Takröjarens död

I februari 1916 föll en arbetare som röjde bort snön på ett tak i hörnet Kungsgatan-Vasagatan i Stockholm. Det hände när han skulle gå från en fastighet på Kungsgatan till en fastighet på Vasagatan. När han gick över en glaslanternin så brast den och mannen omkom omedelbart. Exakt tio år tidigare hade en annan snöröjare omkommit på liknande omständigheter.

Källa: Upsala Nya Tidning 16 februari 1916

Tre försvunnigheter

Tre exempel i samma notis om olika försvunnigheter som har blivit rapporterade till och från tidigare på mina domäner. Förut fanns det kontaktisolatorer på min farmors hus i Lerum utanför Göteborg och som togs bort vid en okänd tidpunkt. Min farmor flyttade ifrån huset omkring 2000 och ungefär tio år tidigare än hennes bortgång. Förut fanns det en rastplats vid den gamla sträckan av E18 mellan Köping och Arboga med namnet Bälinge. Rester av rastplatsen fanns kvar bara för fem-sex år sedan och då var det skräpigt med massor av flaskor utslängda. Förut fanns det t o m en kiosk på platsen och den försvann i samband med när motorvägen öppnades igenom denna bygd. Min far brukade stanna till vid vägkrogen Hasselrör utanför Mariestad på väg till just farmor förr i tiden. Det fanns förut två klassiska vägkrogar inte långt ifrån varandra; Hasselrör och Tre Snäckor. Har för mig att Jan Jörnmark har fotograferat åtminstone Tre Snäckor och har publicerat det på sin hemsida.

Schartau och handelskrisen 1857

Frans Schartau som var köpman i Stockholm och politiker i borgarståndet drev fram ett utländskt lån på 12 miljoner riksdaler under handelskrisen på senhösten 1857. Det var en kris som drabbade även börser i utlandet och i Sverige var det en del handelshus som gick omkull. Det var då Schartaus krisplan kom till stånd och affärsmännen hade blivit räddade ur krisen genom en insamling på 30 000 riksdaler.

Källor:

Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta", Borås, 1996
Magnusson Lars, "Sveriges ekonomiska historia", Falun, 1999

Tornet till Vårfrukyrkan i Enköping

Tornet till Vårfrukyrkan i Enköping byggdes i samband med en ombyggnad av kyrkan 1839-41 och innan dess hängde kyrkans tre klockor i en stapel intill. Själva kyrkan byggdes i början av 1200-talet, fast en obekräftat uppgift påstår att kyrkan invigdes redan 1125.

Källor:

Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
Kilström Bengt Ingvar, "Vårfrukyrkan i Enköping", Strängnäs, 1975

Sigtuna som storstad

Sigtuna var omkring år 1000 en av Sveriges viktigaste städer och där präglades också det första svenska myntet av Olof Skötkonung. Sedan vet man också att de största eller viktigaste städerna under tidig medeltid hade många kyrkor. I Sigtuna fanns under denna tidsperiod sju kyrkor och flertalet av dessa är ruiner eller t o m "försvunna" idag. Den var också viktig som handelsplats p g a sitt läge. Sigtunas blomstringstid varade fram till 1200-talet då Uppsala och Stockholm började få allt mer större betydelse. Sigtuna är Sveriges äldsta nuvarande stad och har nu en utpräglad bebyggelse från 1700-talet och 1800-talet samt en del under markytan.

Källor:

Anund Björn & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Lite annan rapportering i samband med Titanickatastrofen

Tidningarna rapporterade ständigt om Titanic-katastrofen under en veckas tid och i denna artikel tänker jag skriva lite grann vad som bl a Uppsala Nya Tidning skrev den 16 apri 1912 bl a;

• Det har varit landstingmannaval i olika delar av landet, bl a i trakterna av Borås och Linköping.
• Det var en "svår olyckshändelse" i Gävle.
• Påven började bli allt bättre.

Den händelse som utspelades i Gävle var en explosion i Sätra utanför Gävle som inträffade egentligen den 15 april. Det var i samband med när fyrvärkaren N Lundberg höll på i sin fabrik som tillverkade fyrverkeripjäser. I notisen stod det följande Härvid uppstod en våldsam explosion, som sprängde skjulets väggar och slungade arbetare Eriksson ett långt stycke bort från det ställe där skjulet stått. Han blef illa tilltygad; en del af fingrarna och tårna bortsletos och för öfrigt erhöll han brännskador på armarna och benen.
Notisen meddelade också om att brandkåren tillkallades till platsen och då var elden som uppkom i samband med explosionen redan släckt. Det var arbetaren som laddade raketerna lite för hårt när explosionen inträffade. Antagligen var det någon form av överladdning som man kan ihåg säga att olyckan berodde på den mänskliga faktorn. Idag skulle man har ifrågasatt om Eriksson var för oaktsam.
Lyckligvis så skördade explosionen inga dödsoffer, men en kvinna som också jobbade på fabriken fick också brännskador och offren kördes med automobil till sjukhuset i Gävle.

Om påven stod det bara att han har blivit bättre och under den 15 april 1912 så framförde han ett tal inför 400 barn från Frankrike som besökte honom.

(Tidigare publicerat)

Notiser December

Parkskandal

Källan upptog ett flertal skandaler under 1973 och en av dessa var om någon slog sig ner på gräsmattan i Hyde Park i London så kom polisen, det var nämligen förbjudet på den tiden.
Källa: Uppsala Nya Tidning 5 juni 1973

Tjänstefolket i Stora Lundby socken

År 1900 fanns det 53 pigor och 42 drängar i Stora Lundby socken några mil utanför Göteborg, som utgjorde tjänstefolket i denna socken.
Källa: SVAR: "folkräkning", Riksarkivet

Älgjakten 1890

Under jaktsäsongen 1890 fälldes det 58 älgar i Uppsala län med följande fördelning; Örbyhus revir 34, Olands 16, Enköpings revir 6 och Uppsala 2. Under samma period fälldes 51 älgar i Stockholms län.
Källa: Tidningen Upsala 9 april 1891

Rånäs bruk

Den nuvarande byggnaden till Rånäs bruk i Uppland byggdes mellan 1833-44 efter ritningar av Axel Nyström som var professor på Konstakademin.
Källa: Fredric Bedoire, "Svenska slott och herrgårdar", 2017

Koloniträdgård

Den första koloniträdgården i Sverige öppnades i Landskrona på 1880-talet.
Källa: Norstedts uppslagsbok", 2003

Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 som "Sveriges nationalförening mot tuberkulos" och ändrades vid ett senare tillfälle om till det nuvarande namnet.
Källa: Norstedts uppslagsbok", 2003

Tre dagar i veckan

Svartelvs järnväg (SEJ) i Värmland öppnade för allmän trafik i januari 1889 mellan Grythyttehed-Karlsdal (35 km) och fr o m 1921 trafikerade banan tre gånger per vecka fram till nedläggningen i maj 1936 (upprivning senare samma år).
Källa: "Järnvägsdata", 1999

"Avsky krogarna"

Var ett namn på en förening hemmahörande i Stockholm och som föredrog resor till varstans, i september 1883 skulle de besöka Uppsala. Citering från källan, ""Stockholmsföreningen med detta namn ämnar i morgon åtta dagar föreslagen en lustresa till Uppsala med extratåg"".
Källa: Tidningen Upsala, 8 september 1883

Uddeholmsverkens tackjärnsframställning 1860

År 1860 framställde Uddeholmsverken med i bl a Värmland följande antal i ton; Uddeholmsverken 1 430, Motjärnshyttan 3 346, Sunhemshttan 1 851 och Nordmarkshyttan 51 (summa 6 638 ton).
Källa: Ingemar Andersson, "Uddeholms historia", Stockholm, 1960

Tre tremålsskyttar

I det allsvenska bandymötet mellan Broberg-Ljusdal den 2 februari 1977 så var det tre tremålsskyttar. För hemmalaget Broberg gjorde Göran "Dallas" Sedwall och Pär Hedkvist samt Tord Amre i Ljusdal tre mål vardera, matchen slutade 6-6.
Källa: Uppsala Nya Tidning 3 februari 1977

Ruds torvströfabrik

I värmländska Ottebol låg denna torvströfabrik som anlades 1906 och lades ner vid en okänd tidpunkt. År 1975 fanns det ett avställt motorlok kvar och banan hade spårvidden 600 mm, motorloket var hemmabygge som hade blivit byggt på ett vagnsunderrede.
Källa: "Värmländska industribanor", försvunnen hemsida