Svartklubben

 

Vid Singös östra sida ligger Svartklubbens fyrplats med den svarta ovansidan och från Svartklubbens lotsplats finns en väg som går upp till ett gult hus. Därifrån har man en fin utkikt över Svartklubben som en gång i tiden var en av Sveriges första täckta stenkolsfyrar efter Löwenörnska principen. Den första fyren enligt denna princip var Östergarn på Gotland 1818 och två år senare blev just Svartklubben färdig. Svartklubben blev automatiserat 1961 och samma år blev den också avbemannat. De fyrbostäder som fanns är numera sålda till privatpersoner. Bilden är tagen den 4 augusti 2024 och klockan var strax efter 20:00. I gruppen ”Svenska fyrar” på Facebook som skribenten är med i var det några med personliga minnen från Svartklubben.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

”Fyrhandboken”, 2007

https://fyr.org/wiki/index.php/Huvudsida

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Tidningsvagnar

 

I boken ”Normalspåriga godsvagnar” av Erik Sundström som var Sveriges främsta expert på historiska godsvagnar och boken kom ut 2010. SJ byggde om femton personvagnar mellan 1932-48 som ursprungligen hade litteran C4 och alltså personvagnar för tredjeklass. De nya tidningsvagnarna fick litteran Git och sedan omlitterades dessa till GTi innan dessa slopades under 1950-talet. Några vagnar ändrades tillbaka till personvagnar som fick litteran CF2. Måtten på dessa vagnar var 12,22 m långa, 3,0 meter breda och hjulbasen var 8,0 meter. Ingen av dessa vagnar finns kvar som museiändamål och bilden är klickbar så det går att läsa.

Källnot: Förutom den nämnda boken var det också ”Bevarandeplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004

Ligger sist i bandyns ”finrum”

 Söderköpings IS ligger sist i bandyelitens (haft olika namn sedan serien startade 1931) maratontabell som innehåller i dagsläget 87 klubbar. Söderköping spelade sin enda säsong 1942 och föll i samtliga fem matcher med målskillnad 7-39. På den tiden spelades bandy bara i några söndagar med start under trettonhelgen. Söderköping föll först med 1-4 (hemma) mot Katrineholm den 6 januari och sedan med 1-12 mot IF Göta den 11 januari på bortaplan, 3-5 (h) mot Vaggeryd den 18 januari,  1-9 mot Örebro den 1 februari samt 0-9 mot Nässjö(h) en vecka senare i avdelning A. Söderköping blev 1950 distriktsmästare i bandy och det är den senaste större triumfen i svensk bandy för denna klubb. När Söderköping lade ner sin bandysektion är oklart men klubben slogs ihop med en annan 2004 för att bilda Söderköpings IK.

IFK Växjö är den andra klubben med utan poäng i bandyns högsta serie. De föll i samtliga med fem matcher säsongen före och alltså 1941, men med målfacit 6-34. Denna klubb spelade också i avdelning A och den största förlusten var mot IF Göta, men den verkliga slagpåsen i denna avdelning var Finspång som slog Växjö med 4-0. IFK Växjö finns fortfarande kvar och bedriver bara friidrott på programmet idag. 

Sedan är det fem klubbar som bara har en poäng och en av dessa är Härnösands AIK som på 22 matcher spelade en oavgjord och förlorade 21 matcher med målfacit 50-150 under säsongen 1984-85 (den enda poängen togs den 20 januari mot Katrineholm på hemmaplan som slutade 4-4 i en mixat omgång).

Källor:

bandyresultat.se

Wikipedia svenskspråkiga 

Svista värdshus skall rivas

Rubriken kanske inte klingar historisk men för skribenten är det ganska mycket symbolvärde utifrån historiskt perspektiv liksom en del andra Uppsalabor. Skribenten fotograferade Svista värdshus norr om Uppsala under sommaren 2018 och värdshuset har stått öde sedan den nya E4:an öppnades några kilometer bort 2007. Sedan dess har det förra värdshuset blivit utsatt för både klotter och vandalisering. När tiden begav sig så skribenten ätit där vid ett flertal tillfällen med återstående av sin familj. Ofta var det efter ett bad i exempelvis Fyrishov eller Fyrisbadet som det hette innan 1988 då det började att byggas om. Det var inte alltid efter ett bad som vägen bar till Svista utan även efter utflykter eller t o m att inte laga maten hemma. Svikta värdshus öppnades på den aktuella platsen 1972 och innan dess var verksamheten igång på andra sidan vägen.

Länken till bilderna!!!

https://stephannium-mm.blogspot.com/2019/04/svista-vardhus.html?m=0

Ett par notiser

 Sirius i slutspelet

Sirius har i bandy spelat tolv finalmatcher (fem vinster), 23 matcher i semifinalen som har givit åtta vinster, 69 matcher i kvartsfinalen med 27 vinster och 18 matcher i åttondelen eller förkval med 13 vinster. Sirius har spelat tio finaler och vunnit fem (senaste 1968).

Källa: bandyresultat.se

Kollekt för barn

I Aftonbladet den 29 augusti 1890 hade en notis om en kollekt som skulle hålla tre dagar senare och pengarna skulle gå till Allmänna Barninrättningen som då hade 3 300 barn i hela Sverige.

Ett grundår 

Det amerikanska kreditföretaget American Express Company grundades i New York 1850 och har nu kontor i ett flertal länder.

Källa: ”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Walthers P-versioner omkring 1930

 Den tyska vapentillverkare Walther som hade sin fabrik i den lilla orten Zella-Mehilis och den första versionen av en pistol var avsedd för den tyska polisen. Det blev då modellen Walther PP (PP stod för Polizei-Pistole). Denna version börjades att tillverkas 1929 och var en halv-automatisk pistol med flera kalibrar, bl a kalibern 7,69 mm samt hade ett tungt slutstycke. Pistolens skjuthastighet var 290 m/s och laddades varje gång med 8 skott i magasin. Året kom Walther PPK som en förbättrat version än den förra med fler förbättrade funktioner. K:et i själva beteckningen stod för kurz som betyder kort på tyska. Den var lämpat även för civila poliser som kunde dölja vapnet om det skulle se någonting för att sedan ingripa. Förutom den tyska polisens användning som använde flera vapen från Walthers produktion så såldes dessa två versioner även till polisen i andra länder. PPK hade dock lägre skjuthastighet med 280 m/s och sju skott i magasin. Enligt en uppgift förbjöds den senare versionen att användas.

Källor: 

https://www.chuckhawks.com/index2m_collectors_corner.htm

McNab Chris, ”Skjutvapen (sv version)”, 2011

Miller David, ”The illustrated directory of Guns”, Maidstone, 2005

Wikipedia engelskspråkiga 

Schackspelande turken

 År 1769 konstruerade baron Wolfgang von Kempelen en automat föreställande en turban-klädd finklädd man med mustasch som satt framför ett schackbräde. Under schackbrädet var det en låda som kunde rymma en person som var kunnig i schack. Före ett parti så öppnades alla lådor och dörrar i byrån så all den mekaniska eller tekniska delarna kunde ses av publiken. Det var baronen själv som gjorde detta och publiken var oftast de olika hoven i Europa. En del av Wikipedia vars artikel om baronen kan man läsa följande;

” Kempelen själv brukade stå vid en låda ett par steg därifrån och ge intryck av att han på något sätt inverkade på spelet. Ovanpå byrån brukade det placeras ett levande ljus för att dölja lukten från ett annat ljus som fanns inne i byrån, så att den mänsklige schackspelare som gömde sig där skulle se något. Fast schackturken var en illusionistisk apparat, så var den ändå en mycket snillrik konstruktion i vilken magnetism utnyttjades så att den gömde schackspelaren kunde se pjäsernas position.”.”

I Wikipedia-artikeln om Kempelen finns också ett kopparstick föreställande den schackspelande turken. Den fraktades sedan över till USA och förstördes i en brand i det kinesiska museet i Philadelphia 1854.

Källor:

”Otroligt, men sant”, 1977

Wikipedia svenskspråkiga