Torstuna kyrka är en hallkyrka och är en av de större kyrkorna norr om Enköping. Den ligger längs med den väg som man åker utanför Härnevi och norrut, Torstuna ligger drygt en halvmil norr om den föregående kyrkan. Denna kyrka har en lång historia bakom sig och det är den tredje kyrkan som finns i socknen. Den medeltida kyrkan träffades av blixten och brann ner 1723, den andra kyrkan fick svåra sprickbildningar och den nuvarande kyrkan byggdes bredvid den andra kyrkan. Under byggnadstiden av den tredje kyrkan behöll man så mycket som möjligt av 1700-talskyrkan bara för att församlingsborna kunde fira gudstjänst. Vid slutet på 1790-talet blev den nuvarande kyrkan färdig för att användas. Den medeltida kyrkan vet man inte så mycket om och troligen byggdes den någon gång under 1200-talet eller möjligen under det nästföljande seklet. Predikstolen som finns i sakristian har tillhört den medeltida kyrkan och är från 1650. Kyrkans tornhistoria är från mitten av 1700-talet och det nuvarande tornet är från 1831. Den nuvarande predikstolen är från 1802, dopfuntet av kalksten är från 1200-talet, de tre ljuskronorna är gåvor från såväl 1600-talet som 1700-talet, altarskulptur från 1400-talet och några signerade tavlor med religiösa motiv. På kyrkogården vilar socknens berömda präst Johan Eric Forsell som levde mellan 1802-77 och präst i socknen från 1844 till sin död.
Nykterhetsdemonstrationen i Viksta 1901
En nykterhetsdemonstration hölls i den uppländska socknen Viksta den 7 juli 1901 och som samlade 1 500 deltagare. Det stod ingenting i källan om varifrån demonstranterna kom ifrån och man kan utgå ifrån att det var många från utsocknes som deltog eftersom Viksta socken hade 1 073 invånare detta år. Nykterhetsrörelsen var väldigt starkt under denna tidsperiod och det hölls flera sådana möten som dock inte är belagda med källor i denna notis. Det var flera olika grupperingar med olika namn eller ändamål som sysslade med att motverka alkoholismen och en sådan organistation var Templaordern.
Källor:
BiSOS(Befolkning) 1901
NE(CD-ROM), "nykterhetsrörelsen"
Tidningen Upsala 8 juli 1901
Självmordet i kyrkan
I tidningen Upsala stod det om en man som hade skjutit sig själv i den jämtländska socknen Laxsjö och det var ortens posttjänsteman som gjorde det i kyrkan. Han tog upp en revolver och sköt sig i huvudet, anledningen var att han hade blivit kallat till förhör om förskingring av brev samt frimärken.
Källa: Tidningen Upsala 11 december 1899
Olovlig trädfällning 1900
Under rättegångsärenden i tidningen Upsala den 12 maj 1900 var det ett fall som handlade om olovligt trädfällning av en person i Örbyhustinget. Han dömdes för att nedfällt tio träd och notan landade på 75 kronor för nekande, 120 kronor i rättegångkostnader och ersätta de fällda träden.
En 2-årig flicka dog av arsenikförgiftning
Det var i tidningen Upsala som det stod en notis om att en 2-årig flicka i Skederid socken som hade dött av arsenikförgiftning. Hon var en dotter till en änka och under ett obevakat ögonblick drack hon av arsenikhaltigt vatten. Vattnet hade ställt ut som fluggift och detta meddelade tidningen den 14 juli 1891. Det är välkänt att barn kan dricka ifrån de utgår ifrån att det är saft eller någonting annat drickbart. Nu stod det ingenting om vart glaset stod någonstans, men antagligen stod glaset eller muggen så att flickan kunde nå det "förgiftade" vattnet. Orten som denna obehagliga händelse utspelades i, var Rilanda.
fredag 5 mars 2010
måndag 1 mars 2010
Historiska notiser 2
Märkliga präster (tidigare publicerat)
En beryktat präst(från "Tjuvar och charlataneri släktforskningens värld" på http://www.genealogi.se/)
Nils Rabenius. Mest herostratiskt ryktbar bland svenska falsifikatörer är kyrkoherden i Hedemora Nils Rabenius, född 1648, död 1717. Rabenius drevs bland annat av en egenartad släktfåfänga att i äkta medeltidsurkunder radera ut namn och i stället skriva in fingerade medlemmar av en uppdiktad Rabbe-ätt. En del Rabeniusförfalskningar har tidigt vunnit allmän tilltro och spridning, och därför är det ytterst svårt att utrota uppgifterna ur litteraturen. En följd av Rabenius framfart är att han förstörde en rad medeltida urkunder så att det inte längre är möjligt att läsa de ursprungliga namnen. Rabenius bravader har klarlagts av Nils Ahnlund i monografin "Nils Rabenius (1646-1717). Studier i svensk historiografi" (1927).
Det är en präst som förfalskade dokument och det har delvis orsakat problem för bl a släktforskare. Sedan har jag hittat en antavla där det finns en präst som mördade en person och detta hände inom Öckerö socken utanför Göteborg.
Jag har hittat fall i både Sverige och England om prästöden som inte är det allra bästa om man utgår ifrån prästyrket och må präster vara. Ett exempel är prästen i Silbodal socken i Värmland som förgiftade fem fattiga personer under tidig 1860-tal. Ungefär tio år senare inträffade en smärre prästskandal i Tvååker socken i Halland när en präst slog nattvardsbarn. Bl a en föräldrarlös pojke som hade kommit försent till nattvardens läsningar och om han skulle göra det igen så skulle han få en kok med stryk. Nu var inte präster bara sådana där personligheter utan av också en annan form av karaktär, nämligen hålla på med huskurer som prästen i Älmeåkra socken gjorde innan han dog 1898. En präst i engelska Eaton gjorde sig skyldig till flertal bedrägerier under 1870-talet och det var en präst inom den engelska högkyrkan.
Källor:
www.genealogi.se
Borås tidning 9/8-1898
Dagens nyheter; 8/3-1873 och 20/10-1875
Opublicerat artikel på bloggen, "Giftmorden i Silbodal".
Vad en sotare kan åstadkomma (tidigare publicerat)
Enligt en liten notis i tidningen Upsala den 9 januari 1896 så gjorde en sotare det orådet att slänga ner en viska med vidhäftande järnkula. Järnkulan råkade träffa en skeppare som skadade näsan allvarligt. Allt detta inträffade i Norrtälje och man undrar hur det gick för skepparen. Han måste har fått ärr av denna olyckshändelse.
Bröllop och fotboll var ingen bra kombination (tidigare publicerat)
Just idag vann Nottingham Forest med 12-0 mot Leicester Fosse(numera Leicester City) i dåvarnade högsta divisionen av den engelska ligan. Anledningen till storsegern var att spelarna i Leicester hade varit på en klubbkamrats bröllop två dagar innan matchen. Denna match spelades alltså den 21 april 1909 och denna spelare hade tydligen slutat att spela för klubben. Hans namn var Bob Turner!!!
I ligan gick det också dåligt genom hela säsongen och Leicester slutade sist i högsta divisionen med 25 poäng på 38 ligamatcher.
Källor
AFS(Today in football)
www.lcfc.premiumtv.co.uk/page/LatestNews/0,,10274~342611,00.html
http://www.rsssf.com/engpaul/FLA/1908-09.html
Första kvinnliga statsrådet blev Karin Kock 1947
Källa: Faktakalendern 1997
Försvunnen åker (tidigare publicerat)
Längs med länsväg 255 mellan Uppsala och Märsta finns det en åker från forna tider. Om man åker ifrån Uppsala och den andra parkeringsplatsen från Fredrikslund herrgård så finns det en "fornåker" vid skogsbrynet. Numera finns det träd, men att döma på själva trädens ålder så upphörde man att bruka denna åker för cirka 75-100 år sedan.
I området finns också en ålderdomlig vägbank som är värt att kontrollera vid ett tillfälle.
Hästnotis
En landsortsnyhet i källan handlade om en häst som fick stå bunden i regn under tio timmar utanför en restaurang i Sundsvall.
Källa: Södermanlands läns tidning 1 april 1892
Det ohyggliga barnamordet 1866 (tidigare publicerat)
Under rättegångsärenden i Dagens Nyheter 8 januari 1866
Ett ohyggligt barnamord tilldrog annandag jul af en så kallad hjelpqvinna, Stina Nilsson från Sunne socken, som en längre tid biträdt der i åtskilliga hus. På aftonen förbemälte dag smyger hon sig ut och återkommer sent, då tjenstepersonalen i huset tyckte sig märka att det icke stod rätt till med Stina. Denna, seende sig misstänkt, tog genast till flykten, men efter några dagar greps hon i Grafva socken och inforslades till fängelset. Hon har nu erkänt, att hon framfödde ett gossebarn i en kåltäppa på östra sidan staden, hvilket hon straxt derpå dränkte i den nära, vid belägna kanalen. För några år sedan var honn äfven anklagad för barnamord, men som barnet icke kunde fås tillrätta och hon sjelv påstod att forstret ej var fullgånget, dömdes hon endast till ett halft år fängelse.
Visserligen hände det andra fall med barnamord som begicks av kvinnor som har fått barn utanför äktenskapet, som sedan ångrade sig eller inte ville utstå trakasserier eftersom det var vanligt förekommande. En kvinna som valde att bli med barn utanför äktenskap fick i regel avgöra mellan "pest" och "kolera".
En beryktat präst(från "Tjuvar och charlataneri släktforskningens värld" på http://www.genealogi.se/)
Nils Rabenius. Mest herostratiskt ryktbar bland svenska falsifikatörer är kyrkoherden i Hedemora Nils Rabenius, född 1648, död 1717. Rabenius drevs bland annat av en egenartad släktfåfänga att i äkta medeltidsurkunder radera ut namn och i stället skriva in fingerade medlemmar av en uppdiktad Rabbe-ätt. En del Rabeniusförfalskningar har tidigt vunnit allmän tilltro och spridning, och därför är det ytterst svårt att utrota uppgifterna ur litteraturen. En följd av Rabenius framfart är att han förstörde en rad medeltida urkunder så att det inte längre är möjligt att läsa de ursprungliga namnen. Rabenius bravader har klarlagts av Nils Ahnlund i monografin "Nils Rabenius (1646-1717). Studier i svensk historiografi" (1927).
Det är en präst som förfalskade dokument och det har delvis orsakat problem för bl a släktforskare. Sedan har jag hittat en antavla där det finns en präst som mördade en person och detta hände inom Öckerö socken utanför Göteborg.
Jag har hittat fall i både Sverige och England om prästöden som inte är det allra bästa om man utgår ifrån prästyrket och må präster vara. Ett exempel är prästen i Silbodal socken i Värmland som förgiftade fem fattiga personer under tidig 1860-tal. Ungefär tio år senare inträffade en smärre prästskandal i Tvååker socken i Halland när en präst slog nattvardsbarn. Bl a en föräldrarlös pojke som hade kommit försent till nattvardens läsningar och om han skulle göra det igen så skulle han få en kok med stryk. Nu var inte präster bara sådana där personligheter utan av också en annan form av karaktär, nämligen hålla på med huskurer som prästen i Älmeåkra socken gjorde innan han dog 1898. En präst i engelska Eaton gjorde sig skyldig till flertal bedrägerier under 1870-talet och det var en präst inom den engelska högkyrkan.
Källor:
www.genealogi.se
Borås tidning 9/8-1898
Dagens nyheter; 8/3-1873 och 20/10-1875
Opublicerat artikel på bloggen, "Giftmorden i Silbodal".
Vad en sotare kan åstadkomma (tidigare publicerat)
Enligt en liten notis i tidningen Upsala den 9 januari 1896 så gjorde en sotare det orådet att slänga ner en viska med vidhäftande järnkula. Järnkulan råkade träffa en skeppare som skadade näsan allvarligt. Allt detta inträffade i Norrtälje och man undrar hur det gick för skepparen. Han måste har fått ärr av denna olyckshändelse.
Bröllop och fotboll var ingen bra kombination (tidigare publicerat)
Just idag vann Nottingham Forest med 12-0 mot Leicester Fosse(numera Leicester City) i dåvarnade högsta divisionen av den engelska ligan. Anledningen till storsegern var att spelarna i Leicester hade varit på en klubbkamrats bröllop två dagar innan matchen. Denna match spelades alltså den 21 april 1909 och denna spelare hade tydligen slutat att spela för klubben. Hans namn var Bob Turner!!!
I ligan gick det också dåligt genom hela säsongen och Leicester slutade sist i högsta divisionen med 25 poäng på 38 ligamatcher.
Källor
AFS(Today in football)
www.lcfc.premiumtv.co.uk/page/LatestNews/0,,10274~342611,00.html
http://www.rsssf.com/engpaul/FLA/1908-09.html
Första kvinnliga statsrådet blev Karin Kock 1947
Källa: Faktakalendern 1997
Försvunnen åker (tidigare publicerat)
Längs med länsväg 255 mellan Uppsala och Märsta finns det en åker från forna tider. Om man åker ifrån Uppsala och den andra parkeringsplatsen från Fredrikslund herrgård så finns det en "fornåker" vid skogsbrynet. Numera finns det träd, men att döma på själva trädens ålder så upphörde man att bruka denna åker för cirka 75-100 år sedan.
I området finns också en ålderdomlig vägbank som är värt att kontrollera vid ett tillfälle.
Hästnotis
En landsortsnyhet i källan handlade om en häst som fick stå bunden i regn under tio timmar utanför en restaurang i Sundsvall.
Källa: Södermanlands läns tidning 1 april 1892
Det ohyggliga barnamordet 1866 (tidigare publicerat)
Under rättegångsärenden i Dagens Nyheter 8 januari 1866
Ett ohyggligt barnamord tilldrog annandag jul af en så kallad hjelpqvinna, Stina Nilsson från Sunne socken, som en längre tid biträdt der i åtskilliga hus. På aftonen förbemälte dag smyger hon sig ut och återkommer sent, då tjenstepersonalen i huset tyckte sig märka att det icke stod rätt till med Stina. Denna, seende sig misstänkt, tog genast till flykten, men efter några dagar greps hon i Grafva socken och inforslades till fängelset. Hon har nu erkänt, att hon framfödde ett gossebarn i en kåltäppa på östra sidan staden, hvilket hon straxt derpå dränkte i den nära, vid belägna kanalen. För några år sedan var honn äfven anklagad för barnamord, men som barnet icke kunde fås tillrätta och hon sjelv påstod att forstret ej var fullgånget, dömdes hon endast till ett halft år fängelse.
Visserligen hände det andra fall med barnamord som begicks av kvinnor som har fått barn utanför äktenskapet, som sedan ångrade sig eller inte ville utstå trakasserier eftersom det var vanligt förekommande. En kvinna som valde att bli med barn utanför äktenskap fick i regel avgöra mellan "pest" och "kolera".
Historiska notiser 1
Delvis tidigare publicerade stofter på historiska bloggen.
Kyrkstallarna vid Fläckebo kyrka (tidigare publicerat)
Jag har tidigare skrivit om kyrkstallarna i Fläckebo utanför Sala och dessa kyrkstallar utgör en viktig funktion i bebyggelsehistoriskt perspektiv, det är även unik eftersom ett fåtal bevarande kyrkstallar som fortfarande finns kvar. När dessa byggdes finns ingen uppgift om och troligen byggdes de någon gång mellan 1680-1850. Förutom kyrkstallarna ingår även sockenmagasinet från 1758 och dessa var för de som bodde som längst bort från kyrkan samt de som kom ifrån Svanå bruk i Haraker socken. De som kom ifrån Svanå hade också det största stallet med fyra spiltor mot de övriga på två eller tre, allting är anslutande till kyrkan från 1400-talet.
Källor:
http://okandahandelser.blogspot.com/2007/12/flckebo-vrt-ett-besk.html
Kilström Bengt Ingmar, "Fläckebo kyrka", Stockholm, 1999
Simonsson Harry, "Fläckebo kyrkomiljö-invid den vassrika sjön", Västerås, 1998
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik"; Stockholm, 1915
Fridtjuv Berg (tidigare publicerat)
Berg levde mellan 1851-1916 och var en skolman samt var i Karl Staffs ministär som ecklesiastikminister vid två tillfällen. Han genomförde stavningsreformen 1906 som är grunden till hur vi skriver idag och fyra år tidigare hade han kommit ut med en skrift om själva "nystavningen". Han försvenkade även sitt eget namn, "Frid-tjuv" och det skapade en del lustigheter i den dåtida dagspressen.
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fridtjuv_Berg
Åkerö kyrka (tidigare publicerat)
En kyrka i Åkerö kan har funnits tidigare och det finns även nämnt i kyrkobeskrivningen över Rådmansö kyrka. Om det hade varit en kapell eller kyrka återstår att se, området tillhörde innan Rådmansö blev en socken till Frötuna socken. Enligt uppgift i nr 16 skulle kyrkan har rivits under 1810-talet.
En rest efter kyrkan finns på följande koordinater;
X=6627570
y=1676458
Källa: Fornlämningsregistret, Rådmansö 16 och 18
Zorn hemkommen
Efter har gjort en lyckad resa till Italien så kom konstnären Anders Zorn hem till Sverige vid månadsskiftet maj/juni 1909.
Källa: Stockholms Dagblad 6 juni 1909
Demografiska notiser om Danmark socken 1859 (tidigare publicerat)
***24 barn föddes.
***Tre pojkar föddes utom äktenskapet.
***Sex par gifte sig.
***Två kvinnor fick dödsfödda barn.
***Fyra barnaföderskor kom från goda hemförhållanden medan nio kom från bärgliga och elva från knappa hemförhållanden.
***Tio barn under tio år dog.
***Femton äktenskap upplöstes genom döden.
***39 personer dog under året.
***Fyra barn under det första levnadsåret dog under året.
***Två änklingar och fem änklingar dog under året.
***En person omkom när man höll på att greja med krut.
***Fem personer dog av lungsot.
***Folkmängden var i årets början på 998 invånare medan det var vid årets slut på 1 023 invånare.
***21 personer blev vaccinerade.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket
Kyrkstallarna vid Fläckebo kyrka (tidigare publicerat)
Jag har tidigare skrivit om kyrkstallarna i Fläckebo utanför Sala och dessa kyrkstallar utgör en viktig funktion i bebyggelsehistoriskt perspektiv, det är även unik eftersom ett fåtal bevarande kyrkstallar som fortfarande finns kvar. När dessa byggdes finns ingen uppgift om och troligen byggdes de någon gång mellan 1680-1850. Förutom kyrkstallarna ingår även sockenmagasinet från 1758 och dessa var för de som bodde som längst bort från kyrkan samt de som kom ifrån Svanå bruk i Haraker socken. De som kom ifrån Svanå hade också det största stallet med fyra spiltor mot de övriga på två eller tre, allting är anslutande till kyrkan från 1400-talet.
Källor:
http://okandahandelser.blogspot.com/2007/12/flckebo-vrt-ett-besk.html
Kilström Bengt Ingmar, "Fläckebo kyrka", Stockholm, 1999
Simonsson Harry, "Fläckebo kyrkomiljö-invid den vassrika sjön", Västerås, 1998
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik"; Stockholm, 1915
Fridtjuv Berg (tidigare publicerat)
Berg levde mellan 1851-1916 och var en skolman samt var i Karl Staffs ministär som ecklesiastikminister vid två tillfällen. Han genomförde stavningsreformen 1906 som är grunden till hur vi skriver idag och fyra år tidigare hade han kommit ut med en skrift om själva "nystavningen". Han försvenkade även sitt eget namn, "Frid-tjuv" och det skapade en del lustigheter i den dåtida dagspressen.
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
"Norstedts uppslagsbok", 2003
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fridtjuv_Berg
Åkerö kyrka (tidigare publicerat)
En kyrka i Åkerö kan har funnits tidigare och det finns även nämnt i kyrkobeskrivningen över Rådmansö kyrka. Om det hade varit en kapell eller kyrka återstår att se, området tillhörde innan Rådmansö blev en socken till Frötuna socken. Enligt uppgift i nr 16 skulle kyrkan har rivits under 1810-talet.
En rest efter kyrkan finns på följande koordinater;
X=6627570
y=1676458
Källa: Fornlämningsregistret, Rådmansö 16 och 18
Zorn hemkommen
Efter har gjort en lyckad resa till Italien så kom konstnären Anders Zorn hem till Sverige vid månadsskiftet maj/juni 1909.
Källa: Stockholms Dagblad 6 juni 1909
Demografiska notiser om Danmark socken 1859 (tidigare publicerat)
***24 barn föddes.
***Tre pojkar föddes utom äktenskapet.
***Sex par gifte sig.
***Två kvinnor fick dödsfödda barn.
***Fyra barnaföderskor kom från goda hemförhållanden medan nio kom från bärgliga och elva från knappa hemförhållanden.
***Tio barn under tio år dog.
***Femton äktenskap upplöstes genom döden.
***39 personer dog under året.
***Fyra barn under det första levnadsåret dog under året.
***Två änklingar och fem änklingar dog under året.
***En person omkom när man höll på att greja med krut.
***Fem personer dog av lungsot.
***Folkmängden var i årets början på 998 invånare medan det var vid årets slut på 1 023 invånare.
***21 personer blev vaccinerade.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket
fredag 29 januari 2010
Statens porträttsamling
På Gripsholms slott finns Sveriges porträttsamling av betydelsefulla personer och när själva insamlingen inleddes vet inte med exakthet, mycket möjligt var det under Gustav Vasas tid eller kort därefter. Det finns drygt 4 500 konstnärliga målningar och nämna allting skulle tar för stor plats.
***Flera porträtt finns över kungar, drottningar, kungliga medlemmar samt större adelsmän.
***Vid teatertornets översta del finns det nutida porträtt.
***Personer som inte har adligt börd finns också med som exempelvis Jonas Ahlströmer(2 målningar), riksdagsmannen Jon Bengtsson för bondeståndet som blev mördat 1797, Johan Ihre, Johan Hadorph och Gustav Strömsköld.
***Carl von Linné, Gustav Fredrik von Rosén, Nils Palmstierna och Karl Cronstedt finns det också porträtt av.
***Några konstnärer; Jakob Björck med 27 målningar, Olov Arenius 29, David Klöker Ehrenstrahl ca 100, David von Kraftt d:o, Gustav Lundberg 70-100, Lorenz Pasch d y o d ä, ett flertal tillsammans. Bland de senaste märks Yngve Berg 18, Carl Johan Eldh 6 och Maria Röhl 5.
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
NE(CD-rom)
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Statens porträttsamling, Stockholm, 1951 och 1968
***Flera porträtt finns över kungar, drottningar, kungliga medlemmar samt större adelsmän.
***Vid teatertornets översta del finns det nutida porträtt.
***Personer som inte har adligt börd finns också med som exempelvis Jonas Ahlströmer(2 målningar), riksdagsmannen Jon Bengtsson för bondeståndet som blev mördat 1797, Johan Ihre, Johan Hadorph och Gustav Strömsköld.
***Carl von Linné, Gustav Fredrik von Rosén, Nils Palmstierna och Karl Cronstedt finns det också porträtt av.
***Några konstnärer; Jakob Björck med 27 målningar, Olov Arenius 29, David Klöker Ehrenstrahl ca 100, David von Kraftt d:o, Gustav Lundberg 70-100, Lorenz Pasch d y o d ä, ett flertal tillsammans. Bland de senaste märks Yngve Berg 18, Carl Johan Eldh 6 och Maria Röhl 5.
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
NE(CD-rom)
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Statens porträttsamling, Stockholm, 1951 och 1968
Kyrkor
Ett urval av de borttagna "Kyrkoguide av de uppländska kyrkorna" i kortform.
Danmark, cirka 1300, västtorn fr 1400-talet och ingen strid har varit mot danskarna, betyder gränsmark.
Frötuna, slutet på 1100-talet, till- och ombyggt vid flera tillfällen.
Husby-Lyhundra, 1100-talet, 2 km från Skederid, en av de äldsta i Uppland o dopfunt från 1200-talet.
Husby-Sjutolft, 1300-talet, vapenhus fr 1470-talet, Pictormålningar och tornet från 1783.
Litslena, 1100-talet, hög efter raserat torn, Pictormålningar, dopfunt från 1100-talet och smärre eldsvåda 1880.
Länna, omkring 1300, votivskepp från 1675 och kalkmålningar.
Malsta, en av de minsta i Uppland, sekelskiftet 12/1300-talen och klockstapel från 1831.
Rasbo, mitten av 1200-talet, haft torn sedan medeltiden i olika versioner och tornhistorien har bl a präglat av ett blixtnedslag med brand som följd.
Rasbokil, runt 1500, klockstapel från 1700-talet och valvslagning från början.
Rimbo, 1400-talets andra hälft, dopfunt från 1200-talet, kalkmålningar och Hamiltonska gravkoret på kyrkogården.
Roslagsbro, 1200-talet, klockstapel från 1773, vapenhuset från 1400-talet och kalkmålningar.
Roslagskulla, från 1706, korskyrka, tavlor och tidigare kapell under Riala socken.
Skederid, 1200-talets andra hälft, dopfunt från 1200-talet från Gotland och kalkmålningar.
Vaksala, 1100-talets mitt, högsmal torn, en av Upplands äldsta och nuv tornspiran från 1692.
Yttergran, en av de minsta i Uppland, sekelskiftet 12/13-talen och kalkmålningar.
Övergran, 1200-talet, tornet fick barockhuv 1736 och kalkmålningar(Pictor?)
Danmark, cirka 1300, västtorn fr 1400-talet och ingen strid har varit mot danskarna, betyder gränsmark.
Frötuna, slutet på 1100-talet, till- och ombyggt vid flera tillfällen.
Husby-Lyhundra, 1100-talet, 2 km från Skederid, en av de äldsta i Uppland o dopfunt från 1200-talet.
Husby-Sjutolft, 1300-talet, vapenhus fr 1470-talet, Pictormålningar och tornet från 1783.
Litslena, 1100-talet, hög efter raserat torn, Pictormålningar, dopfunt från 1100-talet och smärre eldsvåda 1880.
Länna, omkring 1300, votivskepp från 1675 och kalkmålningar.
Malsta, en av de minsta i Uppland, sekelskiftet 12/1300-talen och klockstapel från 1831.
Rasbo, mitten av 1200-talet, haft torn sedan medeltiden i olika versioner och tornhistorien har bl a präglat av ett blixtnedslag med brand som följd.
Rasbokil, runt 1500, klockstapel från 1700-talet och valvslagning från början.
Rimbo, 1400-talets andra hälft, dopfunt från 1200-talet, kalkmålningar och Hamiltonska gravkoret på kyrkogården.
Roslagsbro, 1200-talet, klockstapel från 1773, vapenhuset från 1400-talet och kalkmålningar.
Roslagskulla, från 1706, korskyrka, tavlor och tidigare kapell under Riala socken.
Skederid, 1200-talets andra hälft, dopfunt från 1200-talet från Gotland och kalkmålningar.
Vaksala, 1100-talets mitt, högsmal torn, en av Upplands äldsta och nuv tornspiran från 1692.
Yttergran, en av de minsta i Uppland, sekelskiftet 12/13-talen och kalkmålningar.
Övergran, 1200-talet, tornet fick barockhuv 1736 och kalkmålningar(Pictor?)
onsdag 13 januari 2010
Bouppteckningar i Uppsala län(emigrationslän)
Antalet bouppteckningar som finns i olika socknar i Uppsala län och kriteriet är den länsindelning som var innan 1971(ett urval av socknar)
Alunda 2 274
Ekeby 1 070
Stavby 633
Gamla Uppsala 1 126
Uppsala-Näs 423
Dalby 590
Björklinge 1 196
Bälinge 2 553
Litslena 1 544
Härkeberga 457
Källa: Svarkatalogen
Alunda 2 274
Ekeby 1 070
Stavby 633
Gamla Uppsala 1 126
Uppsala-Näs 423
Dalby 590
Björklinge 1 196
Bälinge 2 553
Litslena 1 544
Härkeberga 457
Källa: Svarkatalogen
fredag 30 oktober 2009
Prinsessans Isabellas gravtumba
I Strängnäs domkyrka finns en gravtumba över prinsessan Isabella som dog två år gammal på Gripsholms slott 1566. Johan III hade ännu inte blivit kung då när han hölls fången av sin bror Erik XIV och det var under denna tid som hennes tragiska död inträffade. Dödsorsaken har jag inte fått fram ännu och däremot är det en av de fåtal bevarade gravtumbor över barn i Sverige.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor-En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Brander-Jonsson Hedvig, "Vasatiden", Svensk konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
Kilström Bengt Ingmar, "Strängnäs domkyrka genom seklen", Eskilstuna, 1991
http://sv.wikipedia.org/wiki/Isabella_Johansdotter_av_Sverige
Bilden togs av mig själv i samband med en exkursion till Gripsholm i maj 2009 och bilden har tidigare blivit publicerat på den allmänna bloggen. Historien med prinsessan Isabella är en av de upprörande händelserna i svensk kungahistoria om man uttrycker det så. Än idag tar besökare mer eller mindre till sig just Isabella när de har besökt domkyrkan i Strängnäs.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor-En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Brander-Jonsson Hedvig, "Vasatiden", Svensk konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
Kilström Bengt Ingmar, "Strängnäs domkyrka genom seklen", Eskilstuna, 1991
http://sv.wikipedia.org/wiki/Isabella_Johansdotter_av_Sverige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
