Vestaspelaren i Degerfors

 Lars Larsson kom från Uppsalaklubben IF Vesta till allsvenska Degerfors inför säsongen 1950-51 och spelade sin första allsvenska match i bortamatchen mot Djurgården den 27 augusti 1950 på Råsunda inför 15 246 åskådare, matchen slutade 2-2. Nästa match som spelades den 10 september mot GAIS hemma på Stora Valla och matchen spelades inför 3 712 åskådare. Lars Larsson gjorde mål efter 13 minuter på GAIS målvakt Kurt Torstensson och gjorde ett mål till i första halvlek, matchen vann de med 5-1. Under den första säsongen skulle det bli fyra mål på nio allsvenska matcher och totalt skulle det bli nio mål på 108 matcher. Under säsongen 1955-56 blev det ett mål på 18 matcher och målet kom i premiärmatchen för säsongen mot Sandvikens IF, denna match slutade 1-1. Denna säsong blev Degerfors sist i den högsta serien och åkte ut tillsammans med Norrby. Under hans sex år i klubben kom Degerfors trea vid två tillfällen, dels säsongen 1950-51 efter Malmö FF och Råå IF och dels 1953-54 efter GAIS och Helsingborg. Under den sistnämnda säsongen kan man även plocka ut två bortamatcher i början på säsongen, dels säsongens första match när de vann mot AIK på bortaplan med 2-1 den 2 augusti 1953 och dels mot Elfsborg den 30 augusti (även den borta på Ryavallen) som Degerfors vann med 4-3. Dessa två vinster var även klubbens enda fram till den åttonde matchen för säsongen när de hemmaslog Sandvikens IF hemma på Stora Valla. Det blev en landskamp för A-landslaget och det var mot Norge den 18 oktober på Råsunda i en mållöst match. Han levde mellan 1923-2010 och ligger begraven på Nya kyrkogården i Kristinehamn, enligt en obekräftad uppgift så studerade han i Uppsala.

Källor:

Allsvenskan i siffror, spridda årgångar (SFS)

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2011

svenskfotboll.se

Wikipedia svenskspråkiga

En attack mot tattarbostad

 En korrespodens i Varberg meddelade om allehanda händelser till Göteborgsposten som publicerades i tidningen den 6 mars 1873. I trakten av Åhs kloster hade under en tid under vintern en tattarfölje huserat, om man skriver på ungefär som tidningen skrev. Tattarna hade tillägnat sig kvacksalveri och med spådomar försökte de bota sjuka djur och i synnerhet kreatur. Det som gjorde att bägaren rann över hos tre män var p g a dessa tilltag. Det stod ingenting om vilken tid det var på dygnet som händelsen inträffade. Dessa tre män som antagligen var bördiga ifrån området "besökte" ett hem som beboddes av tattare. De söndersköt fönstren, slog sönder dörrarna med yxa och misshandlade mannen i huset. Den drabbade mannen var innan händelsen döv på ena örat och p g a möjlig kännedom om hans omständighet så fick han också ett slag över det friskna örat. Nu trodde dom att han har blivit helt döv och när denna händelse blev känd så jagade lagens män de skyldiga som ej kunde påträffats. En teori var att de hade hunnit lämnat landet för att emigrera till Amerika.

(Tidigare publicerat)

Stockholms brandkår 1878

 Brandkåren i huvudstaden larmades vid 126 tillfällen under året 1878 och det var 49 av dessa som de fick rycka ut till eldsvådor. Vid 69 tillfällen var det frågan om soteld och enligt notisen var det sju gånger i följd som hade orsakat av falsk larm. En gång ryckte brandkåren ut på grund av övning och då förstår man att brandkårens policy var ungefär likadant under denna tidsperiod som idag. Brandkåren måste öva på utryckningar även under 1870-talet och det var en notis som jag hittade i Dagens Nyheter som kom ut på marknaden den 2 januari 1879. Notisen var inte stor och det var inte en raritet på den tiden. Fast den gav en viss illustration över hur det var för Stockholms brandkår under slutet av 1870-talet.

(Tidigare publicerat)

Om gemensam valuta

 Redan under 1860-talet diskuterade man om att införa gemensamt valuta och intresset för det var ju ganska så stort ändå. Ett syfte var att främja den internationella handeln och Sverige beslutade om det 1868 att låta den Kungliga Myntverket att ta fram ett nytt guldmynt. Det skulle få namnet Carolin och skulle vara gångbart i den latinska myntunionen som hade bildats 1865 av Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz. Produktionen av detta mynt pågick fram till 1872 när detta upphörde, orsaker var bl a att Tysk-franska kriget 1870-71 och den skandinaviska myntunionen hade bildats.

Källor:

Svarskatalogen, databasen "konselj"
Riksarkivet, "Månadens dokument", september 2003

(Tidigare publicerat)

Bonderesor förr i tiden

 Med hjälp av bondedagböcker så kan man se hur allmogen reste och det finns sådana dagböcker som man kan följa, dels hur många resor det var varje år och dels vart de reste någonstans. Lännabonden föredrog fem resor till Stockholm och lika många resor till Norrtälje under 1777. Tio år senare uppgick antalet till sex och respektive tio resor. De mesta av resorna gick till dessa två orter eller städer, men också till Knutby, Husby-Lyhundra, Vira och Furusund. Det var tre bönder som var släkt med varandra som skrev denna bondedagbok mellan 1777-1829 samt några okända skribenter som hoppade in av olika anledningar.

En motsvarande bonde i Västmanland gjorde sina resor till Stjärnsund, Sala, Uppsala, Västerås, Enköping, Kungs-Husby och Stockholm. Då talar man om Vittingebonden som skrev dagboken mellan 1799-1812 och var samtida med den föregående.

Av de bondedagböcker som var kända så finns det uppgifter om resmål och ibland vad som gjordes där. Lännabonden åkte bl a till Norrtälje för att köpa spannmål och till Furusund för att köpa krank.

Källor:

Bondedagböcker, artikel på bloggen.

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

Myrdal Janken, "Allmogeresor enligt bondedagböckerna", i Anders Perlinges bok, "Skrifter av Janken Myrdal", 1996

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

(Tidigare publicerat)

Maydawn

 Maydawn var en varmblodigt travare som föddes 1993 efter Flying Irishman-Utahlina-Utah IX och blev tjugo år gammal. Under sin aktiva karriär startade hon 61 gånger med segerraden 12-12-11 och tjänade ihop 961 161 kronor, utifrån prissumman kommer hon på sjätte plats bland hennes far Flying Irishmans avkommor (har bl a lämnat Tout Ou Rein, Eller, Energetic, Simb Zipper, Flyex och Brainstorm). I aveln har hon lämnat nio avkommor mellan 2003-12 och inga nådde större framgångar (men utifrån fädrarna var det inget fel på).

Källa: travsport.se (sportappen)

Nr 1138

 I början av 1990-talet tog jag ett kort på ett ånglok i Herrljunga som hade numret 1138, tillika de legendariska B-loken som började att tillverkas under 1900-talets första decennium. Dessvärre har jag inte scannat in kortet ännu och det var sista gången jag såg loket eftersom det skrotades några år senare. Under 1950-talet blev ett antal ånglok s k beredskapslok och numera behövs inte ångloksparken längre som beredskapslok i Sverige. I början av 1990-talet stod nr 1138 på ett sidospår i Herrljunga, i mitten av 1990-talet ägdes loket av Sveriges järnvägsmuseum i Gävle med placering i Furuvik och stod under 1999 under skrotning på samma plats. Lite historiska uppgifter om detta lok, tillverkat 1912 på NOHAB i Trollhättan med tillv-nr 998 och blev förstås drygt 90 år. 

Källor:

Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok hos Statens Järnvägar", 1973
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar", 1996 och 1998
Löf Peter, "Beredskapslok", förgången hemsida, 1999
http://okandahandelser.blogspot.com/2009/01/en-notis-om-b-loken.html

(Tidigare publicerat)