Supergills morfarkombinationer

 Supergill som föddes 1985 och han vann flera travlopp i Nordamerika under sin karriär som travare och i Sverige har han 262 avkommor. De främsta är bl a Travelling Man, Staro Showbiz, Giant Diablo (vann Derbyt 2004, mor till D’One och Be The One), Euro Star Crown (vann Derbyt 2006) och Staro Family. Av hans avkommor så har  39 individer Speedy Crown som morfar (bl a Euro Star Crown) sedan kommer Valley Victory 16, Spotlite Lobell 12 och Tibur 12. Den sistnämnda är en intressant fransman med 912 svenskregistrerade avkommor mellan 1970-91 och flera av dessa vann storlopp. 

Källa: blodbanken.nu

Nötning på rälsen

 I Södermanlands läns tidning den 2 augusti 1897 läsa om denna nötning under rubriken ”Från skilda håll”. Bilden är klickbar och från kungliga bibliotekets hemsida.

På jakt efter Margareta Kristina Fröbergs födelsedata

 Nu är jag på jakt efter min mm mf m som föddes på mitten av 1820-talet, den andra augusti 1824 kan man skippa nu och då är chansningen i september 1825. Jo, det verkar stämma iallafall och i födelseboken står det att hon hette Kristina Fröberg och hon föddes i Frötuna socken den 14 september 1825. Föräldrarna var Nils Fredrik Fröberg och hans hustru Brita Larsdotter som bodde på Harängen.

 
Lite grann om familjen under 1820-talet
 
Fadern Nils Fredrik Fröberg, f 1796
Hustrun Brita Larsdotter, f 1797
Döttrarna
Margareta Kristina, f 1824
Oläslig förnamn Johanna, f 1825
 
Båda kretsade runt i husförhörsböckerna och jag är lite osäker vem man skriver om under denna tidsperiod, det kan också vara så att prästen eller någon i hans närhet blandade ihop dessa två flickor.
 
Familjen bodde först på pag 137 i husförhörsboken och sedan på pag 135.
 
Källor:
 
Födelseboken, Frötuna socken, 1803-34
Husförhörsboken, Frötuna socken, 1821-26

Om ett mord i Köpenhamn

 Denna notis är från Göteborgs-Posten den 28 augusti 1863 och skärmdumpar är hämtat från Kungliga biblioteket, en treårig pojke greps också eftersom hans far var skäligen misstänkt för detta brott (bilden är klickbart).

Priser på Alingsås torghandel 1893

 I Alingsås har skribenten varit i många gånger och har bl a korsat torget och den 30 september 1893 var det bl a dessa priser.

Potatis 3:50-4:00 per tunna

Ärter 15 kr per hekto

Råg.  10 kr per kilo

Nötkött 50-80 per kilo

Gädda 40-50 per kilo

Ägg 90-100 per tjog

Rädisor 5 per bunt

Källa: Alingsås Tidning 4 oktober 1893 (Kungliga biblioteket)

Storviks tegelbruk

 Det bolag som låg bakom tegelbruket vid Storvik i Gästrikland startade 1901 och hette då Nyrönnings Såg & Tegelbruk. Det uppfördes i princip omgående ett sågverk som brann ner 1911 och sedan byggdes upp igen. Tegelbruket var i drift fram till 1970 och år 1913 anlades ett drygt 600 meter långt stickspår från Gävle-Dala järnväg/SJ till tegelbruket och stickspåret användes till mitten av 1960-talet (revs senare). Samma år som stickspåret lades ut så lades även ut en bana med spårvidden 600 mm från bruket till lertaget. Denna bana var försett med linspel och byggdes ut lite grann, år 1954 anskaffades ett motorlok från Jenbacher Werke i Österrike och det var radiostyrt. Loket avställdes 1969 och finns nu hos en museiförening i Mariefred och loket har namnet Storvik.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland. 1992

Mosstorp torvindustri

 År 1900 öppnades en torvfabrik vid Mosstorpsmossen som är torvtäkt sex kilometer sydväst om Fellingsbro i Västmanland och 700 meter norr om järnvägen som går mellan Arboga och Örebro. Driften drevs av ett bolag bestående av fyra man och den var intensivt arbete på mossen fram till 1920. År 1912 övertogs driften av Eriksson & Nordkvist och den sistnämnde son övertog rörelsen 1926, under hela 1920-talet var brytningen sporadisk (fabriken användes inte efter 1925 och revs efter en tid). En lantbrukare i trakten köpte torvtäkten 1943. Ett bansystem med spårvidden 500 mm började att anläggas i samband med driften inleddes under det tidiga 1900-talet och själva banan låg ca en halv kilometer ut på mossen. Själva vändskivorna flyttades aldrig medan spåren till dessa ändrades efter behov. Spåren var som längst 1 500 meter, på vintern drogs vagnarna av hästar medan på sommaren drogs vagnarna en o en. Stora delar av banan lades ner under 1920-talets första år och det som fanns kvar vid försäljningen 1943 var vagnarna.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Småbanebladet (SmB), 1/1978