Avrättningsplatsen

 På gränsen mellan Hedesunda och Östervåla finns det ett minnesmärke och där var en avrättningsplats fram till 1836 då den sista ägde rum. Det finns en skylt som beskriver om en avrättning och själva ligger inom Östervåla socken. En milstolpe är också på platsen!!!

Från Fornminnesregistret 

1) Avrättningsplats, 70x40 m (N-S), markerad av 9 små gränsrör,samt en minnessten vid V kanten. Ett av dessa saknas vid rev.1981.Följande rösen, ca 1 m st och 0.4-0.5 m h och av 0.2-0.3 m ststenar, utgör gräns för avrättningsplats.2) Minnessten, av huggen granit, 1 m h, 0.68 m br och 0.35 m tj.Rektangulär genomskärning. Inskrift inom en planhuggen yta:AVRÄTTNINGSPLATS FÖR \ ÖSTERVÅLA SOCKEN PÅ \ 1600-1800 TALEN \SISTA KÄNDA AVRÄTTNING ÅR 1836Inskrift under denna inom en planhuggen yta:STENEN RESTES ÅR 1947 \ AV ÖSTERVÅLA KOMMUNStenen står på en sockel av cement, 1x0.6 m och 0.45 m h.Röse nr 1 enligt tidigare inventering saknas, förmodligen skadatvid snöröjning.Röse nr 1: 37 m S om minnessten; röse nr 2: 12 m Ö om röse nr 1;röse nr 3: 12 m NÖ om röse nr 2; röse nr 4: 11 m NÖ om röse nr3; röse nr 5: 11 m NNV om röse nr 4; röse nr 6: 9 m NNV om rösenr 5; röse nr 7: 22 m NV om röse nr 6;röse nr 8: 19 m NNV omröse nr 7. Det sistnämnda ligger omedelbart Ö om landsvägen samt5 m SSV om gränssten, nr 58.

Stortjuven Andersson-Sundberg

 Jag försökte googla på honom och hittade inte ett dugg om honom. Iallafall lyckades jag inte att hitta någonting om honom på internet.

Den 27 juli 1865 eller den 26(födelseboken) föddes i Söderåkra en pojke med namnet August Wilhelm Andersson Sundberg och han skulle betraktas som en av Sverige värsta stortjuvar kring förra sekelskiftet. Han var igång redan som tonåring och han var ett vanligt inslag i svensk press. Hans ursprung var att han kom ifrån taskiga hemförhållanden och både han samt systern fick ta sig an om sig själva redan när de var ett par år gamla. I en notis under rubriken rättegångsärrenden i Stockholms dagblad den 1 december 1890 stod det följande om honom.

Medels elektrisk ledning greps på bar gerning en ung tjuf, då han här om dagen i ett pantlånekontor, 28 Vestmannagatan, sökte tillgripa några ur. Kontorets egarinna hade nämligen märkt at flera klockor försvunnit, utan att tjufven kunnat ertappas, hvarför hon låtit anbringa elektrisk ringledning, som ock föranledde tjufvens fasttagande. Han befans vara ynglingen A V Andersson Sundberg, född 1865 i Söderåkra(Kalmars län), och har utom nämnda stölder äfven begått en mängd om stor djerfhet, vittnande inbrott, hvarvid han tillgripit pengar, kläder och matvaror. 

Hans meritlista var digert redan mitten av 1890-talet och kan referera till rättegångsärrenden som publicerades i Södermanlands läns tidning den 11 mars 1896. Då hade han gjort 56 inbrottsstölder och 17 stölder utan inbrott, varav 34 inbrott samt åtta stölder hade gjorts i Uppsala län, ett inbrott/tre stölder i själva staden Uppsala, sju inbrott i Stockholms läns landsbygd, nio inbrott samt sex stölder i själva huvudstaden, fem inbrott i Västmanlands län och en stöld i Södermanlands län.

Bilden till vänster visar en ung Andersson-Sundberg och hade då spenslig kroppsbyggnad. De senare upplagor av attester visar en mer allvarsam samt ett ärrig tjuv. I september 1894 gjorde han skyldig till ett inbrott i järnvägsstationen i Bergsbrunna utanför Uppsala. Han hade då besökt stationen under natten och hade då tagit såväl biljettkassan som ett assurerat brev till en viss Modin(värt 200 kronor). Det stod ingenting i notisen om inbrottet i Bergbrunna stationshus i september 1894, däremot stod det att han hade gjort under rättegångsärrenden den 11 februari 1896. Han var ständigt en poliskund och gjorde sig också skyldig till misshandel, vilket gav honom åtta års fängelse mellan 1912-20 på Långholmens centralfängelse.


Han var inblandat i en scen som publicerades i tidningen Upsala tisdagen den 14 april 1896.

En pinsam scen förekom i lördags afton vid härv jernvägsstation, då häktade Andersson-Sundberg och dennes syster och svåger skulle transporteras med det södergående tåget till Stockholm. I öppet åkdon fingo de de vänta omkring en qvarts timme, utsatta för en stor nyfikenhet. Andersson-Sundberg var belagd med handbojor och omgärdad med en stor kätting om lifvet, svågern fängslad med fotbojor. Andersson-Sundberg lät sig icke bekomma, utan föreföll munter och obesvärad, hvaremot svågern och systern syntes vara djupt nedslagna och generade. I Stockholm begagnas alltid täckta vagnar vid fångars forsling.

Det är okänt för mig när han dog och håller på att kontrollera dessa uppgifter. Den sista kända posten om honom är från 1920 och ännu höll han på med det som han alltid har hållit på med.

Källor:

Databasen "Frigivna straffarbetsfångar", Svarkatalogen
Födelseboken, Söderåkra socken, Svarkatalogen
Stockholms dagblad, 1 december 1890
Södermanlands läns tidning 11 mars 1896
Tidningen Upsala, 11/9-1894, 11/2-1896 och 14/4-1896

(Tidigare publicerat)

Spelare i vattnet

 Förr i tiden spelades bandymatcher på sjöisar och det hände att isen brast under en match. Genom åren har jag såväl hört av andra som läst i äldre dagspress att isen brast exempelvis vid hörnor eller lite varstans på matchen. Ett exempel är från Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1952 att spelare hade hamnat i vattnet i Dalsland. 

Bilden är som vanligtvklickbar!!!

Vem var mannen???

 Detta kort finns i en fotosamling på en gård som innehas av en släkting på min mors sida. Han hade antagligen en relation till Länna socken i Roslagen och han kände antagligen min mors släktingar. Antingen kände han till min mors mormor och morfar eller hennes föräldrar. Hennes morfars familj kom från grannsocknen Riala. En teori är att man växlade kort med varandra även förr i tiden.

Skutskärs kyrka

 Kanske Upplands nordligaste kyrka eller på gränslandet mellan Uppland och Gästrikland. Kyrkan är iallafall från 1906, orten är ungt och ortens folkmängd togs fart när sågverket anlades på 1870-talet.

Från svenska Wikipedia!!!

Edebo kyrka

 Söder om Hallstavik i Uppland ligger Edebo kyrka som byggdes någon gång under den s k för folkungatiden och tidsperioden omfattar 1250-1350. Långhuset byggdes under 1400-talet, vapenhuset kort därefter och kalkmålningarna tillkom under 1500-talet av Tierpskolan.

Vid den norra stigporten finns en liten fattigbössa där folk kunde lämna en liten slant åt socknens fattigare befolkning. Den är inte så stor som fattigbössan är i Övergran utanför Bålsta.

Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Led eller brydde han sig inte???

 Jag hittade i födelse- och dödsboken för Husby-Långhundra i Uppland en notis över en 36-årig man som dog den 6 mars 1889. Det var drängen Frans Olov Wahlberg som tjänstgjorde i Gröndal i denna socken.

Han dog såväl av förkylning som kallbrand, det måste har varit ledsamt för honom eller var han en sådan som inte brydde sig. Ett svar som man aldrig få veta. På tal om detta dödsfall så var han sjuk en tid innan han dog och antagligen var det så att döden kom som en befrielse.

(Tidigare publicerat)

Salagatan i Uppsala

 

Man får en känsla av gammalt när man står på Salagatan i Uppsala med ryggen mot såväl Vaksala torg som Vaksalaskolan. Bilden är klickbar och då blir den större. Det är äldre hus som ligger längs med denna gata och de flesta är från 1900-talets första hälft. Port Arthur som ligger lite längre fram på bilden byggde åt de anställda på järnvägen en gång i tiden, om jag inte minns fel så byggdes Port Arthur någon gång under 1910-talet.

Sveriges nationaldag

 Den svenska flaggan har förekommit i olika skepnader sedan 1500-talet, fast det egentliga ursprunget går dock inte att datera eftersom källorna är dunkla. Idag den 6 juni är det bekant att man fira nationaldagen i Sverige och det har vi gjort sedan 1916.

Från NE

Svenska flaggans dag, nationell festdag 6 juni, firad första gången 1916. Den av världsläget skapade patriotismen var en viktig bakgrund till firandet, som länge ägde rum på Stockholms stadion med paradering av de korporationer som tog emot flaggor ur kungens hand; 1963 flyttades firandet till Skansen. 

Enligt obekräftade källor så var det några nazister som blev åtgärdade i samband med nationaldagen 1939 eller om det var under ett annat år. Dom hade ertappats när de gjorde nazisthälsning mot den svenska flaggan under nationaldagen. Jag få kontrollera denna uppgift vid ett senare tillfälle om inte någon läsare känner till detta.

Det var under en tidsperiod på dekis för drygt 10-15 år sedan och nu har det kommit igång igen.

Källor:

NE(CD-ROM), "Svenska flaggans dag"

http://sv.wikipedia.org/wiki/

(Tidigare publicerat)

Säsongsstatistik

För några dagar senare publicerade jag sju klubbars säsongsstatistik från den engelska ligan. Under bl a 1970-talet fick den engelska fotbollstidskriften Football Monthly publicera ett antal från om säsongsstatistik där frågor från läsarna publicerades med svar från tidskriftens experter. Bilden är från januarinumret 1977 som skribenten skickade efter i mitten av 1980-talet.

(Bilden är förstorningsbar)

 

Guifmacken

 Här är tre bilder på en Guif-mack utanför Alunda i Uppland. Det ser precis ut som på äldre tider med telefonkiosk och äldre bensinpumpar.

Han dog i fängelset 1894

 

Hans namn var Johan August Wahlgren som föddes i Katarina församling i Stockholm den 14 augusti 1845. Han blev dömd för stöld vid sex tillfällen och bilden till vänster togs i samband med frigivningen efter hans femte stöld som begicks 1883. Kortet är en del av frigivningsattesten som skrevs ut i februari 1892 och han hade då då avtjänat ett åttaårig långt fängelsestraff. Det skulle som sagt vad inte dröja länge innan han återigen hamnade i kläm med rättvisan. När den senaste domen föll så skulle han inte komma ut från fängelset eftersom han avled den 3 juni 1894 på centralfängelset i Malmö. Det hände ganska så ofta att fångar dog under fängelsetiden eller under straffarbetet.

Källor:
http://okandahandelser.blogspot.com/2009/05/de-som-dog-i-fangelset.html
Polisunderrättelse nr 66, 9 juli 1894
Svarkatalogen; Databasen frigivna straffarbetsfångar

(Tidigare publicerat)

Historiska fotbollsässonger, Bournemouth 1982-83

 Lagbilden på Bournemouth i Rothmans Football Yearbook.

När det skrivs så är Bournemouth inne på sin sjätte säsong i Premier League sedan debuten säsongen 2015-16. Annat var det säsongen 1982-83 när klubben spelade i gamla division 3 och hade inte spelat i den dåvarande andradivisionen ännu under denna säsong. Fram till denna säsong var det två tredjeplatser 1962 och 1972 (två främsta gick upp) samt 2:a i division 3 (Södra) 1948 då bara segraren gick upp.

Legenden och den kände suputen George Best spelade fem ligamatcher för Bournemouth i slutet på denna säsong. Det var klubbens manager Don Megson som värvade honom och han hade dessförinnan spelat i såväl Hongkong som USA. 

Säsongen 1982-83 inledde Bournemouth att besegra Walsall med 3-0 hemma på Dean Court inför 5 330 åskådare den 28 augusti. Två mål gjordes av Paul Funnell som tidigare hade spelat för Southampton och Brentford bl a samt ett av den framtida Chelsea-spelaren Nigel Spackman. Klubben förlorade sedan två matcher och spelade en mållöst match mot Sheffield United hemma. Den 18 september kom den första bortavinsten med 2-1 mot Wigan efter två mål av Funnell i den femte ligamatchen för säsongen. Klubben blandade och gav i princip hela säsongen. Den 2 november (mållöst hemma mot Bristol Rovers) hade klubben vunnit fem matcher och spelat oavgjort vid två tillfällen. 

Bournemouth blev 14:e i serien denna säsong, de gjorde 59 mål i ligan och de främsta målgörarna var Trevor Morgan 16, Tom Hefferman 10 (5 straffar), Trevor Lee 7 och Tony Funnell 6. Den största vinsten var 4-0 mot Preston hemma inför 4 407 åskådare den 12 mars och en vecka tidigare bortaslog de Gillingham med 5-2; Lee samt Kevin Dawtry gjort två mål vardera och ett  av den f d Coventryspelaren John Beck. Bournemouth åkte på riktiga plumpar denna säsong med 0-9 mot Lincoln City den 18 december 0-5 mot Orient tio dagar senare. I FA-cupen åkte de ut i den första omgången mot Southend från samma division medan i ligacupen ur den andra omgången mot Manchester United. 

George Best gjorde sin debut i den 37:e ligamatchen för säsongen mot Newport County inför 9 121 åskådare på Dean Court och Bournemouth föll med matchens enda mål. Det skulle bli fyra ligamatcher till för klubben som få kunde ana skulle spela toppfotboll cirka 30 år senare. George Best gick bort 2006, Megson fick iallafall uppleva på sidan klubbens storhetstid innan han gick bort i mars i år (86 år gammal), de andra framstående spelarna är mellan 58-70 år nu och ett par av spelarna är döda idag (Brian O’Donnell dog 2016, Jimmy Neighbour lånet från West Ham som dog 2009 medan Hefferman levde 2014?.

Källor:

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/bournemouth/bournemouth.html

Rothmans Football Yearbook 1983-84

Wikipedia, engelskspråkiga 

Byggdes av studenter

Omkring 1980 byggde ett gäng studenter som gick på gymnasieskolan Fyrisskolan i Uppsala. Bron ligger inte långt ifrån nuvarande polishuset och ett stenkast därifrån går Dalabanan på en 80 meter lång bro som byggdes när dåvarande Norra Stambanan öppnades i sin helhet mellan Uppsala-Sala 1873. 

 

Affären i Åkerö

 Affären i Åkerö lades ner vid en okänd tidpunkt!!!

Statoilmacken i Björklinge

Statoilmacken i Björklinge är numera riven och få betraktas som en försvunnighet, bilden togs omkring 2005. Denna bild var tidigare publicerat

 

Öregrund kyrka

 

År 1719 råkade kyrkan ut för en brand som gjorde att taket brann upp. Reparationerna av kyrkan pågick även under 1730- talet då även sakristian tillkom. Det är troligen kyrkan att kyrkan hade en sakristia även före branden. Enligt kyrkans arkiv så tyder det på att den första sakristian byggdes under 1670-talet. Mellan branden 1719 till mitten av detta sekel så var det mycket som hände med kyrkan. Kyrkan fick ett nytt tegeltak 1724 samt nya bänkar, 1729 tillkom predikstolen, mellan 1734-37 byggdes som sagt vad sakristian och 1744 drabbades Öregrund av en stadsbrand som bl a drabbade prästgården.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blekt Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Hogdal Jon, ”Liv och landskap i Uppsala län”, Uppsala, 1993

Rosell Ingrid, ”Öregrund kyrka”, Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964

Bron vid Tensta

Från Fornminnesregistret:

Stenvalvbro, 54x5 m (NÖ-SV) och intill 5 m h, bestående av 3 valv slagna av tuktade stenar i mörkgrå granit i tunnvalvsteknik. Räcke av järn och trä på stolpar av grå granit. På den NV sidan är strömkoner.(Revideringsinventeringen 1978).

Enligt uppgift ligger den vid Brogården i Tensta socken och i området finns också en bytomt efter Långstensta samt en kvarn som enligt uppgift skulle ha legat på en liten som kallas för Kvarnholmen. I området pågår också en inventering efter möjligen flera fornlämningar.

Hotell Knaust

Hotell Knaust i Sundsvall är berömd för sin trappa och förekommer även i kulturhistoriska böcker samt i konstvetenskapliga handlingar. Staden råkade ut för en förödande brand 1888 och tre år senare stod hotellet färdigt. Om själva kan man söka efter på Runeberg eftersom Sundsvalls Tidning finns inlagt för detta år.

 

 

Ströfynd igen

En historisk skylt uppsatt på en vägg i Uppsala.

Om en bys historia inne i de djupa skogarna i Ångermanland och några av bilderna togs under skribentens resa i Norrland. På tal om Höga Kustenbron så gick en färja över Ångermansälven inte så långt ifrån enligt den topografiska kartan från 1960-talen och Björkudden där där min familj tillbringade nätterna fanns redan på den tiden.

Båda bilderna visar Skön kyrka som ligger vackert vid E4:an i Sundsvall uppe på en skogsbeklädd höjd.