta gödselmedlen i Sverige ilandblåst tång användes som jordförbättring på Västkusten fram till 1950-talet. Värt att göra någon utvik på vid ett senare tillfälle.

Källa: Niklas Czerhalmi, "Fårad mark", Lund, 1999

Fartygets fotogenmotor

Fiskebåten Amelie i Smögen fick i april 1897 en fotogenmotor till vinschen och det var det som stod i tidningen också. På den tiden var det mer eller mindre sensationellt att fordon fick fotogenmotor, skriv gärna in en kommentar om detta.

Källa: Bohusarkivet