Sveriges första förstatligande av ett enskilt järnvägsbolag var Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg 1879 och då efter hade trafikerats endast sex år i eget regi. Det var ett skuldtyngt bolag som SJ fick ta över och den 96 km långa sträckan blev en del av stambanan Krylbo-Motala. Orsaken var konkurs med dåligt ekonomi och bolaget hade alltmera svårigheter att betala av på skulden. Koncessionen tillkom den 3 november 1871, järnvägen öppnades den 15 december 1873 för allmän trafik och den kom under staten den 1 november 1879,
HMMJ i kortform
Spårvidd: 1435 mm
Förvaltningsort: Motala
Dragkraft: Två lok anskaffades från början, två till under 1873 för godstrafik och dessa lok tillverkades på Motala verkstad och köpte senare sammanlagt sex lok under de sista fem åren.
Personvagnar: Sammanlagt femton 2-axliga
Resgodsvagnar: Tre stycken 1873
Godsvagnar: 134 tvåaxliga personvagnar av olika versioner.
Tillgångar vid staten; 4 200 000 kr
Järnvägen kostade: 6 041 567 kronor
Källor:
"Järnvägsdata", 2009
tisdag 12 juni 2018
Notiser juni
Tillgodoräkning av värnplikten
Den 7 mars 1919 avhandlade lantförsvarsdepartementet en ansökan av värnpliktige C E Wåhlin som önskade sig att under sin tid som straffarbetstiden skulle få tillgodoräkna den tid som han har suttit inne under sin värnpliktstjänstgöring.
Källa: SVAR, databasen "Konselj"
Föregångaren i Hållnäs
Upplands nordligaste kyrka som är Hållnäs har troligen haft en föregångare som troligen fanns under 1200-talet och revs i samband med den nuvarande kyrkans uppförande kring sekelskiftet 12/13-talen.
Källa: K O Larsson & Bengt Ingvar Kilström, "Hållnäs kyrka, Upplands kyrkor IV, Uppsala, 1953
Präglingsorten för svensk kopparmynt
År 1636 anlades ett bruk vid Storforsen i Dalarna och under tiden 1644-1831 präglades där nästan all rikets kopparmynt.
Källa: Eli Heckscher, Svenskt arbete och liv", Stockholm, 1965
Stömne järnväg
Stömne bruk i Värmland anlades 1693 och hade sin glansperiod under 1860-talet som också varade en bit in i det nästföljande decenniet. År 1891 nedlades dock bruket.
Källor:
Bodstedt Ivan, "Historia över svenska småbanor", Stockholm, 1945
Loken kvarlämnades i gruvan
Boxholms AB Kantorp i Södermanland tillverkade 1945 två lok med spårvidden 750 mm som användes vid gruvan i Kantorp. Det ena loket var batteridriven medan det andra var dieseldriven och när gruvan lades ner 1970 så kvarlämnades dessa i gruvan.
Källor:
"Industrilok i Södermand", Jönköping, 1982
"Loklistan över små tillverkare", Janis Priedtis, november 2007
Mr Bandy
Olle Sääw fick öknamnet "Mr Bandy som spelade 21 landskamper för Sverige i bandy mellan 1947-63. Han var 19 år när han spelade sin första landskamp och vann också fem titlar med Örebro SK mellan 1955-67.
Källa: sporthistoria.se
Lika i södern
Dock inte det värsta, men resultaten i bandyallsvenkans södergrupp den 6 januari 1969 slutade följande; Hälleforsnäs-Katrineholm 0-0, Nässjö-Örebro 6-0, Vesta-Göta 3-0, Villa-Hammarby 6-0 och Nässjö-Tranås 3-0.
Källa: Idrottsbladet 20 januari 1969
Hushåll på Väddö
År 1860 fanns det 732 hushåll i Väddö socken, år 1905 fanns det 382 brukningsdelar och 400 jordtorp och i socknen ligger också Grisslehamn som tidigt var en viktig ort i Väddö socken.
Källor:
BiSOS;
"Befolkning", 1860
"Jordbruk och boskap", 1905
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Rabattresa till Uppsala
Den första oktober 1911 var det den sista dagen att resa billigt till Uppsala från Gävle. Syftet med resan var att de resande skulle besöka Skokloster och andra sevärdheter runt om i Uppland.
Källa: Gefle Dagblad 30 september 1911
Turkiska kiosken
Den turkiska kiosken är en liten byggnad som blev Gustav III första resta byggnad på Haga slott, byggt 1781.
Källa: Eva Rosander m fl, "Halva kungariket är ditt", 2008
Folkmängden i de största städerna 1920
År 1920 var det 419 440 invånare i Stockholm medan Göteborg hade 202 328, Malmö 113 553, Norrköping 58 098, Helsingborg 47 089, Gävle 37 761, Örebro 36 033, Västerås 30 633, Eskilstuna 30 253, Jönköping 29 285 och Uppsala 28 899 invånare.
Källa: Statistisk årsbok, 2000
Den 7 mars 1919 avhandlade lantförsvarsdepartementet en ansökan av värnpliktige C E Wåhlin som önskade sig att under sin tid som straffarbetstiden skulle få tillgodoräkna den tid som han har suttit inne under sin värnpliktstjänstgöring.
Källa: SVAR, databasen "Konselj"
Föregångaren i Hållnäs
Upplands nordligaste kyrka som är Hållnäs har troligen haft en föregångare som troligen fanns under 1200-talet och revs i samband med den nuvarande kyrkans uppförande kring sekelskiftet 12/13-talen.
Källa: K O Larsson & Bengt Ingvar Kilström, "Hållnäs kyrka, Upplands kyrkor IV, Uppsala, 1953
Präglingsorten för svensk kopparmynt
År 1636 anlades ett bruk vid Storforsen i Dalarna och under tiden 1644-1831 präglades där nästan all rikets kopparmynt.
Källa: Eli Heckscher, Svenskt arbete och liv", Stockholm, 1965
Stömne järnväg
Stömne bruk i Värmland anlades 1693 och hade sin glansperiod under 1860-talet som också varade en bit in i det nästföljande decenniet. År 1891 nedlades dock bruket.
Källor:
Bodstedt Ivan, "Historia över svenska småbanor", Stockholm, 1945
Loken kvarlämnades i gruvan
Boxholms AB Kantorp i Södermanland tillverkade 1945 två lok med spårvidden 750 mm som användes vid gruvan i Kantorp. Det ena loket var batteridriven medan det andra var dieseldriven och när gruvan lades ner 1970 så kvarlämnades dessa i gruvan.
Källor:
"Industrilok i Södermand", Jönköping, 1982
"Loklistan över små tillverkare", Janis Priedtis, november 2007
Mr Bandy
Olle Sääw fick öknamnet "Mr Bandy som spelade 21 landskamper för Sverige i bandy mellan 1947-63. Han var 19 år när han spelade sin första landskamp och vann också fem titlar med Örebro SK mellan 1955-67.
Källa: sporthistoria.se
Lika i södern
Dock inte det värsta, men resultaten i bandyallsvenkans södergrupp den 6 januari 1969 slutade följande; Hälleforsnäs-Katrineholm 0-0, Nässjö-Örebro 6-0, Vesta-Göta 3-0, Villa-Hammarby 6-0 och Nässjö-Tranås 3-0.
Källa: Idrottsbladet 20 januari 1969
Hushåll på Väddö
År 1860 fanns det 732 hushåll i Väddö socken, år 1905 fanns det 382 brukningsdelar och 400 jordtorp och i socknen ligger också Grisslehamn som tidigt var en viktig ort i Väddö socken.
Källor:
BiSOS;
"Befolkning", 1860
"Jordbruk och boskap", 1905
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Rabattresa till Uppsala
Den första oktober 1911 var det den sista dagen att resa billigt till Uppsala från Gävle. Syftet med resan var att de resande skulle besöka Skokloster och andra sevärdheter runt om i Uppland.
Källa: Gefle Dagblad 30 september 1911
Turkiska kiosken
Den turkiska kiosken är en liten byggnad som blev Gustav III första resta byggnad på Haga slott, byggt 1781.
Källa: Eva Rosander m fl, "Halva kungariket är ditt", 2008
Folkmängden i de största städerna 1920
År 1920 var det 419 440 invånare i Stockholm medan Göteborg hade 202 328, Malmö 113 553, Norrköping 58 098, Helsingborg 47 089, Gävle 37 761, Örebro 36 033, Västerås 30 633, Eskilstuna 30 253, Jönköping 29 285 och Uppsala 28 899 invånare.
Källa: Statistisk årsbok, 2000
onsdag 6 juni 2018
Barnsliket 1940
Jag vet inte vilket kön det är, men den 18 december 1940 inrapporterades ett meddelande till stadspolisen i Malmö att ett barnslik hade blivit påträffat. Enligt uppgift var barnet mantalsskriven i Husie(Malmö stad) och föräldrarna till barnet var okända (man kommer troligen att aldrig få reda på det heller).
Källa: "Sveriges döda 1901-2009"
Källa: "Sveriges döda 1901-2009"
Christchurch United
Christchurch United är en halv-professionell fotbollsklubb som kommer från Nya Zealand och från staden på sydostkusten av Sydön. Denna stad är den största staden på Sydön
Klubben bildades 1970; har vunnit ligatiteln 1973, 1975, 1978, 1981, 1888 och 1991.
Chatham cup-vinnare: 1972, 1974, 1975, 1976, 1989 och 1991.
Källor:
Oliver Guy, "The Guinness book of World soccer"; Enfield, 1975
Olika ställen
Det blev lite fel är och mer finns på högersidan av bloggen under "meddelanden"
Det finns flera sådana exemplen och är ett sådant fall där en person är född i en socken, dog i en annan och dessutom ligger begravd i en ytterligare socken. Se följande post hämtad från databasen "Sveriges döda 1901-2009".
Abrahamsson f. Hansdotter, Anna Stina
Brännered
Död 24/12 1902.
Kyrkobokförd i Liared (Älvsborgs län, Västergötland).
Född 30/8 1817 i Habo (Jönköpings län, Västergötland).
Änka (14/5 1850).
Anm:
Död i Timmele (P). Begravd i Böne (P).
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Redväg, Ulricehamns kn (Västra Götalands län, Västergötland)
Födelseförsamling i källan:
Habo (Jönköpings län)
Källor:
DB, FS
Hon är född i Habo, kyrkobokförd i Liared vid dödsfallet, dog i Timmele och ligger begraven i Böne. Alltså det finns fyra olika uppgifter om hennes existens under livet och det är iallafall några livsöden. Hon blev änka redan 1850 och hon var då 33 år gammal.
Det finns flera sådana exemplen och är ett sådant fall där en person är född i en socken, dog i en annan och dessutom ligger begravd i en ytterligare socken. Se följande post hämtad från databasen "Sveriges döda 1901-2009".
Abrahamsson f. Hansdotter, Anna Stina
Brännered
Död 24/12 1902.
Kyrkobokförd i Liared (Älvsborgs län, Västergötland).
Född 30/8 1817 i Habo (Jönköpings län, Västergötland).
Änka (14/5 1850).
Anm:
Död i Timmele (P). Begravd i Böne (P).
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Redväg, Ulricehamns kn (Västra Götalands län, Västergötland)
Födelseförsamling i källan:
Habo (Jönköpings län)
Källor:
DB, FS
Hon är född i Habo, kyrkobokförd i Liared vid dödsfallet, dog i Timmele och ligger begraven i Böne. Alltså det finns fyra olika uppgifter om hennes existens under livet och det är iallafall några livsöden. Hon blev änka redan 1850 och hon var då 33 år gammal.
Kyrkklockan i Lännajön
Har det verkligen nedsänkt i Lännasjön i Roslagen? Enligt Fornminnesregistret så gjordes det antagligen under ofredstid vid en okänt tidpunkt. Man vet inte riktigt när denna klocka blev nedsänkt och den ligger på följande koordinater (visas här
nedanför); ligger på den smala remsan av sjön på den östra sidan.
Koordinater (x/y) | 6621328 / 1659518 |
tisdag 29 maj 2018
Malmö barnhus
I Stockholm fanns det mera kända Allmänna Barnhuset medan barnhuset i Malmö bedrev sin verksamhet i mera undanskymd tillvaro. Det tillkom 1682 genom kunglig resolution och t ex år 1754 hade barnhuset 135 intagna som hade nedgått till endast två under 1802. Anledningen var att barnhuset sedan 1789 hade tillämpat utackorderingssystemet som gjorde att barnen hamnade hos fosterfamiljer istället.
Källa: "Nationella arkivdatabasen", äldre versionen
Källa: "Nationella arkivdatabasen", äldre versionen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)