onsdag 31 juli 2019

William Luke

Han var högerytter i det lag som Preston hade när klubben vann den gamla division 2 säsongen 1912-13 och såldes efter denna säsong till den dåvarande icke-ligalaget Hartlepool United. Luke hade kommit till Preston från en annan icke-ligaklubb som var Bedington United och spelade bara en säsong i ligan. Han föddes 1890 och fick en svår skada som satte stopp för vidare karriär på västfronten 1916. När han gick bort i januari 1992 var han den äldsta överlevande fotbollsspelaren.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1992-93

Bohuslänska stenbrott

Med hjälp av boken "Industrilok i Bohuslän och Dalsland" har det kommit fram till att det finns/funnits tolv stenbrott egna industrispår varav de två giganterna inom svensk stenbrottsindustrin nämligen Bohus-Malmön samt Rixö. På den förstnämnda startades landskapets första stenbrott för export 1842 av Uddevallaköpmannen Carl August Kjellgren. Detta stenbrott skulle senare också bryta sten för anläggandet av Trollhätte kanal. I Rixö som inte ligger långt ifrån Bohus-Malmön så fanns en gång i tiden Sveriges största stenbrott. Exempelvis hade Rixö uppåt tusen arbetare i tjänst under 1920-talet. På Bohus-Malmön pågick verksamheten fram till konkursen 1977 medan Rixö höll man på fr o m 1800-talets slutskede till 1960-talet.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Bohuslän & Dalsland", 1985
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

torsdag 4 juli 2019

Den första gudstjänsten

Den medeltida kyrkan i Bred från 1300-talet revs 1836 och den nuvarande kyrkan uppfördes 1836-37. Medan man höll på med inredningen av den nya kyrkan passade församlingsborna på att har den första gudstjänsten som skedde den 11 september 1836. Kyrkan som anlades under medeltiden ansågs i början av seklet för trång, även om folkmängden minskade under de 30 år som man funderade på en ny kyrka. År 1805 bodde det 810 invånare i socknen, 1830 var invånarantalet 650 och nio år senare ökat till 720 invånare.

Källor:

Bebyggelseregistret(äldre versionen)
Carl af Forssell, "Anteckningar och statistiska upplysningar öfver Sverige", Stockholm, 1839
Rosell Ingrid, "Bred kyrka", Strängnäs, 1973 

(Tidigare publicerat)

Notiser juli

SJ:s inköp av räls 1886

Statens Järnvägar köpte in 31 ton räls 1886 för sammanlagt 3 237 000 kronor varav nio ton var importerade för 868 000 kronor.
Källa: Hans Modig, "Järnvägens efterfrågan av den svenska industrin", Stockholm, 1971

Sirius senaste 0-0 i bandy

Senast som Sirius spelade en mållöst match i bandy var mot Sandviken AIK på bortaplan under säsongen 1970-71. Enligt källan så har Sirius spelat ett antal mållösa matchen i bandyallsvenskan och ingen av dessa har varit på hemmaplan.

Vädret i Uppsala den 4 mars 

Den 4 mars 1900 var vinden nordvästlig, runt tre minusgrader, blåsigt och mulet.
Källa: Tidningen Upsala 6 mars 1900

Brand på Säva gård

Mangården i byn Säva mellan Uppsala och Enköping brann ner till grunden på 1930-talet.
Källa: Från mälarvik till skogsbygd", Uppsala, 1997

Först under Krimkriget

När Krimkriget varade 1854-56 användes räfflade musköter, den elektriska telegrafen och för första gången närvarade också fotografer.
Källa: "Militärhistorien (sv version), 2013


Relativt okänt tegelbruk

Enligt källan är det inte mycket känt om Näslundssågen eller Svarthammarens sågverk som låg norr om Östersund, sågverket förstördes i en brand omkring 1920.
Källa: Jan Ericson, "Industribanor i Jämtland och Härjedalen", 2015

Fiskeskutor till Gävle 1780

År 1780 kom det 79 fiskeskutor till Gävle från norrländska hamnar varav 68 kom från Hudiksvallsbygden De flesta skutor var små med mindre än 15 tunnor fisk.
Källa: Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern, Umeå, 1982

Upptäckte dolda kalkmålningar

När man restaurerade Sollentuna kyrka 1902 fann man kalkmålningar från senmedeltiden i såväl långhuset som vapenhuset.
Källa: Inger Strömsten, "Sollentuna kyrka", Upplands kyrkor XIII, Strängnäs, 1978

Okänd skulptör

Om skulptören Magnus Granlund är det inte mycket känt och han gjorde sina skulpturer av trä och var verksam i början av 1700-talet, han var elev åt Barchardt Presht (1651-1738) som var född i någon av de dåvarande tyska delstaterna.
Källor:
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Den främsta fotbollsmeriten

Uppsala Nya Tidning skrev endast att matchen hade spelats och att Sirius förlorade med 0-5 mot Fässberg på Ullevi i Göteborg. En match som hade blivit uppskjuten från föregående år och däremot skrev tidningen Idrottsbladet den 15 juni 1925(måndagsnumret) ett ingående referat om matchen som inte UNT gjorde. Publiken som bestod av drygt 1 000 personer hade kommit till matchen av två orsaker, dels för att se mästerskapets final och dels höra meddelande från landskampen i Stockholm. Tidigare nummer av Idrottsbladet hade rapporterat om relativt svaga insatser av Sirius och klubben var då i en formsvacka, enligt tidningen trodde man redan innan finalen att Sirius skulle vara utan chans.
Fässberg var i bra form medan Sirius som sagt vad inte kommit ur den svacka som klubben har haft under den tidsperiod innan finalen. Fässberg tog ledningen efter drygt 6-7 minuter och sedan trillade målen in med jämna mellanrum. Den starka blåsten i första halvlek hjälpte till med att Sirius skulle få ett par hörnor under den första halvleken.
Dock var Sirius anfall mer eller mindre fruktlösa och Fässberg kunde gå i halvtidsvila med 3-0. Idrottsbladet hade föjande citat om B Svanström som var Sirius vänsterinner; B Svanström på vänsterinnern, var alledes för fet för att kunna löpa, utan inskränkte sig till att skyndsammast möjligt vidarebefordra de bollar som han fick till sina rörliga kamrater, men detta gjorde han också mycket bra. Särskilt var det en fin boll från honom, som Schelin var att hinna före Fässbergs målvakt. Fässbergs målvakt hette E Andersson som enligt rapporten hade en lugn match.
När Fässberg gjorde det tredje målet var Sirius Uppling skadad och gick haltande runt på planen. Han togs ut ur spelet i halvtid och Sirius möblerade då om i laget. Sirius verkade enligt Idrottsbladets rapport att vara mer eller mindre dåligt konditionstränade ty även centern Claesson fick utgå p g a illamående.
Efter halvtid gjorde Fässberg ytterligare två mål, målen gjordes i denna följd enligt Idrottsbladets rapportering; 1-0 Stenberg, 2-0 högeryttern i Fässberg, 3-0 K Andersson(ett skott som Siriuskeepern borde har klarat), 4-0 Hysén och 5-0 Zachridsson.

(Tidigare publicerat av den nedlagda Siriushistoriska)

Kan man säga att det var ett försök?

År 1974 åkte Sirius ur Allsvenskan och visst var det på snudden att Sirius på nytt hade blivit en allsvensk klubb under 1970-talet.

1975: Blev fyra i division II Norra och tolv poäng efter segrarna IFK Sundsvall som gick upp. Sirius samlade ihop 30 poäng på 26 matcher som kom ifrån tio segrar och lika många oavgjorda. Gävleklubben Brynäs IF som spelade också i allsvenskan under 1970-talet blev tvåa med 36 poäng och sex efter IFK Sundsvall.
1976: Sirius gjorde en liten djupdykning liksom de klubbar som hade slutat 2:a o resp 3:a 1975; Brynäs som blev tvåa slutade 7:a, IFK Eskilstuna som blev trea slutade 8:a medan Sirius som blev 4:a slutade 10:a. Sirius samlade ihop 24 poäng på 26 matcher och var ganska nära en nedflyttning, endast fyra poäng före Ope som flyttades ner. Nämnvärt är också att dagens allsvenska Gefle IF slutade sist med endast nio poäng.
1977: Tabelltoppen:
1. Västerås SK 26 13 10 3 43-25 36
----------------------------------------------
2. Sandvikens IF 26 13 7 6 44-26 33
3. IK Sirius, Uppsala 26 12 5 9 38-32 29
4. Hudiksvalls ABK 26 9 9 8 36-33 27
Sirius var iallafall med i den allsvenska striden under detta år och Västerås SK som nyligen hade gått upp från trean blev en allsvensk klubb under 1978.
1978: IFK Sundsvall som hade åkt ur Allsvenskan 1977 vann återigen division 2 norra och Sirius slutade sjua med 28 poäng.
1979: Sirius var tidigt borta ur nästa års division 2 norra p g a oflyt. På 26 matcher vann de sex matcher, spelade oavgjort vid fem tillfällen och förlorade 15 matcher. Sirius slutade på 19 poäng och två bakom IFK Västerås som räddade sig kvar. Enköpings SK som gick upp 1978 slutade på platsen efter Sirius.

Källa: Clas Glennings statistiksidor

(Tidigare publicerat på den numera Siriushistoriska bloggen)

onsdag 3 juli 2019

Bergeforsens kraftverk och fiskodling

När Bergeforsens kraftverk togs i bruk 1955 så förhindrades även laxen i sin vandring längs med Indalsälven. Ägaren till kraftverket ålades då att inplantera en del lax och havslaxöring och en fiskodling anlades nedströms kraftverket. För utfodring av fiskyngel användes en smalspårig järnväg med spårvidden 290 meter.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
SmB 1/94