Här kommer en blandad komplott av utrikesnyheter i svenska tidningar under 1800-talet utan nämnvärd ordning. Under september 1894 greps 70 socialister i Berlin sedan de hade delat ut flygblad för allmän rösträtt rapporterade tidningen Upsala. Det var innan allmän rösträtt blev aktuellt och på den tiden fanns det ännu ett motstånd för detta. Drygt 1½ år senare informerade samma tidning om en 75-årig ungersk kvinna som hade avlidit. Hon hade varit gift nio gånger och samtliga makar hade dött före henne och när hon begravdes kom hela byn eftersom många av hennes släktingar var döda. I november 1895 plundrades en missionsstation utanför Shanghai av kineser. Vid årsskiftet 1873-74 beslöt det att Spaniens sändebud i Frankrike skulle stanna tills vidare.
Källor:
Göteborgsposten 7 januari 1874
Tidningen Upsala 27 september 1894 och 10 mars 1896
Västmanlands Läns Tidning 26 september 1895
fredag 1 september 2017
Gravminnen
I koret i Länna kyrka (Uppland) finns en gravsten över kyrkoherden Lars Johansson som är daterat till 1439 och det finns även två andra gravminnen över präster i socknen. Vilka det var Olaus Jonae Properius (död 1655) och Johannes Nicolai Fast (död 1678), de flesta av gravstenarna var förut på kyrkogården som numera finns inne i kyrkan. Det var just prosten Fast som förhindrade en pågående häxprocess i byn Grovsta 1676 och detaljerna kring denna händelse är dock sparsamma. I många kyrkor finns det alltså gravminnen över präster eller betydande adelsfolk i socknarna. Det finns många gravtumbor, vanliga gravstenar och gravhällar. Den kanske mest kända gravminnet i Sverige är troligen gravtumban över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Överst på denna gravtumba är det tre liggfigurer och Gustav Vasa ligger i mitten. I Björklinge kyrka norr om Uppsala kan man beskåda gravkoret efter herrgårdens Sätunas ägare och vart tionde år är gravkoret öppen för besökare. När Björklinge kyrka byggdes om 1658 lät Agneta Horn anlägga ett gravkor och där finns det 28 kistor som står i tre rader. Det var ett kort sammandrag över ett fåtal av alla de gravminnen som finns i Sverige.
Källor:
Björklund Gunnar, "Länna kyrka", Norrtälje, 1981
Fulton Torbjörn, "Skulpturen", Renässansens konst, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Kilström Bengt Ingvar, "Björklinge kyrka", Eskilstuna, 1998
Lännabygden 1996-97
Källor:
Björklund Gunnar, "Länna kyrka", Norrtälje, 1981
Fulton Torbjörn, "Skulpturen", Renässansens konst, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Kilström Bengt Ingvar, "Björklinge kyrka", Eskilstuna, 1998
Lännabygden 1996-97
Krag-Jörgensengeväret
Krag-Jörgensengeväret var ett repetergevär som var ämnat för den danska armén 1888 och det är ett norskt gevär med kalibern 6,5x55 mm. Av den danska armén ansåg vapnet föråldrat redan innan detta vapen hade antagits av armén. Problemet var att man måste ladda detta gevär för hand med ett skott medan skjutstycket gjorde att man fick skjuta i lägre skotthastighet. Ändå valde såväl den amerikanska som norska armén att anta detta gevär vilket också förvånade tillverkarna.
Källor:
Ford Roger, "Den stora boken om vapen", 2010
"Uppslagsboken Vapen", 1997
Källor:
Ford Roger, "Den stora boken om vapen", 2010
"Uppslagsboken Vapen", 1997
"Månskensmän"
På Irland hade man tydligen problem med att en gruppering av män var ute för att terrorisera folk på nätterna vid månsken. I slutet på oktober 1890 mördades en flicka när månskensmännen sköt genom fönstret där flickan och hennes far som. Detta hände på en ort vars namn låter lite konstigt för att vara irländskt. Orten heter i alla fall Ardaca Cillo (kunde t o m har en annan stavning på den tiden) och ligger i grevskapet Clare.
Källa: Stockholmstidningen 3 november 1890
Enligt Wikipedia ligger grevskapet Clare på den västra sidan av ön och floden Shannon flyter igenom detta grevskap. I början på november mördades en annan flicka i samma grevskap enligt artikeln på http://archiver.rootsweb.ancestry.com/th/read/IRL-CLARE/2005-04/1113565609
Källa: Stockholmstidningen 3 november 1890
Enligt Wikipedia ligger grevskapet Clare på den västra sidan av ön och floden Shannon flyter igenom detta grevskap. I början på november mördades en annan flicka i samma grevskap enligt artikeln på http://archiver.rootsweb.ancestry.com/th/read/IRL-CLARE/2005-04/1113565609
torsdag 31 augusti 2017
Sirius 110 år
I år fyller Uppsalaklubben IK Sirius 110 år och det är en klubb som har en stor plats i mitt hjärta. Klubben bildades 1907 och har även haft en del idrotter på programmet som exempelvis friidrott, vattenpolo, ishockey och handboll. Nu har klubben bara innebandy, bandy och fotboll på programmet. Sirius har blivit svenska mästare i bandy fem gånger (1921, 1922, 1961, 1966 och 1968) samt en SM-final i fotboll 1925. Sirius föll då med 0-5 mot Fässberg och det var ett dåligt år för Sirius, året innan var det ett bra år. Denna SM-final flyttades fram i ett år p g a en okänd orsak idag.
Fotbollslaget gör nu sin fjärde säsong i Allsvenskan.
Efter den senaste finalvinsten har bandylaget gått till semifinal 1977, 1983, 1994 och 2009.
Fotbollslaget gör nu sin fjärde säsong i Allsvenskan.
Efter den senaste finalvinsten har bandylaget gått till semifinal 1977, 1983, 1994 och 2009.
Denna bilaga kom i dagens UNT
Fyra milstolpar i Sirius fotbollshistoria; Längst upp till vänster visar Sirius fotbollslag största seger med 12-0 mot Verdandi från Eskilstuna i den lokala division 3-serien den 11 september 1966. Bilden under visar publikrekordet mot Landskrona Bois i det allsvenska kvalet 1968 då drygt 12 500 kom till Studenternas. Bilden ovan till höger visar Sirius bortavinst med 7-0 mot Västerås SK i fotbollstvåan 1968 som då var fotbollens näst högsta seger. Bilden längst ner till höger visar när Sirius hade vunnit med 6-0 mot Rex på bortaplan i den sista omgången 1959, det var då Sirius vann division 4(Uppland) och två år senare gick klubben upp till tvåan med nedflyttning som följd. Sirius gick återigen upp till näst högsta divisionen 1966 och till allsvenskan 1968.
(Källa: spridda nummer av UNT, privat Sirius-arkiv)
Etiketter:
Bilder,
Idrottshistoria,
Sirius,
Uppland
Upphävt dödsdom
I Göteborgsposten den 16 december 1879 stod det att pigan Johanna Mathilda Holmberg sitt straff ändrat från dödsstraff till livstid straffarbete och evig vanfejd för inbrott samt mordbrand mot änkan Anna Greta Jonsdotter. Det var Selebo härad i norra Södermanland som hade omprövat beslutet blev fattat.
(Tidigare publicerat)
(Tidigare publicerat)
Biskopskullahistoria
En natt under ett oangivet år såg en pojke på hemväg en likprocession med sex svartklädda män som bar på en kista. Med fasa i kroppen berättade han för sina föräldrar som visste om sanningen. De intygade honom att det inte var en likprocession utan en täckmantel för att genomfara en spannmålstransport i skydd av mörker. Det var ett sätt för att få extra på det som man tjänar och man borde nog vara tyst om detta.
Källa: Jon Hogdal, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993
(Tidigare publicerat)
Källa: Jon Hogdal, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993
(Tidigare publicerat)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)