***Bälinge socken utanför Uppsala föddes 49 barn 1783 medan 47 personer dog varav 30 var barn under 10 år. Barnadödligheten var hög under 1700-talet och det kännetecknade i stort alla socknar och riket i stort. Socknen med samma namn utanför Nyköping hade under samma år 30 födslar och 34 dödsfall varav 12 var under tio år. Utanför Alingsås i Västergötland finns en annan socken med ortnamnet Bälinge och det var också den minsta socken av dessa tre socknar. Tre födslar och elva dödsfall var det i denna församling ungefär en halvmil utanför Alingsås. Sex av de döda dog av hetsig feber eller brännsjuka enligt mortalitetsrapporten från detta år.
Folkmängden för dessa socknar var 1780 samt 1785 följande med hänsyn till nuvarande kommuner.
Alingsås: 273 och 268
Nyköping: 1 022 och 959
Uppsala: 1 907 och 1 867
***Håtuna socken sände in sin första mortalitetsrapport till Tabellverket 1796 och enligt den så föddes 29 barn, 12 personer dog, 8 vigslar och 2 äktenskap som upplöstes genom döden.
***Svinnegarn socken utanför Enköping hade år 1790 en befolkning på 456 individer som var fördelade på 75 hushåll. Under detta år föddes exempelvis åtta barn medan 30 personer dog under året varav fem dog av ålderdomsbräcklighet samt bröstfeber. Nästa år föddes det 17 barn och tretton personer dog(11 män/pojkar) och just detta var det ett exempel på hur det ena könet blev dominerade över det andra när det gäller döden. Fem barn under 10 år dog och samtliga var pojkar, sex upplösta äktenskap p g a döden inträffade också i Svinnegarn. Endast en man dog p g a en olyckshändelse.
***I en tidigare publicerat notis på bloggen handlade om de fyra män som drunknade under en fisketur i Mälaren vid juletid 1773 i Arnö socken. Det var det främsta dödsorsaken för denna socken under ett år med hög dödlighet och hög födelseunderskott, då bl a hetsig feber och rödsot drabbade befolkningen.
***Fresta socken hade 344 invånare 1769 och fyra år senare 366 invånare. Under det svåra året 1773 hade socknen var sex födslar, 28 dödsfall, åtta äktenskap upplösta genom döden och en vigsel. Arton personer dog av hetsig sjukdom eller brännsjuka.
Källor:
Folkmängdsrapporter och mortalitetsrapporter, Tabellverket
Gadd Carl-Johan
"Järn och potatis", Göteborg, 1983
"Den agrara revolutionen"; Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
Eriksson Ingrid o John Rogers, "Rural labor and population change", Uppsala, 1978
Winberg Christer, "Folkökning och proletarisering", Göteborg, 1975
fredag 29 oktober 2010
söndag 17 oktober 2010
Historiska notiser 18
Gåva till Nordiska museet
En anonym person lämnade en gåva till Nordiska museet på 2 500 kronor 1884.
Källa: Göteborgsposten 17 november 1884
Spåret vid Östergarn
Vid fyren i Östergarn på Gotland fanns det ett järnvägsspår som var intakt bara för några år sedan. Förr i tiden transporterade man för hand varor till fyren och det var innan lastbilarna började att användas. Det var iallafall ett lokalt spår eftersom det gotländska järnvägsnätet inte berörde Östergarn. Enligt uppgift så fanns det bl a en tippvagnsunderrede på platsen bara för tio år sedan.
Källor:
http://www.industribanor.se/indexram.html
"Järnvägsdata", 1999
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009
Korsö fyr blev träffad av blixten
Fyren Korsö i Stockholms skärgård träffades av ett blixtnedslag 1768 när både lanternindelen och fyrapparaten skadades, de blev ersatta av samma konstruktion igen.
Källa: Egen samling
Högtidskost i fängelsen
Den 30 november 1888 hade justitedepartementet ett möte om att fångarna skulle få "högtidskost" på julafton.
Källa: SVAR, databasen konselj
Födelsesocknar i Åkerby socken 1900
Åkerby socken strax norr om Uppsala hade 254 invånare 1900 varav 66 var födda i socknen, andra större poster var Bälinge 33, Jumkil 19 och Skuttunge 13. Totalt var det 71 olika poster när det gäller födelsesocknar i Åkerby under detta år. Annars var det en person som var född i Illinois(USA), en person som var född i Gryt socken(Östergötland), två i Nora(Västmanland) och en person som var född i Ås(Jämtland) samt ytterligare några ensamposter från orter längre bort (tog nog ett par dagar enbart för att resa med utan tåg).
Källor:
BiSOS (Befolkning), 1900
SVAR; databasen "Folkräkning"
Fick varning för förfalskat kort
En kvinna ertappades med en säsongskort till Stockholmsutställningen 1897 och kortet tillhörde en annan person, påföljden blev att hon fick en varning.
Källa: Stockholmstidningen 15 juni 1897
Greve nära att drunkna
På nyårsaftonen till 1886 brast isen under greve Bengt Oxenstierna när han åkte skridskor på Fyrisås. Olyckan hände vid hospitalet i Uppsala där isen inte var så stark och några män kom till grevens undsättning.
Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886
En anonym person lämnade en gåva till Nordiska museet på 2 500 kronor 1884.
Källa: Göteborgsposten 17 november 1884
Spåret vid Östergarn
Vid fyren i Östergarn på Gotland fanns det ett järnvägsspår som var intakt bara för några år sedan. Förr i tiden transporterade man för hand varor till fyren och det var innan lastbilarna började att användas. Det var iallafall ett lokalt spår eftersom det gotländska järnvägsnätet inte berörde Östergarn. Enligt uppgift så fanns det bl a en tippvagnsunderrede på platsen bara för tio år sedan.
Källor:
http://www.industribanor.se/indexram.html
"Järnvägsdata", 1999
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009
Korsö fyr blev träffad av blixten
Fyren Korsö i Stockholms skärgård träffades av ett blixtnedslag 1768 när både lanternindelen och fyrapparaten skadades, de blev ersatta av samma konstruktion igen.
Källa: Egen samling
Högtidskost i fängelsen
Den 30 november 1888 hade justitedepartementet ett möte om att fångarna skulle få "högtidskost" på julafton.
Källa: SVAR, databasen konselj
Födelsesocknar i Åkerby socken 1900
Åkerby socken strax norr om Uppsala hade 254 invånare 1900 varav 66 var födda i socknen, andra större poster var Bälinge 33, Jumkil 19 och Skuttunge 13. Totalt var det 71 olika poster när det gäller födelsesocknar i Åkerby under detta år. Annars var det en person som var född i Illinois(USA), en person som var född i Gryt socken(Östergötland), två i Nora(Västmanland) och en person som var född i Ås(Jämtland) samt ytterligare några ensamposter från orter längre bort (tog nog ett par dagar enbart för att resa med utan tåg).
Källor:
BiSOS (Befolkning), 1900
SVAR; databasen "Folkräkning"
Fick varning för förfalskat kort
En kvinna ertappades med en säsongskort till Stockholmsutställningen 1897 och kortet tillhörde en annan person, påföljden blev att hon fick en varning.
Källa: Stockholmstidningen 15 juni 1897
Greve nära att drunkna
På nyårsaftonen till 1886 brast isen under greve Bengt Oxenstierna när han åkte skridskor på Fyrisås. Olyckan hände vid hospitalet i Uppsala där isen inte var så stark och några män kom till grevens undsättning.
Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886
söndag 10 oktober 2010
Tidigare publicerade artiklar i repris 2
Fyra personer bevittnade hans begravning (publicerat 27 december 2009)
George Hilsdon var Chelsea första riktiga målskytt när klubben kom in i ligasystemet endast en kort tid efter bildandet 1905. Hilsdon föddes 1885, gjorde fem mål mot Glossop i sin första ligamatch för Chelsea och för dem skulle han spela för i sex år. Dog 1941 i Leicester och endast fyra personer kom till hans begravning, hans grav är också omärkt.
När Chelsea gick upp till gamla division 1 säsongen 1906-07 gjorde han 27 mål på 32 ligamatcher.
Källor:
allfootballers.com(abonemang krävs)
Kerrigan Colm, "Gatling-gun George", The Footballer, juni/juli 1990
http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon
Växjö hade tre olika spårvidder (publicerat 22 december 2009)
På Växjös bangård fanns det en gång i tiden tre olika spårvidder; 1435 mm(normalspår) och två smalspår(891 samt 1067 mm).
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Två sentida rester vid Litslena kyrka (publicerat 8 januari 2010)
Utanför kallmuren som går runt Litslena kyrka i Uppland finns det 22 resta stenar som är mellan 0,45-0,6 meter breda och 0,1-0,35 meter tjocka som står på rad utanför kyrkogårdens västra mur. Av dessa stenar har 21 blivit försedda med ringar och syftet med detta var att binda hästarna i samband med gudstjänst.
Inne på kyrkogården finns det en hög som är 20x10 meter och två meter hög som är övertorvad, fast en mindre rest är synlig från dess norra del. Högen är en tornrest som byggdes vid kyrkans västra del under 1600-talet (?, mer om det nedan) och som under ett senare tillfälle raserades.
Från Kilström
Det medeltida tornet med den spetsiga, höga spiran, som Hadorph avbildade år 1684, måste har störtat omkull omkring år 1690, ty den 4 maj 1691 erhåller församlingen Kungl Maj:ts brev på att få uppta kollekt inom ärkestiftet.
Skälet var att få råd med att bekosta ett nytt torn och så blev också fallet. År 1741 blåste det orkanvindar i socknen, tornet rasade på nytt och då för sista gången. Enligt Fornlämningsregistret inträffade båda rasen under 1600-talet, men Kilström påstod att det andra raset skedde 1741.
Tornruinen är till vänster om gångstigen in till kyrkan och enligt en lokal tradition har hemvändande soldater stått på "kullen".
Källor:
Fornlämningsregistret: Litslena 179
Kilström Bengt Ingmar, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981
George Hilsdon var Chelsea första riktiga målskytt när klubben kom in i ligasystemet endast en kort tid efter bildandet 1905. Hilsdon föddes 1885, gjorde fem mål mot Glossop i sin första ligamatch för Chelsea och för dem skulle han spela för i sex år. Dog 1941 i Leicester och endast fyra personer kom till hans begravning, hans grav är också omärkt.
När Chelsea gick upp till gamla division 1 säsongen 1906-07 gjorde han 27 mål på 32 ligamatcher.
Källor:
allfootballers.com(abonemang krävs)
Kerrigan Colm, "Gatling-gun George", The Footballer, juni/juli 1990
http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon
Växjö hade tre olika spårvidder (publicerat 22 december 2009)
På Växjös bangård fanns det en gång i tiden tre olika spårvidder; 1435 mm(normalspår) och två smalspår(891 samt 1067 mm).
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Två sentida rester vid Litslena kyrka (publicerat 8 januari 2010)
Utanför kallmuren som går runt Litslena kyrka i Uppland finns det 22 resta stenar som är mellan 0,45-0,6 meter breda och 0,1-0,35 meter tjocka som står på rad utanför kyrkogårdens västra mur. Av dessa stenar har 21 blivit försedda med ringar och syftet med detta var att binda hästarna i samband med gudstjänst.
Inne på kyrkogården finns det en hög som är 20x10 meter och två meter hög som är övertorvad, fast en mindre rest är synlig från dess norra del. Högen är en tornrest som byggdes vid kyrkans västra del under 1600-talet (?, mer om det nedan) och som under ett senare tillfälle raserades.
Från Kilström
Det medeltida tornet med den spetsiga, höga spiran, som Hadorph avbildade år 1684, måste har störtat omkull omkring år 1690, ty den 4 maj 1691 erhåller församlingen Kungl Maj:ts brev på att få uppta kollekt inom ärkestiftet.
Skälet var att få råd med att bekosta ett nytt torn och så blev också fallet. År 1741 blåste det orkanvindar i socknen, tornet rasade på nytt och då för sista gången. Enligt Fornlämningsregistret inträffade båda rasen under 1600-talet, men Kilström påstod att det andra raset skedde 1741.
Källor:
Fornlämningsregistret: Litslena 179
Kilström Bengt Ingmar, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981
lördag 25 september 2010
Historiska notiser 17
Sexton spelare i tjänst
Säsongen 1914-15 använde Sheffield Wednesday sexton spelare på 38 ligamatcher varav Teddy Davison och Andrew Wilson spelade i samtliga ligamatcher. Det var i ligans högsta division som då hette division 1 och klubben slutade sexa, fast de ledde serien under säsongen.
Källor:
allfootballers.com(nedlagd databas)
Egen samling
Befolkningen på Yxlan
Yxlan är den långsmala ön i Norrtälje kommun och tillhör Bildö socken. År 1723 bodde cirka 125 personer på ön och 299 bodde på ön 1850. En senare befolkningsuppgift är 273 invånare under mitten av 1960-talet.
Källa: Anders Källgårdh, "Sveriges öar", 2005
Långt lidande
Den 4 januari 1901 avled slutligen efter ett långt lidande den f d löjtnanten vid Västmanlands regemente, Daniel Theodor Lorich i Uppsala och han blev 79 år gammal.
Källa: Tidningen Upsala 7 januari 1901
Lasse Majas skär
På ett litet skär i Mälaren någon mil nordost om Mariefred ligger Lasse-Majas skär och enligt fornminnesregistret är det följande; Historisk minnesplats, Lasse-Majas grund, på vilket det förr lågen stor sten, Lasse-Majas sten, som blev påkörd och knuffad ivattnet av en större båt. Vid Lasse-Majas sten påstods Lasse-Majaha vistats en natt. Det lilla skäret utanför grundet kallas Lasse-Majas skär. Enligt traditionen hade Lasse Maja som egentligen hette Lars Molin vistas där under en natt och det var när han var på flykt. Denna fornlämning ligger på ön Rönnskärsgärdet.
Källa: Fornminnesregistret, Överenhörna nr 52
Fingeravtryck i Sverige
Man började att tillämpa fingeravtryck 1906 sedan den engelska polisen hade börjat med det på 1890-talet.
Källa: Norstedts uppslagsbok
Branden i Väddö kyrka
Den 24 maj 1872 råkade Väddö kyrka ut för en förödande brand som i stort sett förstörde kyrkan. Man hann dock få ut orgeln, predikstolen, böcker och handlingar . Sent på eftermiddagen svepte ett åskmoln över trakten och en blixt träffade kyrkan som nästan på en gång övertändes. Även prästgården var ett tag hotat och med gemensamma krafter lyckades man rädda denna byggnad. Kyrkan hade drygt trettio år tidigare ersatt en medeltida version av kyrkan och för andra gången under detta sekel fick man alltså uppföra en ny kyrka.
Källor:
Göteborgsposten 28 maj och 4 juni 1872
Lindgren Mereth, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor, 1972
SVAR(ra.se); databasen "Konselj", "Väddö"
Vita valar
Vita valar hade besökt St Lawrencebukten i stor skala rapporterade tidningen Svensk-amerikanen den 31 oktober 1885.
Säsongen 1914-15 använde Sheffield Wednesday sexton spelare på 38 ligamatcher varav Teddy Davison och Andrew Wilson spelade i samtliga ligamatcher. Det var i ligans högsta division som då hette division 1 och klubben slutade sexa, fast de ledde serien under säsongen.
Källor:
allfootballers.com(nedlagd databas)
Egen samling
Befolkningen på Yxlan
Yxlan är den långsmala ön i Norrtälje kommun och tillhör Bildö socken. År 1723 bodde cirka 125 personer på ön och 299 bodde på ön 1850. En senare befolkningsuppgift är 273 invånare under mitten av 1960-talet.
Källa: Anders Källgårdh, "Sveriges öar", 2005
Långt lidande
Den 4 januari 1901 avled slutligen efter ett långt lidande den f d löjtnanten vid Västmanlands regemente, Daniel Theodor Lorich i Uppsala och han blev 79 år gammal.
Källa: Tidningen Upsala 7 januari 1901
Lasse Majas skär
På ett litet skär i Mälaren någon mil nordost om Mariefred ligger Lasse-Majas skär och enligt fornminnesregistret är det följande; Historisk minnesplats, Lasse-Majas grund, på vilket det förr lågen stor sten, Lasse-Majas sten, som blev påkörd och knuffad ivattnet av en större båt. Vid Lasse-Majas sten påstods Lasse-Majaha vistats en natt. Det lilla skäret utanför grundet kallas Lasse-Majas skär. Enligt traditionen hade Lasse Maja som egentligen hette Lars Molin vistas där under en natt och det var när han var på flykt. Denna fornlämning ligger på ön Rönnskärsgärdet.
Källa: Fornminnesregistret, Överenhörna nr 52
Fingeravtryck i Sverige
Man började att tillämpa fingeravtryck 1906 sedan den engelska polisen hade börjat med det på 1890-talet.
Källa: Norstedts uppslagsbok
Branden i Väddö kyrka
Den 24 maj 1872 råkade Väddö kyrka ut för en förödande brand som i stort sett förstörde kyrkan. Man hann dock få ut orgeln, predikstolen, böcker och handlingar . Sent på eftermiddagen svepte ett åskmoln över trakten och en blixt träffade kyrkan som nästan på en gång övertändes. Även prästgården var ett tag hotat och med gemensamma krafter lyckades man rädda denna byggnad. Kyrkan hade drygt trettio år tidigare ersatt en medeltida version av kyrkan och för andra gången under detta sekel fick man alltså uppföra en ny kyrka.
Källor:
Göteborgsposten 28 maj och 4 juni 1872
Lindgren Mereth, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor, 1972
SVAR(ra.se); databasen "Konselj", "Väddö"
Vita valar
Vita valar hade besökt St Lawrencebukten i stor skala rapporterade tidningen Svensk-amerikanen den 31 oktober 1885.
lördag 11 september 2010
Försvunnigheter från lite här och var
Innan denna blogg blev omgjord fanns det en mängd notiser om allehanda försvunnigheter och på forumet Skalman finns det en diskussion om "Sverige som var".
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&t=24868
***Runhäll var förut en släktgård i Lerum som min farfars föräldrar bodde och som togs bort när motorvägen anlades, den fanns ungefär där skylten "Göteborg 21" finns. Minns hur knyckig denna skylt var en långtradare välte just där för en del år sedan.
***Enköpings stadshotell är nu riven.
***Nu finns det inga Sibyllekiosker kvar i Uppsala.
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&t=24868
***Runhäll var förut en släktgård i Lerum som min farfars föräldrar bodde och som togs bort när motorvägen anlades, den fanns ungefär där skylten "Göteborg 21" finns. Minns hur knyckig denna skylt var en långtradare välte just där för en del år sedan.
***Enköpings stadshotell är nu riven.
***Nu finns det inga Sibyllekiosker kvar i Uppsala.
Inte riktigt numera, det finns vid Librobäck nu (31/8-2024)
***Statoilmacken i såväl Björklinge som vid Kungsgatans södra del i Uppsala är också rivna.
***Mellan Funbo och Lagga finns det f d industribyggnad (ett mindre sågverk).
***Sågverket i Knivsta är nu helt riven, frågan är vad man skall göra åt området och det är diskussion om nya bostadshus. Likaså cementfabriken som min morfar jobbade på i Luthagen i Uppsala.
***Statoilmacken i såväl Björklinge som vid Kungsgatans södra del i Uppsala är också rivna.
***Mellan Funbo och Lagga finns det f d industribyggnad (ett mindre sågverk).
***Sågverket i Knivsta är nu helt riven, frågan är vad man skall göra åt området och det är diskussion om nya bostadshus. Likaså cementfabriken som min morfar jobbade på i Luthagen i Uppsala.
torsdag 2 september 2010
Historiska notiser 16
Gjöts vid kungens närvaro
Kung Fredrik IV av Danmark-Norge var närvarande under omgjutning av en kanon i Venedig 1708 och den bar Sankt Markus vapen.
Källa: "Uppslagsboken Vapen", svensk version, 1997
Svensk guld i den första stafettävlingen
År 1933 vann Sverige det första VM i längdåkning på distansen 4x10 km i Innsbrück, laget bestod av Per Erik Hedlund, Sven Utterström, Nils Englund och Hjalmar Engström.
Källa: "Faktakalendern Sport", 2008
Lustig jakt i Uppsala
En dag i slutet på juni 1878 råkade en händelse skapa notis i lokaltidningen Upsala. En ekorre förföljd af ett antal sparfvar och ett mindre d:o pojkar passerades i lördags middag förbi Rullan från Vaksalagatan. Rullan låg ungefär där kommunhuset ligger idag och var en berömd restaurang i staden, tyvärr brann den ner under 1940-talet.
Källa: Tidningen Upsala 2 juli 1878
Handkvarnen vid Brunnby
Ca 300 meter norr om Brunnby i Funbo socken(Uppland) finns en handkvarn med måtten 1,3x0,85x0,5 meter.
Källa: Fornlämningsregistret Funbo 98
Oktobermarknaden (Tidigare publicerat)
Den 9 januari 1903 meddelade Uppsala Nya Tidning att Oktobermarknaden i Öregrund skulle upphöra. Har aldrig hört talas om att denna marknad skulle har återuppstått.
Kung Fredrik IV av Danmark-Norge var närvarande under omgjutning av en kanon i Venedig 1708 och den bar Sankt Markus vapen.
Källa: "Uppslagsboken Vapen", svensk version, 1997
Svensk guld i den första stafettävlingen
År 1933 vann Sverige det första VM i längdåkning på distansen 4x10 km i Innsbrück, laget bestod av Per Erik Hedlund, Sven Utterström, Nils Englund och Hjalmar Engström.
Källa: "Faktakalendern Sport", 2008
Lustig jakt i Uppsala
En dag i slutet på juni 1878 råkade en händelse skapa notis i lokaltidningen Upsala. En ekorre förföljd af ett antal sparfvar och ett mindre d:o pojkar passerades i lördags middag förbi Rullan från Vaksalagatan. Rullan låg ungefär där kommunhuset ligger idag och var en berömd restaurang i staden, tyvärr brann den ner under 1940-talet.
Källa: Tidningen Upsala 2 juli 1878
Handkvarnen vid Brunnby
Ca 300 meter norr om Brunnby i Funbo socken(Uppland) finns en handkvarn med måtten 1,3x0,85x0,5 meter.
Källa: Fornlämningsregistret Funbo 98
Oktobermarknaden (Tidigare publicerat)
Den 9 januari 1903 meddelade Uppsala Nya Tidning att Oktobermarknaden i Öregrund skulle upphöra. Har aldrig hört talas om att denna marknad skulle har återuppstått.
Tidigare publicerade artiklar i repris 1
Lite kortfattat om agrara byggnader (19 november 2007)
Det kommer lite mer vid ett senare tillfälle, men i denna artikel blir det bara ytlig information. Som jag har skrivit om tidigare så har flera agrara byggnader försvunnit som bland annat berodde på avfolkning. Idealet för en gård är bl a en mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, drängstuga, förråd, vedbod och en utedass. Sedan kan det förekomma andra byggnader beroende på vilken sysselsättning det var på gården. Exempelvis vid kusten så hade bönderna bl a fiskebod och möjligen båthus. På många bondgårdar fanns det också en välingklocka som man använde för att korna skulle "kallas in" för att de skulle komma in i ladugården. Sedan förekom utrymmen för bl a tröskning och utrustningen var gjord så man kunde slå säden, att de smulades sönder.
Lite historik kring Leksand 1780 (15 november 2007)
Detta år hade Leksand 9 509 invånare som var fördelat på 4 458 män och 5 051 kvinnor, det var första gången som Leksand hade en folkräkning i socknen iallafall som man kan få fram med hjälp av Tabellverkets material. Att socknen var stor kan man också se på hushållsantalet, antalet gästgivargårdar och "krogar på landet". I siffror var det 1 568 hushåll, 3 gästgivargårdar och 15 krogar. I relativa tal var det 6,06 individer per hushåll och 633 indiver per krog, om man räknar bort barnantalet som var 2 987 individer så blev antalet individer per krog på 434,8 personer, vilket det var trångbodda om alla vuxna personer skulle vara där samtidigt. Eftersom det var männen som oftast dog i alkoholrelaterade sjukdomar så kan man säga att 2 992 män över 15 år besökte krogarna eller gästgivargårdarna, då skulle värdet vara 166 personer per krog/gästgivargård. I socknen fanns exempelvis även 1 382 män och 1 489 kvinnor över 15 år som var ogifta. Räknade man med de gifta stånden så var det 1 448 gifta par, att männen dog tidigare än kvinnorna kan man även se hos denna socknen. Det var 162 änklingar mot 593 änkor i socknen under detta år, vilket inte var så ovanligt under 1700-talet.
KÄLLA: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket
En utebliven järnväg i Uppland (tidigare publicerat 11 november 2007)
Den 11 december 1912 hade Uppsala Nya Tidning en notis om en välbesökt stämma i Bälinge socken om en normalspårig järnväg från Uppsala via Harbo till Kerstinbo vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg. Kerstinbo hade en station längs med denna linje som också var normalspårig.
Mötet hade drygt 1400-1500 personer besökt om man utgår ifrån notisens sanningsvärde och man röstade då för att järnvägen skulle dras förbi den egna socknen. En station skulle anläggas inte så långt ifrån Bälinge kyrka och på mötet beslutade man också att en arbetsgrupp skulle arbeta med denna fråga.
Bälinge och Harbo var de större tätorterna längs med denna linje, om förslaget om att anlägga en järnvägslinje genom en glesbygd med icke avgörande industriverksamhet så var man antagligen medveten om hur det skulle gå. Det var också en viss diskussion om att järnvägar måste anläggas förbi någon ort som har dragningskraft med både tillökande industriverksamhet och folkökning. Ett annat exempel i Uppland där det stod klart i princip omgående att det inte skulle gå var Enköpings-Heby-Runhällens järnväg. En järnväg som det stod klart redan från första början inte skulle vara lönsamt. Det var ungefär samma förhållanden som järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo skulle har haft. Visserligen låg Heby längs med Norra stambanan och dessutom hade en växande tegelbruksindustri då, så föll EHRJ på greppet att vara lönsamt. Järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo diskuterades vid ett antal tillfällen vid olika riksdagssammanträden under 1910-talet innan man beslöt att det inte skulle byggas någon järnväg under 192o-talet.
Källor;
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Järnvägsdata, Stockholm, 1999
Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Svarskatalogen på Riksarkivet, "sökord" Kerstinbo.
Uppsala Nya Tidning, 11 december 1912
Polisdomstolens stamkunder (tidigare publicerat 21 mars 2008)
I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).
I Stockholm var följande personer ständiga tagna.
***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.
***En man vid 24 tillfällen.
***En man vid 127 tillfällen.
***En man vid 204 tillfällen.
De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.
Nykterhetsdemonstrationen i Viksta 1901 (Tidigare publicerat 28 september 2009)
En nykterhetsdemonstration hölls i den uppländska socknen Viksta den 7 juli 1901 och som samlade 1 500 deltagare. Det stod ingenting i källan om varifrån demonstranterna kom ifrån och man kan utgå ifrån att det var många från utsocknes som deltog eftersom Viksta socken hade 1 073 invånare detta år. Nykterhetsrörelsen var väldigt starkt under denna tidsperiod och det hölls flera sådana möten som dock inte är belagda med källor i denna notis. Det var flera olika grupperingar med olika namn eller ändamål som sysslade med att motverka alkoholismen och en sådan organistation var Templaordern.
Källor:
BiSOS(Befolkning) 1901
NE(CD-ROM), "nykterhetsrörelsen"
Tidningen Upsala 8 juli 1901
Det kommer lite mer vid ett senare tillfälle, men i denna artikel blir det bara ytlig information. Som jag har skrivit om tidigare så har flera agrara byggnader försvunnit som bland annat berodde på avfolkning. Idealet för en gård är bl a en mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, drängstuga, förråd, vedbod och en utedass. Sedan kan det förekomma andra byggnader beroende på vilken sysselsättning det var på gården. Exempelvis vid kusten så hade bönderna bl a fiskebod och möjligen båthus. På många bondgårdar fanns det också en välingklocka som man använde för att korna skulle "kallas in" för att de skulle komma in i ladugården. Sedan förekom utrymmen för bl a tröskning och utrustningen var gjord så man kunde slå säden, att de smulades sönder.
Lite historik kring Leksand 1780 (15 november 2007)
Detta år hade Leksand 9 509 invånare som var fördelat på 4 458 män och 5 051 kvinnor, det var första gången som Leksand hade en folkräkning i socknen iallafall som man kan få fram med hjälp av Tabellverkets material. Att socknen var stor kan man också se på hushållsantalet, antalet gästgivargårdar och "krogar på landet". I siffror var det 1 568 hushåll, 3 gästgivargårdar och 15 krogar. I relativa tal var det 6,06 individer per hushåll och 633 indiver per krog, om man räknar bort barnantalet som var 2 987 individer så blev antalet individer per krog på 434,8 personer, vilket det var trångbodda om alla vuxna personer skulle vara där samtidigt. Eftersom det var männen som oftast dog i alkoholrelaterade sjukdomar så kan man säga att 2 992 män över 15 år besökte krogarna eller gästgivargårdarna, då skulle värdet vara 166 personer per krog/gästgivargård. I socknen fanns exempelvis även 1 382 män och 1 489 kvinnor över 15 år som var ogifta. Räknade man med de gifta stånden så var det 1 448 gifta par, att männen dog tidigare än kvinnorna kan man även se hos denna socknen. Det var 162 änklingar mot 593 änkor i socknen under detta år, vilket inte var så ovanligt under 1700-talet.
KÄLLA: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket
En utebliven järnväg i Uppland (tidigare publicerat 11 november 2007)
Den 11 december 1912 hade Uppsala Nya Tidning en notis om en välbesökt stämma i Bälinge socken om en normalspårig järnväg från Uppsala via Harbo till Kerstinbo vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg. Kerstinbo hade en station längs med denna linje som också var normalspårig.
Mötet hade drygt 1400-1500 personer besökt om man utgår ifrån notisens sanningsvärde och man röstade då för att järnvägen skulle dras förbi den egna socknen. En station skulle anläggas inte så långt ifrån Bälinge kyrka och på mötet beslutade man också att en arbetsgrupp skulle arbeta med denna fråga.
Bälinge och Harbo var de större tätorterna längs med denna linje, om förslaget om att anlägga en järnvägslinje genom en glesbygd med icke avgörande industriverksamhet så var man antagligen medveten om hur det skulle gå. Det var också en viss diskussion om att järnvägar måste anläggas förbi någon ort som har dragningskraft med både tillökande industriverksamhet och folkökning. Ett annat exempel i Uppland där det stod klart i princip omgående att det inte skulle gå var Enköpings-Heby-Runhällens järnväg. En järnväg som det stod klart redan från första början inte skulle vara lönsamt. Det var ungefär samma förhållanden som järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo skulle har haft. Visserligen låg Heby längs med Norra stambanan och dessutom hade en växande tegelbruksindustri då, så föll EHRJ på greppet att vara lönsamt. Järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo diskuterades vid ett antal tillfällen vid olika riksdagssammanträden under 1910-talet innan man beslöt att det inte skulle byggas någon järnväg under 192o-talet.
Källor;
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Järnvägsdata, Stockholm, 1999
Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Svarskatalogen på Riksarkivet, "sökord" Kerstinbo.
Uppsala Nya Tidning, 11 december 1912
Polisdomstolens stamkunder (tidigare publicerat 21 mars 2008)
I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).
I Stockholm var följande personer ständiga tagna.
***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.
***En man vid 24 tillfällen.
***En man vid 127 tillfällen.
***En man vid 204 tillfällen.
De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.
Nykterhetsdemonstrationen i Viksta 1901 (Tidigare publicerat 28 september 2009)
En nykterhetsdemonstration hölls i den uppländska socknen Viksta den 7 juli 1901 och som samlade 1 500 deltagare. Det stod ingenting i källan om varifrån demonstranterna kom ifrån och man kan utgå ifrån att det var många från utsocknes som deltog eftersom Viksta socken hade 1 073 invånare detta år. Nykterhetsrörelsen var väldigt starkt under denna tidsperiod och det hölls flera sådana möten som dock inte är belagda med källor i denna notis. Det var flera olika grupperingar med olika namn eller ändamål som sysslade med att motverka alkoholismen och en sådan organistation var Templaordern.
Källor:
BiSOS(Befolkning) 1901
NE(CD-ROM), "nykterhetsrörelsen"
Tidningen Upsala 8 juli 1901
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
