fredag 3 december 2010

Tidigare publicerade artiklar 3

Efter ett "missväxtsår" (Publicerat 16 mars 2009)

Efter ett år med missväxt så måste eventuella åtgärder sättas in och 1817 var ett år med missväxt lite där och var i Sverige. En kungörelse från Uppsala läns landshövding den 6 februari 1818 var det följande åtgärder med. Det var en del åtgärder som socknarnas ansvariga bör fundera på att förmildra omständigheterna och att varje socken skall ta hand om sina fattighjon.

Ett allmänt svårt lidande har inträffat i länet med förra årets missväxt. Många jordbrukare
har därigenom fått svårt att försörja sig och de sina och kan inte med bästa vilja räcka
handen till bistånd åt fattiga personer och hushåll som äga arbetsförmåga och god vilja.
De lån som föregående höst borde ingått till sockenmagasinerna är till största delen
utestående och kyrkornas fattigkassa förslår inte att möta det växande behovet. Detta
olyckliga förhållande har inte undgått mig.
Jag erbjuder därför varje landsförsamling i länet, att hämta brödföda för sina minst
bemedlade innevånare ur Kronans magasin. Kyrkorådet åtar sig fullt ansvar för att den
lånade spannmålen återbetalas i pengar inom ett år och till det pris magasinsdirektionen
bestämmer, men med ett räntefritt halvår.
Det skall då med församlingarnas upplysta och människoälskande prästerskap rädda en
mängd oskyldiga medmänniskor från brott och hungersnöd. Församlingarna bör dessutom,
som redan görs på några håll, skaffa lin, ull eller andra tjänliga arbetsämnen till
sysselsättning för de behövande, som med sitt arbete kan byta till sig mjöl allt efter vad som
kan vara tjänligast i socknen. Pastorerna med hjälp av kyrkoråden och possesionater bör
ordna tillfälle till försäljning av varorna antingen genom auktioner eller genom att sälja
efter nästa års skörd då det finns bättre tillgångar.
Under en så allmän nöd, då statsverkets tillgångar inte medger att hjälpa varje enskilt
lidande, hoppas jag, att detta förslag med tillfredsställelse kan antas och att varje
medborgare, som Försynen lämnar förmåga därtill, medverkar till detta ändamål. Detta kan
inte ske utan ansträngning eller besvär men är belönande i sig självt och är Gudomlig Lag
och Konugnens landsfaderliga önskan.
Jag nödgas ånyo ålägga alla Församlingar att ovillkorligen ta hand om sina fattighjon, så
att de inte tvingas att stryka omkring och besvära andra orter. Jag påminner att återförande
av ett fattighjon till den egna församlingen bekostas av densamma.
Uppsala den 6 februari 1818 B W FOCK

Jultomten och Jenny Nyström (Publicerat 23 december 2008)

Från Norstedts uppslagsbok(2003)
Blev vanlig i Sverige under 1800-talet. Den skapades som en sammansmältning av den kontientala helgongestalten St Nikolaus och den svenska folktrons tomte. Populariserades i Sverige särskilt genom Jenny Nyströms många julkort och jultidningsill på 1880-talet.
Jenny Nyström levde mellan 1854-1946 och hon skapade alltså den svenska varianten av jultomten. Hon var målare och illustratör med stor mängd bilder och utförde också illustrationer i "Barnkammarens bok" från 1882. Det var också hon som målade den välkända måleriet "Kung Hans" 1881 när en mycket ung Gustav Vasa träffade kung Hans.
På Kalmars länsmuseum pågår nu en utställning om Jenny Nyström som också äger en stor del av hennes produktion.
Källor:
"Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Björk Tomas, "1800-talet"
Johannesson Lena, "Inledning"
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://www.jennynystrom.se/en-verk.html  (Själva utställningen)

En man med god kunskap över skördarna (Publicerat 21 december 2007)

Dagens nyheter hade en notis den 20 augusti 1868 om en man i England vid namn James Sanderson som hade en god kunskap över skördarna därborta. Han meddelade för detta år att skörden var tidig i landet och den var f ö ganska så klen. Korn, havre och ärter skördades under juni månad och vete under den förra veckan. I rapporten står också att England hade tidigare skördar under 1801, 1818, 1822, 1826, 1844, 1852 och 1864, det verkar som att landet har gått mot den sämsta skörden sedan 1826 och enligt Sanderson går det inte minnas någonting liknande. Han skrev också att potatisskörden ger en tredjedel mindre avkastning än det brukar vara i genomsnitt. Det har också varit torka under detta år i England, men då är det också värt att nämnda att Sverige råkade ut för samma sak. Dåliga skördar under slutet av 1860-talet gav ökad utvandring, högre dödlighet och sämre avkastning. I Sverige regnade en sommar bort medan den andra var otrolig hett när temperaturen var uppåt 25-30 plusgrader.

Inga kommentarer: