Udda befolkningsuppgifter

År 1910 bodde 176 personer som var födda i Yttergrans socken i Uppsala. Under samma år fanns det 237 personer i Husby-Sjutolft socken som var födda i den egna socknen. Sedan fanns det 41 personer som var födda i Litslena, 19 i Övergran och 16 i Hjälsta. År 1910 fanns det 54 personer i Uppsala som var födda i Norrköping.

Källa: Riksarkivet, databasen "Folkmängd"

Hushåll i Kinnarumma

Under 1600-talet fanns det 56 redovisade bönder i Kinnarumma socken i Västergötland och sedan var det bl a 67 under 1614, 65 under 1615 samt 67 under 1620. Under 1570-talet hade denna socken drygt hundra hushåll varav ett runt tiotal var i öde av olika anledningar. Så antagligen fanns det fler bönder på 1570-talet än drygt 30 år senare. Tyvärr finns det inga uppgifter hur många soldater eller bönder som var skrivna i socknen.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, "Människor och skördar", Göteborg, 1993
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Bortfallet i folkbokföringen

Under 1970-talet pågick ett projekt om migrationen i Sverige mellan 1860-1930 som även omfattade emigrationen. Ett problem var att det var ett viss bortfall av personer som helt enkelt försvann från folkbokföringen.
Eriksson & Åkerman skrev följande; Om vi vill följa 100 individer från denna kohort på arbetsmarknaden vid 15-20 års ålder fram till slutet på deras yrkeskarriär vid 60-65 års ålder (eller i ett historiskt material, kanske något tidigare), upptäcker vi oftast att redan efter några år är mer än hälften av vår kohort försvunna. Som regel kan vi inte spåra dessa utflyttare eller på något annat sätt oregistrerade personer.
Man vet inte vart de hade flyttat till, de kanske ångrade sin flytt och begav sig till en annan ort utan att meddela det för prästen. På det skrev samma författarpar;
Av detta följer att vi inte ens efter ett heroiskt detektivarbete, som blev särskilt besvärigt i stort anlagda undersökningar, kan finna annat än en begränsad del av den ursprungliga kohorten och därmed säkerställa de eventuella yrkesbyten, som skett inom denna.
Det har gjorts beräkningar att drygt 100 000 personer i Sverige helt enkelt försvann ur folkbokföringen och i husförhörensbokens sista sidor fanns det en förteckning på de personer som man inte känner till den rätta omständigheten. I ett par av de nämnda undersökningarna så var det ett utfall såväl för Örebro som i Halmstad, i Örebro försvann 23 personer som var födda mellan 1874-75 i en kohortstudie som behandlade de personer från de var 20 och fram till de var i i 35-40 årsåldern. Av de manliga 20-årskohorterna avled 21 män mellan 1895-1913, 14 emigrerade och elva försvann från bokföringen. För Halmstad var det 157 av kohortsgruppen, 128 individer som försvann och av dessa emigrerade 91 personer till en utrikes ort. Förklaringen kan vara att Kronborg-Nilsson hade en annan disposition än Hans Norman fast att dessa undersökningar var i stort sett likadana.

Källor:

Eriksson Margaretha & Sune Åkerman, "Geografisk och social rörlighet", Scandia, 1974
Kronborg Bo & Thomas Nilsson, "Stadsflyttare", Uppsala, 1975
Norman Hans, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974

Folkmängden i By socken i slutet av 1600-talet

År 1620 hade By socken i södra Dalarna en beräknad folkmängd på 524 invånare och 1699 var den på 1 864 invånare. Det råder dock en liten avvikelse mellan två författare och tänker citera den ena av dem.
Från Isacson; "Efter gjorda korrigeringar av husförhörslängdens uppgifter har invånarantalet i By socken den 21/12-1687 beräknats till 1 848 personer, fördelade på 322 hushåll. I sin ovannämnda bok har emellertid Nils Friberg en någon högre folkmängdssiffra för By socken samma datum. Hans siffra är 1 923 individer, d v s 95 personer fler än jag har räknat fram. Friberg har nu haft vänligheten att granska mina exerpter och diskutera avvikelsen med mig. Tillsammans har vi dragit slutsatsen att den mest troliga befolkningssiffran i By socken vid årsskiftet 1687-88 bör vara 1850".
Det var innan Tabellverkets tillkomst och den tiden få man räkna fram uppgiften med hjälp av såväl husförhörslängden som mantalslängden. Nils Friberg genomförde en avhandling under 1950-talet om just Dalarnas befolkning under 1600-talet och de första åren under nästkommande sekel. En liten statitisk genomgång av den husförhörsberäknande befolkningen för By socken var 1 510 invånare 1673 fördelat på 271 hushåll, 1684) 1 747/321, 1688) 1 923/322, 1696) 1 976/344 och 1699) 1 864/398.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997", Göteborg, 2000
Friberg Nils, "Dalarnas befolkning på 1600-talet", Geografiska annaler, 1953
Isacson Mats, "Ekonomisk tillväxt och social differentisering", Uppsala, 1979

Demografiska notiser under 1700-talet

***Bälinge socken utanför Uppsala föddes 49 barn 1783 medan 47 personer dog varav 30 var barn under 10 år. Barnadödligheten var hög under 1700-talet och det kännetecknade i stort alla socknar och riket i stort. Socknen med samma namn utanför Nyköping hade under samma år 30 födslar och 34 dödsfall varav 12 var under tio år. Utanför Alingsås i Västergötland finns en annan socken med ortnamnet Bälinge och det var också den minsta socken av dessa tre socknar. Tre födslar och elva dödsfall var det i denna församling ungefär en halvmil utanför Alingsås. Sex av de döda dog av hetsig feber eller brännsjuka enligt mortalitetsrapporten från detta år.
Folkmängden för dessa socknar var 1780 samt 1785 följande med hänsyn till nuvarande kommuner.
Alingsås: 273 och 268
Nyköping: 1 022 och 959
Uppsala: 1 907 och 1 867

***Håtuna socken sände in sin första mortalitetsrapport till Tabellverket 1796 och enligt den så föddes 29 barn, 12 personer dog, 8 vigslar och 2 äktenskap som upplöstes genom döden.

***Svinnegarn socken utanför Enköping hade år 1790 en befolkning på 456 individer som var fördelade på 75 hushåll. Under detta år föddes exempelvis åtta barn medan 30 personer dog under året varav fem dog av ålderdomsbräcklighet samt bröstfeber. Nästa år föddes det 17 barn och tretton personer dog(11 män/pojkar) och just detta var det ett exempel på hur det ena könet blev dominerade över det andra när det gäller döden. Fem barn under 10 år dog och samtliga var pojkar, sex upplösta äktenskap p g a döden inträffade också i Svinnegarn. Endast en man dog p g a en olyckshändelse.

***I en tidigare publicerat notis på bloggen handlade om de fyra män som drunknade under en fisketur i Mälaren vid juletid 1773 i Arnö socken. Det var det främsta dödsorsaken för denna socken under ett år med hög dödlighet och hög födelseunderskott, då bl a hetsig feber och rödsot drabbade befolkningen.

***Fresta socken hade 344 invånare 1769 och fyra år senare 366 invånare. Under det svåra året 1773 hade socknen var sex födslar, 28 dödsfall, åtta äktenskap upplösta genom döden och en vigsel. Arton personer dog av hetsig sjukdom eller brännsjuka.

Källor:
Folkmängdsrapporter och mortalitetsrapporter, Tabellverket
Gadd Carl-Johan
"Järn och potatis", Göteborg, 1983
"Den agrara revolutionen"; Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
Eriksson Ingrid o John Rogers, "Rural labor and population change", Uppsala, 1978
Winberg Christer, "Folkökning och proletarisering", Göteborg, 1975