Först år 1889 lämnade Sverige den grova 12,7 mm kalibern och övergick till den moderna 8 mm (8x58RD). Tyvärr beslöts att den föråldrade m/1867 som var byggd på en enkelskottig "rolling block-mekanism" av Remington-konstruktion med att pipan skulle göras om för den nya patronen. Beslutet innebar inte någon större framgång eftersom Sverige vid det där laget var det enda landet i Europa med utan moderna repetergevär. Sverige hade ingen erfarenhet av denna sort vapen, trots att diskussionen var mer eller mindre livligt på den styrande nivån.
Källa: Vapentidningen 3/1996
Min artikel om snabbskjutande vapen i Sverige!
"Snabbskjutande vapen" i Sverige
Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen.
Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige. Tidningen fortsatte; Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland, som Bowen skrev om denna utveckling; It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later. Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;
Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.
Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.
Citat från Svenska Dagbladet;
Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien. Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.
Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.
Källor:
Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984
Göteborgsposten 22 april 1878
Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003
Stockholms Dagblad 3 februari 1890
Svenska Dagbladet 27 februari 1892
Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996
Denna artikel var förut publicerat på den historiska bloggen och finns också på Skalman-forumet efter ett önskemål där.
söndag 2 januari 2011
fredag 31 december 2010
Historiska notiser 21
Gotländska autombilturer
Generalpoststyrelsen beslutade att sex dubbla automobilturer skulle göras mellan Tingstäde-Fårösund på Gotland.
Källa: Södermanlands läns tidning 16 januari 1906
Uppsala i bandyfinalen
I semifinalen som spelades den 13 februari 1921 var båda Uppsala-lagen representerade och de vann också sina matcher. IFK Uppsala slog IK Göta med 4-0 medan Sirius slog IF Linnéa med 4-1 och därmed var det bara Uppsala i bandyfinalen precis som tre år tidigare. IFK Uppsala vann då med 4-1 på Studenternas i omspelet medan finalen på Stadion hade slutat 4-4. År 1921 slutade finalen 2-2 inför drygt 3 000 åskådare på Studenternas medan Sirius vann med 5-2 på Stadion inför 3 478 åskådare.
Källor:
Idrottsbladet, nr 13, 14 februari 1921
Matchprogrammet, SM-finalen 2008
Bröt benet i sin debut
Wolverhamptons målvakt Bill Walker bröt benet strax innan halvtid i matchen mot West Bromwich i gamla division 2 den 29 september 1929, de föll med 3-7. Inga avbytare var tillåtna på den tiden i den engelska ligan så utespelaren Kay fick ställa sig mellan stolparna och Walker spelade aldrig mer för Wolverhampton.
Källor
Matthews Tony;
"Wolves---A Complete Records", Derby, 1994
"The A-Z of West Bromwich", Derby, 1996
Willmore Glenn, "West Bromwich Albion---One hundred great matches", 1994
Naken på taket
I november 1884 uppstod ett skådespel som på ett vis var upprörande eller ovanligt på den tiden vid hospitalet i Malmö. Från en vindglugg på taket hade en förvirrat kvinna tagit sig ut på taket och hon började att ta av sig kläderna., en folkmassa samlades runt huset. Hon började dock att frysa och försökte värma sig vid skorstenen. Stegar upprestes, man gjorde ett hål i taket för att få in henne och hon var ursprungligen från Gotland. På ön hade hon klättrat på "farliga ställen" för att predika. Men skälet till vistelsen på hospitalet var att hon hade tänt eld hos en husbonde och var enligt källan en av hospitalets farligaste personer.
Källa Göteborgsposten 18 november 1884
Operakällan
Operakällan i Stockholm ritades av Axel Anderberg och stod färdigt 1898 sedan byggtiden varit sex år.
Källa: Eva Rosander m fl, "Hafva kungariket åt svenska folkets kulturarv", 2008
Karta över månens yta
Den tyske astronomen Johannes Hevelius(1611-87) ritade en karta över månens yta.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Mord eller inte
Under ett schaktningsarbete väster om Falköping i april 1859 påträffades ett mansskelett och en nyckel. Med hjälp av dessa fick man reda på att kroppen hade legat där ungefär tjugo år och kan mycket väl vara ett begånget mord.
Källa: Göteborgsposten 20 april 1859
Generalpoststyrelsen beslutade att sex dubbla automobilturer skulle göras mellan Tingstäde-Fårösund på Gotland.
Källa: Södermanlands läns tidning 16 januari 1906
Uppsala i bandyfinalen
I semifinalen som spelades den 13 februari 1921 var båda Uppsala-lagen representerade och de vann också sina matcher. IFK Uppsala slog IK Göta med 4-0 medan Sirius slog IF Linnéa med 4-1 och därmed var det bara Uppsala i bandyfinalen precis som tre år tidigare. IFK Uppsala vann då med 4-1 på Studenternas i omspelet medan finalen på Stadion hade slutat 4-4. År 1921 slutade finalen 2-2 inför drygt 3 000 åskådare på Studenternas medan Sirius vann med 5-2 på Stadion inför 3 478 åskådare.
Källor:
Idrottsbladet, nr 13, 14 februari 1921
Matchprogrammet, SM-finalen 2008
Bröt benet i sin debut
Wolverhamptons målvakt Bill Walker bröt benet strax innan halvtid i matchen mot West Bromwich i gamla division 2 den 29 september 1929, de föll med 3-7. Inga avbytare var tillåtna på den tiden i den engelska ligan så utespelaren Kay fick ställa sig mellan stolparna och Walker spelade aldrig mer för Wolverhampton.
Källor
Matthews Tony;
"Wolves---A Complete Records", Derby, 1994
"The A-Z of West Bromwich", Derby, 1996
Willmore Glenn, "West Bromwich Albion---One hundred great matches", 1994
Naken på taket
I november 1884 uppstod ett skådespel som på ett vis var upprörande eller ovanligt på den tiden vid hospitalet i Malmö. Från en vindglugg på taket hade en förvirrat kvinna tagit sig ut på taket och hon började att ta av sig kläderna., en folkmassa samlades runt huset. Hon började dock att frysa och försökte värma sig vid skorstenen. Stegar upprestes, man gjorde ett hål i taket för att få in henne och hon var ursprungligen från Gotland. På ön hade hon klättrat på "farliga ställen" för att predika. Men skälet till vistelsen på hospitalet var att hon hade tänt eld hos en husbonde och var enligt källan en av hospitalets farligaste personer.
Källa Göteborgsposten 18 november 1884
Operakällan
Operakällan i Stockholm ritades av Axel Anderberg och stod färdigt 1898 sedan byggtiden varit sex år.
Källa: Eva Rosander m fl, "Hafva kungariket åt svenska folkets kulturarv", 2008
Karta över månens yta
Den tyske astronomen Johannes Hevelius(1611-87) ritade en karta över månens yta.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Mord eller inte
Under ett schaktningsarbete väster om Falköping i april 1859 påträffades ett mansskelett och en nyckel. Med hjälp av dessa fick man reda på att kroppen hade legat där ungefär tjugo år och kan mycket väl vara ett begånget mord.
Källa: Göteborgsposten 20 april 1859
torsdag 16 december 2010
Järnvägshistoriska notiser 1
Stationen i Morgongåva
Det ursprungliga järnvägsstationen i Morgongåva(Uppland) revs innan 1950-talet och den anlades 1872 när Norra stambanan hade dragits mellan Uppsala-Heby.
Källor:
"Järnvägsdata 1999"
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Hållplatsen i Odensala
Hållplatsen i Odensala indrogs 1969 och hade i sin tur ersatt en annan 1940.
Källa: "Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Full o otrevlig bromsare
En dag i februari 1916 skulle en bromsare som var bosatt i Gävle tjänstgöra på ett godståg som han skulle möta upp. Han åkte med middagståget söderut och under tiden uppträdde han ohyfsat mot andra passagerare som klagade till konduktören. Han fick gå av tåget i Skutskär och han var endast tillfälligt anställd. Bromsare var ett järnvägsyrke innan vacuumbromsen kom under 1920-talet.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägshistoria"; 1994
Uppsala Nya Tidning 15 februari 1916
Det ursprungliga järnvägsstationen i Morgongåva(Uppland) revs innan 1950-talet och den anlades 1872 när Norra stambanan hade dragits mellan Uppsala-Heby.
Källor:
"Järnvägsdata 1999"
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Hållplatsen i Odensala
Hållplatsen i Odensala indrogs 1969 och hade i sin tur ersatt en annan 1940.
Källa: "Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Full o otrevlig bromsare
En dag i februari 1916 skulle en bromsare som var bosatt i Gävle tjänstgöra på ett godståg som han skulle möta upp. Han åkte med middagståget söderut och under tiden uppträdde han ohyfsat mot andra passagerare som klagade till konduktören. Han fick gå av tåget i Skutskär och han var endast tillfälligt anställd. Bromsare var ett järnvägsyrke innan vacuumbromsen kom under 1920-talet.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägshistoria"; 1994
Uppsala Nya Tidning 15 februari 1916
tisdag 7 december 2010
Kyrkohistoriska notiser 2
Få äldre textiler i Härkeberga kyrka
Härkeberga kyrka utanför Enköping är känd för sina kalkmålningar av Albertus Pictor och däremot är kyrkan medeltida textiler blivit fåtaliga. Dessa är en svart mässhake och silvergaloner från 1764 samt en svart klädkläde som en grevinna hade skänkt till kyrkan 1780.
Källa: Åke Nisbeth, "Härkeberga kyrka", Eskilstuna, 2004
Fönstren i Edsbro kyrka
Citat från källan; Sedan 1400-talet har Edsbro kyrka icke nämnvärt ändrat sitt yttre. Förr i tiden och i synnerhet under medeltiden byggdes inga fönster på nordsidan utan enbart på sydsidan. Fönstren på den södra långväggen förstorades antagligen 1763.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Edsbro kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
"Konsten att dö"
I Solna kyrka finns det en kalkmålning med titeln "konsten att dö" som finns i vapenhuset där både djävulen/ängeln finns närvarande vid dödsbädden. Dateringen är någon gång under 1460-talet.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningarna", Den gotiska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Stavby kyrkas flöjlar
Denna kyrka har flöljar med årtalet 1662 som troligen åsyftar på någon takrenovering vid samma tidpunkt.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Stavby kyrka", Katrineholm, 1985
Aborrhuvudet i Luleå kyrka
Luleå kyrka skulle någon gång under 1700-talet har förvärvat ett aborrhuvud som mätte 30 centimeter och detta hävdade bl a den välkända "sikotylogen" Bloch som var verksam under samma sekel. Jag har försökt diskutera om aborrhuvudet på det historiska forumet Skalman med utan framgång, kanske någon som läser denna notis som kanske kan bringa mera klarhet.
Källa: "Fiskarens uppslagsbok", Borås, 1993
Härkeberga kyrka utanför Enköping är känd för sina kalkmålningar av Albertus Pictor och däremot är kyrkan medeltida textiler blivit fåtaliga. Dessa är en svart mässhake och silvergaloner från 1764 samt en svart klädkläde som en grevinna hade skänkt till kyrkan 1780.
Källa: Åke Nisbeth, "Härkeberga kyrka", Eskilstuna, 2004
Fönstren i Edsbro kyrka
Citat från källan; Sedan 1400-talet har Edsbro kyrka icke nämnvärt ändrat sitt yttre. Förr i tiden och i synnerhet under medeltiden byggdes inga fönster på nordsidan utan enbart på sydsidan. Fönstren på den södra långväggen förstorades antagligen 1763.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Edsbro kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
"Konsten att dö"
I Solna kyrka finns det en kalkmålning med titeln "konsten att dö" som finns i vapenhuset där både djävulen/ängeln finns närvarande vid dödsbädden. Dateringen är någon gång under 1460-talet.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningarna", Den gotiska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Stavby kyrkas flöjlar
Denna kyrka har flöljar med årtalet 1662 som troligen åsyftar på någon takrenovering vid samma tidpunkt.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Stavby kyrka", Katrineholm, 1985
Aborrhuvudet i Luleå kyrka
Luleå kyrka skulle någon gång under 1700-talet har förvärvat ett aborrhuvud som mätte 30 centimeter och detta hävdade bl a den välkända "sikotylogen" Bloch som var verksam under samma sekel. Jag har försökt diskutera om aborrhuvudet på det historiska forumet Skalman med utan framgång, kanske någon som läser denna notis som kanske kan bringa mera klarhet.
Källa: "Fiskarens uppslagsbok", Borås, 1993
fredag 3 december 2010
Tidigare publicerade artiklar 3
Efter ett "missväxtsår" (Publicerat 16 mars 2009)
Efter ett år med missväxt så måste eventuella åtgärder sättas in och 1817 var ett år med missväxt lite där och var i Sverige. En kungörelse från Uppsala läns landshövding den 6 februari 1818 var det följande åtgärder med. Det var en del åtgärder som socknarnas ansvariga bör fundera på att förmildra omständigheterna och att varje socken skall ta hand om sina fattighjon.
Ett allmänt svårt lidande har inträffat i länet med förra årets missväxt. Många jordbrukare
har därigenom fått svårt att försörja sig och de sina och kan inte med bästa vilja räcka
handen till bistånd åt fattiga personer och hushåll som äga arbetsförmåga och god vilja.
De lån som föregående höst borde ingått till sockenmagasinerna är till största delen
utestående och kyrkornas fattigkassa förslår inte att möta det växande behovet. Detta
olyckliga förhållande har inte undgått mig.
Jag erbjuder därför varje landsförsamling i länet, att hämta brödföda för sina minst
bemedlade innevånare ur Kronans magasin. Kyrkorådet åtar sig fullt ansvar för att den
lånade spannmålen återbetalas i pengar inom ett år och till det pris magasinsdirektionen
bestämmer, men med ett räntefritt halvår.
Det skall då med församlingarnas upplysta och människoälskande prästerskap rädda en
mängd oskyldiga medmänniskor från brott och hungersnöd. Församlingarna bör dessutom,
som redan görs på några håll, skaffa lin, ull eller andra tjänliga arbetsämnen till
sysselsättning för de behövande, som med sitt arbete kan byta till sig mjöl allt efter vad som
kan vara tjänligast i socknen. Pastorerna med hjälp av kyrkoråden och possesionater bör
ordna tillfälle till försäljning av varorna antingen genom auktioner eller genom att sälja
efter nästa års skörd då det finns bättre tillgångar.
Under en så allmän nöd, då statsverkets tillgångar inte medger att hjälpa varje enskilt
lidande, hoppas jag, att detta förslag med tillfredsställelse kan antas och att varje
medborgare, som Försynen lämnar förmåga därtill, medverkar till detta ändamål. Detta kan
inte ske utan ansträngning eller besvär men är belönande i sig självt och är Gudomlig Lag
och Konugnens landsfaderliga önskan.
Jag nödgas ånyo ålägga alla Församlingar att ovillkorligen ta hand om sina fattighjon, så
att de inte tvingas att stryka omkring och besvära andra orter. Jag påminner att återförande
av ett fattighjon till den egna församlingen bekostas av densamma.
Uppsala den 6 februari 1818 B W FOCK
Jultomten och Jenny Nyström (Publicerat 23 december 2008)
Från Norstedts uppslagsbok(2003)
Blev vanlig i Sverige under 1800-talet. Den skapades som en sammansmältning av den kontientala helgongestalten St Nikolaus och den svenska folktrons tomte. Populariserades i Sverige särskilt genom Jenny Nyströms många julkort och jultidningsill på 1880-talet.
Jenny Nyström levde mellan 1854-1946 och hon skapade alltså den svenska varianten av jultomten. Hon var målare och illustratör med stor mängd bilder och utförde också illustrationer i "Barnkammarens bok" från 1882. Det var också hon som målade den välkända måleriet "Kung Hans" 1881 när en mycket ung Gustav Vasa träffade kung Hans.
På Kalmars länsmuseum pågår nu en utställning om Jenny Nyström som också äger en stor del av hennes produktion.
Källor:
"Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Björk Tomas, "1800-talet"
Johannesson Lena, "Inledning"
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://www.jennynystrom.se/en-verk.html (Själva utställningen)
En man med god kunskap över skördarna (Publicerat 21 december 2007)
Dagens nyheter hade en notis den 20 augusti 1868 om en man i England vid namn James Sanderson som hade en god kunskap över skördarna därborta. Han meddelade för detta år att skörden var tidig i landet och den var f ö ganska så klen. Korn, havre och ärter skördades under juni månad och vete under den förra veckan. I rapporten står också att England hade tidigare skördar under 1801, 1818, 1822, 1826, 1844, 1852 och 1864, det verkar som att landet har gått mot den sämsta skörden sedan 1826 och enligt Sanderson går det inte minnas någonting liknande. Han skrev också att potatisskörden ger en tredjedel mindre avkastning än det brukar vara i genomsnitt. Det har också varit torka under detta år i England, men då är det också värt att nämnda att Sverige råkade ut för samma sak. Dåliga skördar under slutet av 1860-talet gav ökad utvandring, högre dödlighet och sämre avkastning. I Sverige regnade en sommar bort medan den andra var otrolig hett när temperaturen var uppåt 25-30 plusgrader.
Efter ett år med missväxt så måste eventuella åtgärder sättas in och 1817 var ett år med missväxt lite där och var i Sverige. En kungörelse från Uppsala läns landshövding den 6 februari 1818 var det följande åtgärder med. Det var en del åtgärder som socknarnas ansvariga bör fundera på att förmildra omständigheterna och att varje socken skall ta hand om sina fattighjon.
Ett allmänt svårt lidande har inträffat i länet med förra årets missväxt. Många jordbrukare
har därigenom fått svårt att försörja sig och de sina och kan inte med bästa vilja räcka
handen till bistånd åt fattiga personer och hushåll som äga arbetsförmåga och god vilja.
De lån som föregående höst borde ingått till sockenmagasinerna är till största delen
utestående och kyrkornas fattigkassa förslår inte att möta det växande behovet. Detta
olyckliga förhållande har inte undgått mig.
Jag erbjuder därför varje landsförsamling i länet, att hämta brödföda för sina minst
bemedlade innevånare ur Kronans magasin. Kyrkorådet åtar sig fullt ansvar för att den
lånade spannmålen återbetalas i pengar inom ett år och till det pris magasinsdirektionen
bestämmer, men med ett räntefritt halvår.
Det skall då med församlingarnas upplysta och människoälskande prästerskap rädda en
mängd oskyldiga medmänniskor från brott och hungersnöd. Församlingarna bör dessutom,
som redan görs på några håll, skaffa lin, ull eller andra tjänliga arbetsämnen till
sysselsättning för de behövande, som med sitt arbete kan byta till sig mjöl allt efter vad som
kan vara tjänligast i socknen. Pastorerna med hjälp av kyrkoråden och possesionater bör
ordna tillfälle till försäljning av varorna antingen genom auktioner eller genom att sälja
efter nästa års skörd då det finns bättre tillgångar.
Under en så allmän nöd, då statsverkets tillgångar inte medger att hjälpa varje enskilt
lidande, hoppas jag, att detta förslag med tillfredsställelse kan antas och att varje
medborgare, som Försynen lämnar förmåga därtill, medverkar till detta ändamål. Detta kan
inte ske utan ansträngning eller besvär men är belönande i sig självt och är Gudomlig Lag
och Konugnens landsfaderliga önskan.
Jag nödgas ånyo ålägga alla Församlingar att ovillkorligen ta hand om sina fattighjon, så
att de inte tvingas att stryka omkring och besvära andra orter. Jag påminner att återförande
av ett fattighjon till den egna församlingen bekostas av densamma.
Uppsala den 6 februari 1818 B W FOCK
Jultomten och Jenny Nyström (Publicerat 23 december 2008)
Från Norstedts uppslagsbok(2003)
Blev vanlig i Sverige under 1800-talet. Den skapades som en sammansmältning av den kontientala helgongestalten St Nikolaus och den svenska folktrons tomte. Populariserades i Sverige särskilt genom Jenny Nyströms många julkort och jultidningsill på 1880-talet.
Jenny Nyström levde mellan 1854-1946 och hon skapade alltså den svenska varianten av jultomten. Hon var målare och illustratör med stor mängd bilder och utförde också illustrationer i "Barnkammarens bok" från 1882. Det var också hon som målade den välkända måleriet "Kung Hans" 1881 när en mycket ung Gustav Vasa träffade kung Hans.
På Kalmars länsmuseum pågår nu en utställning om Jenny Nyström som också äger en stor del av hennes produktion.
Källor:
"Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Björk Tomas, "1800-talet"
Johannesson Lena, "Inledning"
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://www.jennynystrom.se/en-verk.html (Själva utställningen)
En man med god kunskap över skördarna (Publicerat 21 december 2007)
Dagens nyheter hade en notis den 20 augusti 1868 om en man i England vid namn James Sanderson som hade en god kunskap över skördarna därborta. Han meddelade för detta år att skörden var tidig i landet och den var f ö ganska så klen. Korn, havre och ärter skördades under juni månad och vete under den förra veckan. I rapporten står också att England hade tidigare skördar under 1801, 1818, 1822, 1826, 1844, 1852 och 1864, det verkar som att landet har gått mot den sämsta skörden sedan 1826 och enligt Sanderson går det inte minnas någonting liknande. Han skrev också att potatisskörden ger en tredjedel mindre avkastning än det brukar vara i genomsnitt. Det har också varit torka under detta år i England, men då är det också värt att nämnda att Sverige råkade ut för samma sak. Dåliga skördar under slutet av 1860-talet gav ökad utvandring, högre dödlighet och sämre avkastning. I Sverige regnade en sommar bort medan den andra var otrolig hett när temperaturen var uppåt 25-30 plusgrader.
tisdag 30 november 2010
Historiska notiser 20
Första finalen av den walesiska cupen
Wrexham vann den första finalen av Welch cup 1878 med matchens enda mål mot Druids.
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of british football records", Twickenham, 1984
Besökande båtar under oktobermarknaden
Till oktobermarknaden i Härnösand kom det 194 båtar 1775 och fem år senare 90, år 1793 var det 131 och endast 28 under 1800.
Källa: Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern", Umeå, 1982
Sista åtta sidorna
I Gutasagan skrevs det på de åtta sista sidorna under 1300-talet om Tjelver som var Gotlands första nybyggare.
Källa: "Medeltidens ABC", Falun, 2002
Östbergstorpet
Torpet ligger i Dalby socken(Uppland), som är ett välbevarat torp från 1800-talets första hälft och där bodde en gång i tiden en soldatsfamilj.
Källa: "Kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1989
Indrogs in i kvarnverket
Ägaren till Lövbergs kvarn i Uppland förlorade sin hustru när hon drogs in i kvarnverket sedan hon hade fastnat i sjalen i en del av verket med döden som följd.
Källa: Dagens Nyheter 27 november 1878
Stockholmstidningarnas utspridning i Uppsala 1887
Aftonbladet 114 ex, Dagens Nyheter 42, Svenska Dagbladet 101, Sanningsvittnet 143 och Socialdemokratern 10.
Källa: Egna anteckningar från en omärkt källa
Ångslupen Prins Carl
Det var på denna ångslup som Johan Filip Nordlund mördade fem personer under natten till den 17 maj 1900 och den hade blivit byggt 1878 på Brodins varv i Gävle. Fram till skrotningen 1939 hade den fyra olika namn.
Källor:
skargardsbatar.se
Ahrenberg Sixten & Carl-Olof Bernhardsson, "Polisen lägger pussel", Uppsala, 1951
Vårdlöst gäldenär
I Göteborgsposten den 9 mars 1868 handlade om att en gäldenär som hade blivit angiven för vårdlösthet mot sin borgenär som dessutom var en rådman. Det han hade blivit misstänkt för var förskingring.
Baronen kallades till häradsrätten
Baron Rosencrantz på Dollby gård kallades till Västra härads häradsrätt i Jönköpings län för att han hade låtit sitt boskap svultit under hösten, vintern och våren 1860-61.
Källa: Niklas Czerhalmi, "Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt", RIG, 2003
Sveriges äldsta fotbollsklubb
Sveriges äldsta kända fotbollsklubb är Göteborg bollklubb som bildades 1875.
Källa: "1001 fotbollsminnen", svensk version, 2007
NOT: En dubblett upptäcktes och togs bort(3 december 2010)
Wrexham vann den första finalen av Welch cup 1878 med matchens enda mål mot Druids.
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of british football records", Twickenham, 1984
Besökande båtar under oktobermarknaden
Till oktobermarknaden i Härnösand kom det 194 båtar 1775 och fem år senare 90, år 1793 var det 131 och endast 28 under 1800.
Källa: Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern", Umeå, 1982
Sista åtta sidorna
I Gutasagan skrevs det på de åtta sista sidorna under 1300-talet om Tjelver som var Gotlands första nybyggare.
Källa: "Medeltidens ABC", Falun, 2002
Östbergstorpet
Torpet ligger i Dalby socken(Uppland), som är ett välbevarat torp från 1800-talets första hälft och där bodde en gång i tiden en soldatsfamilj.
Källa: "Kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1989
Indrogs in i kvarnverket
Ägaren till Lövbergs kvarn i Uppland förlorade sin hustru när hon drogs in i kvarnverket sedan hon hade fastnat i sjalen i en del av verket med döden som följd.
Källa: Dagens Nyheter 27 november 1878
Stockholmstidningarnas utspridning i Uppsala 1887
Aftonbladet 114 ex, Dagens Nyheter 42, Svenska Dagbladet 101, Sanningsvittnet 143 och Socialdemokratern 10.
Källa: Egna anteckningar från en omärkt källa
Ångslupen Prins Carl
Det var på denna ångslup som Johan Filip Nordlund mördade fem personer under natten till den 17 maj 1900 och den hade blivit byggt 1878 på Brodins varv i Gävle. Fram till skrotningen 1939 hade den fyra olika namn.
Källor:
skargardsbatar.se
Ahrenberg Sixten & Carl-Olof Bernhardsson, "Polisen lägger pussel", Uppsala, 1951
Vårdlöst gäldenär
I Göteborgsposten den 9 mars 1868 handlade om att en gäldenär som hade blivit angiven för vårdlösthet mot sin borgenär som dessutom var en rådman. Det han hade blivit misstänkt för var förskingring.
Baronen kallades till häradsrätten
Baron Rosencrantz på Dollby gård kallades till Västra härads häradsrätt i Jönköpings län för att han hade låtit sitt boskap svultit under hösten, vintern och våren 1860-61.
Källa: Niklas Czerhalmi, "Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt", RIG, 2003
Sveriges äldsta fotbollsklubb
Sveriges äldsta kända fotbollsklubb är Göteborg bollklubb som bildades 1875.
Källa: "1001 fotbollsminnen", svensk version, 2007
NOT: En dubblett upptäcktes och togs bort(3 december 2010)
Kyrkohistoriska notiser 1
Självporträttet i Lids kyrka
I Lids kyrka i Södermanland finns en kalkmålning som kännetecknar Albertus Pictor själv. Målningen föreställer en "hoppig" Pictor och enligt tolkningar på språkbanket har den för ovanlighetens skull har han signerat sig själv. Ingen vet idag hur han såg i verkligheten och enligt vad målningen ser ut idag så var antingen blond eller brunhårigt. Dateringen av denna målning är från 1460-talet och innan han började att måla i drygt 30-tal kyrkor i Södermanland, Uppland och Västmanland.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth, "Kalkmålningar", Den gotiska tiden", Signums svenska konsthistoria", Kristianstad, 1996
Villbergas altarskåp
Altarskåpet i Villberga kyrka i Uppland gjordes på en verkstad i Bryssel omkring 1510 och är besläktat med ett altarskåp i Västerås domkyrka. Detta altarskåp anses har ett högt värde och 1892 ville belgarna få det tillbaka, sockenborna beslutade då att få 20 000 kronor(en hög summa på den tiden) med utbackning som följd. Tre år senare ville Uppsala domkyrka har detta skåp och inte heller denna gång gick bra.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Villberga kyrka", Katrineholm, 1989
Saint Christoffer---Östervåla
Någonting som inte är känt är om Saint Christoffer är eller var Östervålas kyrkas skyddshelgon. Det som är klart är att denna träskulptur gjordes någon gång under medeltiden och han håller Jesusbarnet i famnen. Enligt Kilström var den tillverkat omkring 1525 och bland de kända skyddshelgon finns han däremot inte med.
Källor:
Faktakalendern 2003
Kilström Bengt Ingmar, "Östervåla kyrka", Uppländska kyrkor IX, Uppsala, 1967
Täta renoveringar av Västra Ryds kyrka
Västra Ryds kyrka i Uppland renoverades såväl 1896 som under nästföljande år, själva kyrkan anlades någon gång under 1200-talet.
Källa: Bonzo Berggren, "Västra Ryds kyrka", Katrineholm, 1985
Asmundtorps gamla kyrka
Asmundtorps gamla kyrka i Skåne revs under 1880-talet och den hade välbevarade kalkmålningar ifrån den tid som kyrkan anlades under sent 1000-tal eller början av 1100-talet. Det romanska kalkmåleriet i Skåne inleddes under den romanska tidsepoken.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningar", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995
I Lids kyrka i Södermanland finns en kalkmålning som kännetecknar Albertus Pictor själv. Målningen föreställer en "hoppig" Pictor och enligt tolkningar på språkbanket har den för ovanlighetens skull har han signerat sig själv. Ingen vet idag hur han såg i verkligheten och enligt vad målningen ser ut idag så var antingen blond eller brunhårigt. Dateringen av denna målning är från 1460-talet och innan han började att måla i drygt 30-tal kyrkor i Södermanland, Uppland och Västmanland.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth, "Kalkmålningar", Den gotiska tiden", Signums svenska konsthistoria", Kristianstad, 1996
Villbergas altarskåp
Altarskåpet i Villberga kyrka i Uppland gjordes på en verkstad i Bryssel omkring 1510 och är besläktat med ett altarskåp i Västerås domkyrka. Detta altarskåp anses har ett högt värde och 1892 ville belgarna få det tillbaka, sockenborna beslutade då att få 20 000 kronor(en hög summa på den tiden) med utbackning som följd. Tre år senare ville Uppsala domkyrka har detta skåp och inte heller denna gång gick bra.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Villberga kyrka", Katrineholm, 1989
Saint Christoffer---Östervåla
Någonting som inte är känt är om Saint Christoffer är eller var Östervålas kyrkas skyddshelgon. Det som är klart är att denna träskulptur gjordes någon gång under medeltiden och han håller Jesusbarnet i famnen. Enligt Kilström var den tillverkat omkring 1525 och bland de kända skyddshelgon finns han däremot inte med.
Källor:
Faktakalendern 2003
Kilström Bengt Ingmar, "Östervåla kyrka", Uppländska kyrkor IX, Uppsala, 1967
Täta renoveringar av Västra Ryds kyrka
Västra Ryds kyrka i Uppland renoverades såväl 1896 som under nästföljande år, själva kyrkan anlades någon gång under 1200-talet.
Källa: Bonzo Berggren, "Västra Ryds kyrka", Katrineholm, 1985
Asmundtorps gamla kyrka
Asmundtorps gamla kyrka i Skåne revs under 1880-talet och den hade välbevarade kalkmålningar ifrån den tid som kyrkan anlades under sent 1000-tal eller början av 1100-talet. Det romanska kalkmåleriet i Skåne inleddes under den romanska tidsepoken.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningar", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
