Gustav Vasa var ej skidkunnig

Man påstår att Gustav Vasa åkte skidor mellan Mora och Sälen för att komma undan danskarna. Frågan är om han verkligen var skidkunnig eller kunde åka skidor under en längre sträcka och i själva verket åkte han släde som drogs av antingen en häst eller ett hundspann. Vasaloppet anses att följa den väg som kungen färdades på, men egentligen finns det inga belägg för detta och samma sak gäller det om han var skidåkare eller inte. Man vet inte vilken väg han tog eller om han verkligen gjorde det, isåfall räknats det som en myt. Hans vägval eller färdsätt kom att föredras på följande vis;
1) Han valde en väg spontant.
2) Han hade en okänd följeslagare.
3) Han satt själv som en passagerare på släden med en person som drev djuren framåt.
Att han skulle har åkt skidor är mera en osanning som uppstod under 1600-talet.

Källor:

Artikel: okänd, kunde inte hitta den.
Nordin Jonas M; "Det medeltida Dalarna och Västmanland", 2009
Oldrup Thomas & Åke Persson, " 101 historiska myter", Falun, 2010

Besök av Shaw

Den brittiske författaren Bernhard Shaw(1856-1950) var också populär i Sverige under sin livstid. När han besökte Sverige under sommaren 1908 hade han kommit ut med följande titlar; "Mrs Warrens yrken"(1893), "Hjältar"(1894), "Mannen och hans överman"(1903) och "Major Barbara"(1905). Den 6 juli 1908 anlände han till Göteborg med ångaren Thule tillsammans med sin fru och resan hade tagit två dygn. Vid denna tidpunkt gick det pjäser utifrån hans böcker i Sverige och det var bl a "Mannen och hans överman" på Dramaten. Shaw hade fram till resdagen en önskan för att besöka Sverige och togs emot av den svenska översättaren H Vallentin.

Källor:

"Norstedts uppslagsbok", 2003
Uppsala Nya Tidning 7 juli 1903

Nej till tunnelbygge under kanalen 1890

Den 5 juni 1890 inkom ett telegram till Aftonbladet om att det brittiska parlamentet hade röstat nej till tunnelbygge under den Engelska kanalen. Det var 231 nej-röster mot 153 ja-röster och regeringen hade länge kämpat emot ett förslag till tunnel under kanalen med stöd av premiärministern Gladstone. Det som hände drygt hundra år senare med tunnelbygget är en annan historia och en annan tillvägagångssätt på alla nivåer.

Källa: Aftonbladet 6 juni 1890

Utan hörnor

Endast en ligamatch i England hade inga hörnor när slutsignalen gick och det var matchen Newcastle United-Portsmouth i den dåvarande division 1 den 5 december 1931, matchen slutade också mållöst.

Källa: Phil Soar, "Hamlyn´s A-Z of British football records", London, 1984

Källnot: Senare forskning har också visat att det är endast denna match som fortfarande finns registrerad för att vara hörnlöst.

Höll tätt bakåt

Birmingham City vann den näst högsta divisionen eller dåvarande division 2 säsongen 1947-48 släppte de in 24 mål medan de själva gjorde 55 mål. Managern Harry Storer använde två målvakter under denna säsong, Gil Merrick med 36 ligamatcher och Jack Wheeler med sex. Merrick höll nollan vid tjugo tillfällen medan Wheeler höll nollan i tre matcher. Merrick släppte in tre mål vid tre tillfällen och gemensamt släppte de in endast elva mål på bortaplan som är ett ligarekord i det gamla ligasystemet.
Nästa säsong släppte de in tio mål på hemmaplan trots fem förluster på St Andrews och de slutade på 17:e plats i den högsta divisionen, fyra av hemmamatcherna förlorade de med matchens enda mål. De gjorde 36 mål under säsongen 1948-49, bl a gjorde skotten Jackie Stewart fyra mål mot Manchester City den 15 september 1948 och blev lagets främsta ligaskytt med elva mål. Säsongen 1949-50 blev klubben sist i dåvarande division 1 trots att Gil Merrick spelade i de samtliga ligamatcherna.

Källor:

Matthews Tony, "Birmingham---A complete record", Derby, 1995
Smailes Gordon, "The Breedon Book of Football League Records", Derby, 1992

Gusumljusstakar

Gusums bruk utanför Valdemarsvik var igång mellan 1653-1966 och man tillverkade kanoner samt mässing från 1661. På bruket tillverkade man även ljusstakar mellan 1885-1920 som är eftertraktade på exempelvis auktioner. Kvalitén är hög, de är kulformade syftet med dessa var att användas i samband med skrivbordsarbeten. En ljusstake blev känt att den tillverkades till Stockholmsutställningen 1897.

Källor:

Fredlund Jane, "Den stora boken om antikt", 1992
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Sigtunas boskapsstock 1832

År 1832 fanns det 30 hästar, 6 oxar, 65 kor, 10 ungboskap, 30 får och 150 svin i Sigtuna.
Citat från Sjöberg; "De många kreatur förorsakade stora problem för myndigheterna i staden. Det var vid åtal förbjudet att låta dem beta av gräset som växte ymnigt på stadens gator och torg. Alla kreatur skulle samlande drivas ut på bete på stadens "hamskog" på morgonen och hämtas tillbaka på kvällen. Men brott mot denna förordning var talrika och gav upphov till ständiga kontroverser mellan stadsfiskalen och borgarna".
Det som han återger var de problem som var vanliga förr och när det fanns boskap i städerna. Någonting som började att försvinna under 1900-talets första decennier. Det var upperbarligen inte lätt för stadsfiskaler, fogdar och t o m lantmän att utföra arbetet under 1800-talet p g a motsträviga människor. I Sigtuna var det borgarna som såg till att mer eller mindre medvetenhet att det var ett elände för dåtidens myndigheter.

Källor:

Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia", band 3, Borås, 2000
Sjöberg Sten, "Hantverk och hantverkarna i Sigtuna 1750-1815", Sigtuna, 1989