Enligt källan var pilbågsskjutning populärt hos ungdomar även under mitten av 1800-talet. Genom oförsiktighet så en pojke i Vänersborgstrakten att träffa en annan pojke i ögat med en pil. Pojken var tvungen att bli opererat på sjukhus och ändå blev han blind på det olyckliga ögat. Hur det gick för den andra pojken framkom inte i notisen, denna händelse utspelades den 28 april 1859.
Källa: Göteborgsposten 30 april 1859
måndag 27 juli 2015
Kuggningar
Till folkskoleseminariet i Kalmar ansökte 110 personer till läsåret 1895-96 och endast 36 av de sökande lyckades genomföra examen, det meddelade Södermanlands Läns Tidning den 5 september 1895.
"Prins August"
Det är Sveriges äldsta kvarvarande ånglok och inom denna grupp tillverkade det 45 exemplar. Detta ånglok tillverkades 1856 på Beyer & Peacock Co i Manchester i England som var en av de mest ansedda av de brittiska tillverkarna fram till sekelskiftet. Sex lok levererades till Statens Järnvägar 1856 varav tre till Södra stambanan som liksom den västra öppnade sina första etapper under detta år. De lok som levererades till Södra Stambanan fick namnen efter de tre prinsarna Carl, Oscar och August. när dessa två stambanor blev förenade kom de under samma lokserie(littera). Litterasytemet i Sverige infördes 1876 och då fick de 45 loken litteran B, senare Bb p g a ett pannbyte och Prins August gick i trafik till 1905 när avställningen ägde rum i avvaktan på järnvägsmuseum, detta lok finns på järnvägsmuseet i Gävle.
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
"Järnvägsdata", 1999
steamindex.org
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
"Järnvägsdata", 1999
steamindex.org
onsdag 8 juli 2015
Efterlysning av en påträffat död man i Uppsala 1838
Vid månadsskiftet oktober/november hittades en död man vid Svartbäckstullen i Uppsalas norra delar. Det fanns ingenting som man kan fastställa hans intentitet i fråga om papper, kvitto eller någonting annat. Han låg vid den allmänna landsvägen mot Gävle och han verkar vara ganska välmåligt.
Från landshövdingskungörelsen i Uppsala den 5 november 1838
Han var troligen mellan 30 – 40 år gammal, mörkt hår, bruna polisonger och klädd i en
gammal blågrå rock, randig brunbottnig väst, mörkblå korttröja med järnknappar, blå
linnebyxor, blårandig bomullshalsduk, becksömsstövlar och svart hatt. Hos honom påträffades två glasflaskor innehållande droppar.nting av ledtrådar för att fastställa hans ursprung....
I rapporten finns det också om att motsvarande efterlysning kommer att skickas ut från Stockholm.
Källa: Landshövdingens kungörelser, utforsk.se(länk dit finns här nedanför), s 128
(Tidigare publicerad)
Från landshövdingskungörelsen i Uppsala den 5 november 1838
Han var troligen mellan 30 – 40 år gammal, mörkt hår, bruna polisonger och klädd i en
gammal blågrå rock, randig brunbottnig väst, mörkblå korttröja med järnknappar, blå
linnebyxor, blårandig bomullshalsduk, becksömsstövlar och svart hatt. Hos honom påträffades två glasflaskor innehållande droppar.nting av ledtrådar för att fastställa hans ursprung....
I rapporten finns det också om att motsvarande efterlysning kommer att skickas ut från Stockholm.
Källa: Landshövdingens kungörelser, utforsk.se(länk dit finns här nedanför), s 128
(Tidigare publicerad)
måndag 29 juni 2015
Järnvägshistoriska notiser 6
Första järnvägsplanteringen i Sverige
Den första planteringen som anlades vid en järnvägsstation var i Frövi 1858 och som ändrades för första gången 1901. Under nästföljande år anlades planteringar på sex stationer varav fyra av dessa var utefter Västra stambanan. I Uppsala planterades de första rabatterna 1873 medan själva järnvägsparken anlades tre år senare.
Källor:
Björk Tomas, "1800-talet", Konst och visuell kultur i Sverige efter 1809, Kristianstad, 2007
"Statens järnvägar", band II, Stockholm, 1906
Sylfaste
Sylfaste var ett mejeri på Gotland och 1946 fanns det en 180 meter lång rälsbana som gick på trästolpar fram till Gotlands järnvägar, denna rälsbana var borta fyra år senare.
Källa: Spårläget 3/2010
Norrlandstrafik
Det enskilda järnvägsbolaget Gävle-Ockelbo järnväg (GOJ) kom under statens försorg den 1 juni 1938 sedan sträckan hade varit arrenderat av SJ sedan sju år tillbaka. Under 1950-talet började norrlandstågen att gå mellan Gävle och Ockelbo för att sedan vara regelmässigt fr o m 1968.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Buaholmstunneln
Denna tunnel anlades längs med Västergötland-Göteborgs järnvägar (VGJ) och den är 140 meter långt. Den ligger fyra kilometer söder om Sjövik och blev färdigt 1900 medan nedläggningen skedde 1967. Den används numera som gång- och cykeltunnel.
Källor:
Egen notering, besök på platsen i början av 1990-talet
"Järnvägsdata", 1999
Tågpersonalens löner
År 1890 kunde man tjäna som följande på tåg hos Statens järnvägar under hela året; lokförare 1 800 kronor, konduktören 1 500 kronor, eldaren 1 080 kronor och bromsaren 660 kronor. På den tiden var en krona värd ca 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Ångfinkor
De första ångfinkorna var ombyggda godsfinkor och mellan 1916-21 nybyggdes tjugo tvåaxliga ångfinkor på SJ:s centralverkstad i Örebro. På den tiden krävdes det att det fanns ångfinkor i passageraretågen under vintern och som var till för uppvärmning i vagnarna. Hos SJ litterades dessa vagnar som F2d och idag finns 13 av dessa vagnar bevarade, de var i tjänst fram till början av 1960-talet. På Sveriges järnvägsmuseum i Gävle finns bl a nummer 25617 och denna ångfinka står i ett f d beredsskapsbod i orörd utförande.
Källa: Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Uppsala lokstall
Man började att riva lokstallet i Uppsala under maj/juni och var helt borta inför semestern. Under hösten har man fört bort högar efter byggnadsrester och asfalterat om under höstmånaderna. Allt hände under 2014 och har vid några tillfällen tagit kort på platsen.
Några bilder från våren i fjol finns i denna länk:
http://stephannium-mm.blogspot.se/2014/05/rivning-av-lokstallet-i-uppsala.html
Första signalställverket
Landets första signalställverk installerades på Korsnäs station i Dalarna 1890 och det var en station längs med Gävle-Dala järnväg som kom under staten 1948.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Y7 1224
Denna rälsbuss med litteran YBo7 och efter 1970 Y7 med SJ-nummer 1224 var den enda rälsbussen som målades i paprikarött färg och detta hände vid en okänd tidpunkt. Den tillverkades 1958 av Märstaverken i Eksjö och slopades 1980, den blev då tjänstevagn hos SJ, därefter hamnade den f d rälsbussen hos Banverket.
Källor:
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar 3", Trelleborg, 1994
Fors m fl, Rälsbussar", Stockholm, 2008
Låg på spåret
Den 2 juli 1908 hade en man lagt sig på Hammarkindsbanan utanför Valdemarsvik för att sova och när tåget kom så avled han p g a överkörning. Om han var berusat eller inte framgick inte i notisen.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 juli 1908
Bispår i Uppsala 1919
I Uppsala fanns 1919 bispår till hamnen som ägdes av Uppsala stad som såväl SJ som Stockholms-Roslagens järnvägar trafikerade medan Uppsala Östra hade ett bispår till valskvarnen.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
***P g a att det inte hade kommit någon sammanställning med järnvägsnotiser sedan 2011 så blev denna notissamling större än tidigare utgåvor.
Den första planteringen som anlades vid en järnvägsstation var i Frövi 1858 och som ändrades för första gången 1901. Under nästföljande år anlades planteringar på sex stationer varav fyra av dessa var utefter Västra stambanan. I Uppsala planterades de första rabatterna 1873 medan själva järnvägsparken anlades tre år senare.
Källor:
Björk Tomas, "1800-talet", Konst och visuell kultur i Sverige efter 1809, Kristianstad, 2007
"Statens järnvägar", band II, Stockholm, 1906
Sylfaste
Sylfaste var ett mejeri på Gotland och 1946 fanns det en 180 meter lång rälsbana som gick på trästolpar fram till Gotlands järnvägar, denna rälsbana var borta fyra år senare.
Källa: Spårläget 3/2010
Norrlandstrafik
Det enskilda järnvägsbolaget Gävle-Ockelbo järnväg (GOJ) kom under statens försorg den 1 juni 1938 sedan sträckan hade varit arrenderat av SJ sedan sju år tillbaka. Under 1950-talet började norrlandstågen att gå mellan Gävle och Ockelbo för att sedan vara regelmässigt fr o m 1968.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Buaholmstunneln
Denna tunnel anlades längs med Västergötland-Göteborgs järnvägar (VGJ) och den är 140 meter långt. Den ligger fyra kilometer söder om Sjövik och blev färdigt 1900 medan nedläggningen skedde 1967. Den används numera som gång- och cykeltunnel.
Källor:
Egen notering, besök på platsen i början av 1990-talet
"Järnvägsdata", 1999
Tågpersonalens löner
År 1890 kunde man tjäna som följande på tåg hos Statens järnvägar under hela året; lokförare 1 800 kronor, konduktören 1 500 kronor, eldaren 1 080 kronor och bromsaren 660 kronor. På den tiden var en krona värd ca 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Ångfinkor
De första ångfinkorna var ombyggda godsfinkor och mellan 1916-21 nybyggdes tjugo tvåaxliga ångfinkor på SJ:s centralverkstad i Örebro. På den tiden krävdes det att det fanns ångfinkor i passageraretågen under vintern och som var till för uppvärmning i vagnarna. Hos SJ litterades dessa vagnar som F2d och idag finns 13 av dessa vagnar bevarade, de var i tjänst fram till början av 1960-talet. På Sveriges järnvägsmuseum i Gävle finns bl a nummer 25617 och denna ångfinka står i ett f d beredsskapsbod i orörd utförande.
Källa: Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Uppsala lokstall
Man började att riva lokstallet i Uppsala under maj/juni och var helt borta inför semestern. Under hösten har man fört bort högar efter byggnadsrester och asfalterat om under höstmånaderna. Allt hände under 2014 och har vid några tillfällen tagit kort på platsen.
Några bilder från våren i fjol finns i denna länk:
http://stephannium-mm.blogspot.se/2014/05/rivning-av-lokstallet-i-uppsala.html
Första signalställverket
Landets första signalställverk installerades på Korsnäs station i Dalarna 1890 och det var en station längs med Gävle-Dala järnväg som kom under staten 1948.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Y7 1224
Denna rälsbuss med litteran YBo7 och efter 1970 Y7 med SJ-nummer 1224 var den enda rälsbussen som målades i paprikarött färg och detta hände vid en okänd tidpunkt. Den tillverkades 1958 av Märstaverken i Eksjö och slopades 1980, den blev då tjänstevagn hos SJ, därefter hamnade den f d rälsbussen hos Banverket.
Källor:
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar 3", Trelleborg, 1994
Fors m fl, Rälsbussar", Stockholm, 2008
Låg på spåret
Den 2 juli 1908 hade en man lagt sig på Hammarkindsbanan utanför Valdemarsvik för att sova och när tåget kom så avled han p g a överkörning. Om han var berusat eller inte framgick inte i notisen.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 juli 1908
Bispår i Uppsala 1919
I Uppsala fanns 1919 bispår till hamnen som ägdes av Uppsala stad som såväl SJ som Stockholms-Roslagens järnvägar trafikerade medan Uppsala Östra hade ett bispår till valskvarnen.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
***P g a att det inte hade kommit någon sammanställning med järnvägsnotiser sedan 2011 så blev denna notissamling större än tidigare utgåvor.
Sportnotiser 12
Störst för Malmö FF
Malmö FF har vunnit två allsvenska matcher med 12-0, dels mot Halmstad BK den 3 juni 1943 och dels mot Jönköpings Södra den 26 maj 1949. Den största förlusten är 0-9 mot Kalmar FF i division 2 den 19 augusti 1928 och tre år innan de gick upp till allsvenskan för första gången.
Källor:
Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
bolletinen.se
Två var
När Edsbyn bortaslog Eskilstuna BS med 8-2 i bandyns norrgrupp den 3 januari 1978 så gjorde fyra spelare två mål vardera; Bengt Håkansson, Ola Johansson, Christer Andersson och Anders Söderholm.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 januari 1978
Schweiziska grundår
I schweizisk fotboll grundades Young Boys från Bern 1890, Grasshoppers från Zurich 1886, Servette från Geneve 1890, St Gallen 1879, Xamas Neuchatel 1970, Aarau 1902 och Wettingen 1931.
Källor:
Oliver Guy, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995
"Rothmans Football Yearbook 1986-87
rsssf.com
Ovanliga dåvarande resultat
På den tiden var det mindre vanligt med tvåsiffriga resultat i bandy. Fast två tvåsiffriga resultat inträffade i samma serie den 5 februari 1956 i division 3(Upplandsserien) och det var som sagt vad ovanligt på den tiden. Då slog Sigtuna med 10-3 mot Lindbergsklubben medan Sunnersta slog Morgongåva med 11-1 (Morgongåva som var i allsvensk kval 1952).
Källor:
Privat tidningsarkiv
Uppsala Nya Tidning 6 februari 1956
Tysk seger
När ishockey-VM gick i Prag 1992 så vann Tyskland med 5-3 mot USA efter hade vunnit den andra perioden med 3-0.
Källa: Uppsala Nya Tidning 30 april 1992
Första internationella segelflygtävlingen
År 1937 anordnades i tyska Wasserkuppz den första internationella tävlingen i segelflyg. Tävlingen dominerades mest av värdnationen med H Dittmar som segrare före landsmännen L Hofmann och W Spätz.
Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966
Copiadseger
Travstjärnan Copiad vann åtskilliga storlopp och när V75 gick på Kalmartravet den 27 november 1993 vann han till oddset 1,69 före Go Hammering och Bolets Igor.
Källa. Uppsala Nya Tidning 29 november 1993
Malmö FF har vunnit två allsvenska matcher med 12-0, dels mot Halmstad BK den 3 juni 1943 och dels mot Jönköpings Södra den 26 maj 1949. Den största förlusten är 0-9 mot Kalmar FF i division 2 den 19 augusti 1928 och tre år innan de gick upp till allsvenskan för första gången.
Källor:
Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
bolletinen.se
Två var
När Edsbyn bortaslog Eskilstuna BS med 8-2 i bandyns norrgrupp den 3 januari 1978 så gjorde fyra spelare två mål vardera; Bengt Håkansson, Ola Johansson, Christer Andersson och Anders Söderholm.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 januari 1978
Schweiziska grundår
I schweizisk fotboll grundades Young Boys från Bern 1890, Grasshoppers från Zurich 1886, Servette från Geneve 1890, St Gallen 1879, Xamas Neuchatel 1970, Aarau 1902 och Wettingen 1931.
Källor:
Oliver Guy, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995
"Rothmans Football Yearbook 1986-87
rsssf.com
Ovanliga dåvarande resultat
På den tiden var det mindre vanligt med tvåsiffriga resultat i bandy. Fast två tvåsiffriga resultat inträffade i samma serie den 5 februari 1956 i division 3(Upplandsserien) och det var som sagt vad ovanligt på den tiden. Då slog Sigtuna med 10-3 mot Lindbergsklubben medan Sunnersta slog Morgongåva med 11-1 (Morgongåva som var i allsvensk kval 1952).
Källor:
Privat tidningsarkiv
Uppsala Nya Tidning 6 februari 1956
Tysk seger
När ishockey-VM gick i Prag 1992 så vann Tyskland med 5-3 mot USA efter hade vunnit den andra perioden med 3-0.
Källa: Uppsala Nya Tidning 30 april 1992
Första internationella segelflygtävlingen
År 1937 anordnades i tyska Wasserkuppz den första internationella tävlingen i segelflyg. Tävlingen dominerades mest av värdnationen med H Dittmar som segrare före landsmännen L Hofmann och W Spätz.
Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966
Copiadseger
Travstjärnan Copiad vann åtskilliga storlopp och när V75 gick på Kalmartravet den 27 november 1993 vann han till oddset 1,69 före Go Hammering och Bolets Igor.
Källa. Uppsala Nya Tidning 29 november 1993
söndag 28 juni 2015
Kyrkohistoriska notiser 16
Altarmålningen i Kungsåra
Altarmålningen i Kungsåra kyrka utanför Västerås är en oljemålning från 1784 som föreställer en sörjande Maria vid foten av Kristi kors.
Källa: Gunnar Redelius, "Kungsåra kyrka", Västerås, 1980
Två präster
Två präster som har tjänstgjort i Össeby-Garns kyrka(Uppland) hänger uppsatta i sakristian. det är Karl Hedén (1883-1914) och Olle Mattsson (1923-57).
Källa: Bengt Karlsson, "Össeby-Garns kyrka", obekant tryckår och tryckort
Vikstas dopfunt
Dopfuntet i Viksta kyrka i Uppland det äldsta föremålet som kyrkan har och är en enkel ornerad funt av gotländsk sandsten från 1200-talet.
Källa: Bengt Ingmar, "Viksta kyrka", Strängnäs, 1976
Medeltida skatt
Innan slaget i Gataskogen den 3 mars 1365 mellan Magnus Eriksson och en tysk här under Albreckt av Mecklenburg, under slaget togs den svenska kungen tillfånga. Enligt traditionella sägnen hade han grävt ner den svenska krigskassan i en hage vid Taxhuvud. Om det är sant vet man inte för skatten har inte påträffats ännu.
Källor:
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
Stolt Bengt, "Tillinge kyrka", Strängnäs, 1979
Togs det medeltida altarskåpet
Rö kyrka i Uppland hade en oljemålning föreställande Nattvarden mellan 1747-1854 och när det medeltida altarskåpet togs bort 1749 var det samtidigt en inledning på vissa förändringar i kyrkan.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Rö kyrka", obekant tryckår
Svenevad kyrka
Sedan den gamla kyrkan var förfallen så beslöts församlingen i Svennevad i södra Närke att bygga nytt. Detta hände 1782-86 och det var de rikaste familjerna i socknen som stod för kostnaden. En av dem som påkostade en ny kyrka var friherren Gustav Philip Wennerstedt som dessutom var kyrkans patronus.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Prästmöten
Ärkesätets kaniker ville att prästerna i Uppsala stift skulle infinna sig i Uppsala en gång varje år vid synodan. Bevarande uppgifter om prästmöten är från 1297, 1298, 1364, 1365 och åtskilliga tillfällen under 1500-talet. Det har inte gått att ta fram uppgiften om stiftets äldsta kända prästmöte eller det äldsta i Sverige. Det viktigaste och mest kända kyrkomötet ägde rum i Uppsala domkyrka 1593.
Källor:
Jakobsson Carina, "Beställare och finansiärer", Uddevalla, 2002
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Altarmålningen i Kungsåra kyrka utanför Västerås är en oljemålning från 1784 som föreställer en sörjande Maria vid foten av Kristi kors.
Källa: Gunnar Redelius, "Kungsåra kyrka", Västerås, 1980
Två präster
Två präster som har tjänstgjort i Össeby-Garns kyrka(Uppland) hänger uppsatta i sakristian. det är Karl Hedén (1883-1914) och Olle Mattsson (1923-57).
Källa: Bengt Karlsson, "Össeby-Garns kyrka", obekant tryckår och tryckort
Vikstas dopfunt
Dopfuntet i Viksta kyrka i Uppland det äldsta föremålet som kyrkan har och är en enkel ornerad funt av gotländsk sandsten från 1200-talet.
Källa: Bengt Ingmar, "Viksta kyrka", Strängnäs, 1976
Medeltida skatt
Innan slaget i Gataskogen den 3 mars 1365 mellan Magnus Eriksson och en tysk här under Albreckt av Mecklenburg, under slaget togs den svenska kungen tillfånga. Enligt traditionella sägnen hade han grävt ner den svenska krigskassan i en hage vid Taxhuvud. Om det är sant vet man inte för skatten har inte påträffats ännu.
Källor:
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
Stolt Bengt, "Tillinge kyrka", Strängnäs, 1979
Togs det medeltida altarskåpet
Rö kyrka i Uppland hade en oljemålning föreställande Nattvarden mellan 1747-1854 och när det medeltida altarskåpet togs bort 1749 var det samtidigt en inledning på vissa förändringar i kyrkan.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Rö kyrka", obekant tryckår
Svenevad kyrka
Sedan den gamla kyrkan var förfallen så beslöts församlingen i Svennevad i södra Närke att bygga nytt. Detta hände 1782-86 och det var de rikaste familjerna i socknen som stod för kostnaden. En av dem som påkostade en ny kyrka var friherren Gustav Philip Wennerstedt som dessutom var kyrkans patronus.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Prästmöten
Ärkesätets kaniker ville att prästerna i Uppsala stift skulle infinna sig i Uppsala en gång varje år vid synodan. Bevarande uppgifter om prästmöten är från 1297, 1298, 1364, 1365 och åtskilliga tillfällen under 1500-talet. Det har inte gått att ta fram uppgiften om stiftets äldsta kända prästmöte eller det äldsta i Sverige. Det viktigaste och mest kända kyrkomötet ägde rum i Uppsala domkyrka 1593.
Källor:
Jakobsson Carina, "Beställare och finansiärer", Uddevalla, 2002
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
