Big Noons magiska stund i Norge

 Big Noon föddes 1936 och är en hingst efter High Noon-My Sister Lou-Peter The Great. Hans far fick elva kända avkommor varav Big Noon är hans enda svenskregistrerade avkomma. Hans mor My Sister Lou föddes 1920 och kom till Sverige 1935, hon fick Exklusiv som föddes 1939. Denna halvbror vann såväl Åby Stora Pris som Svensk Mästerskap 1944 och halvbrödernas morfar har ju lämnat ett myller av linjer världen över. Hans linjer kan man skriva en hel bok om. 

Det är i september 1942 och under andra världskriget som Gösta Nordin åkte till Oslo för att köra lopp på Bjerke. I loppet fanns även Saint Protector som norrmännen hoppades på. Denna hingst är född samma år som Big Noon och vann som nioåring Axel Jensens minneslopp. Det var 24 500 personer på Bjerke och ville se kampen mellan Nordens båda storheter. Det var stenhård körning i början och Big Noon tog några galoppsteg, på upploppet sprang han fortast av alla och slog Saint Protector som sprang på innerspåret. Detta lopp har gått till travhistorien och gjorde att Big Noon så magiskt i Norden (hans snabbaste tid som var 1.18,3 sattes då).

Big Noon startade vid 79 tillfällen och vann 49 av dessa. Han vann också Åby Stora Pris 1941, blev svensk mästare 1941 och 1942. Efter karriären blev han avelshingst och fick 228 svenskregistrerade avkommor, hans främsta avkommor var Gay Noon (vinnare av Kriteriet 1952 o Derbyt 1953), Rangoon och Gundalf (samtliga blev även avelshingstar). Bland döttrarna märktes Dauphine (mormor till Pennington) och Miss Noon som är mor till storloppsvinnaren samt avelshingsten Rulle Rappson.

Källor:

blodbanken.nu

Lindberg Johan, ”Loppet som blev en bild”, i Travet i våran hjärtan, Karlshamn, 2006

F d student var redaktör

 Ett kort referat i Uppsala Nya Tidning den 13 augusti 1894 var om den f d studenten på Uppsala Universitet med namnet P Lärka hade blivit redaktör på tidningen Minnesota Svenska Tribun som var i orten Duluth i delstaten. Lärka hade under tiden i Uppsala även varit medarbetare på såväl i Uppsalaposten som tidningen Fyris.

Överfall mot en konduktör

 På kvällen den 11 november 1906 blev en konduktör på en spårvagn slagen efter en avhysning av en bråkig passagerare. Det var spårvagnen som var på väg ut till stadsdelen Luthagen i Uppsala som konduktören skulle kasta ut en man från spårvagnen som lite bråk uppstod. Mannen hade på spårvagnen uppträtt stökigt och vid Luthagsesplanaden så slängde konduktören ut honom. En kamrat till den utslängde mannen gav då konduktören ett slag och de försvann sedan, själva ärendet gick till polisen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 12 november 1906

Fältspatsbrottet på Siarö

 På ön Siarö i Roslagen finns det inte den kända Siaröfortet som inte kommer att behandlats i denna lilla notis. Siarösundet som är mellan just Siarö och Ljusterö är som smalast omkring 50 meter. 

På den norra stranden av Siarö fanns det en fältspatsgruva  som bröts under 1800-talets sista årtionde och själva brottet räknas som den mindre varianten eftersom det inte går exakt att se hur stort det var. Enligt uppgift så bröts det hundra ton fältspat under året 1896.

Det finns inga kända lämningar av fornminnen men ett par ortnamn på ön ger slag att det troligen hade förekommit någonting. Ett naturnamn är Telegrafberget på den nordvästra sidan av ön och det kan hända att man signalerade med kanske med hjälp av spegelglas förr på berget.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

 Michael B Stephens m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Stockholms län”, Östervåla, 2004

Sofiero under 1960-talet

 Inne på slottet Sofiero utanför Helsingborg finns fyra dockskåpslikna rum som föreställer hur det såg ut på Sofiero på 1960-talet och zooma man in bilderna så kan man se vad dessa var ämnade för.

Älgtjuren i huvudstaden

 En morgon i september 1895 såg folk en stor älgtjur eller älgoxe som källan uttryckte det, på Djurgården. Älgtjuren kom österifrån och gick över vägen som gick mellan Djurgården och Manila. Den försvann sedan in i skogen vid Rosendal.

Källa: Svenska Dagbladet, 23 september 1895(fr 100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984

(Tidigare publicerat)

Fribergs äldsta ”stamfader”

 Min farfarsfarmor som hette som flicka Friberg och hon kom från Östergötland, den äldsta kända stamfadern från denna släkt är Nils Nilsson som var jordbrukare under den senare delen av 1600-talet på hemmanet Fristad i Tåby socken(Östergötland).

Källa: "Fribergska släktkartan

(Tidigare publicerat)