Många hus blev bränsle under andra världskriget

För att återigen knyta till den kulturinventering som jag gjorde för kulturgeografiska institutionen för några år sedan (omkring 2004-05)  i Österunda socken. Jag diskuterade med två äldre män som sade att många torp och backstugor slutade som kaffeved under andra världskriget. Allt sedan 1860-talet hade landsbygden erfarit flyttningsförluster gentemot städerna och många mindre boningsenheter stod då tomma, en del hade gjort det sedan ett par decennier tillbaka. En av dessa äldre männen gjorde just då på ett privat intiativ en torpinventering och enligt en artikel i UNT för ett par år sedan var den klar. På fornminnesregistret kan man hitta arkeologiska undersökningar på olika husgrunder, inte bara ifrån senare tid utan även också under tidigare decennier. Titta även i min artikel om eventuell en kyrkogård i Österunda socken.

(Tidigare publicerat)

Fyrisvallsbron

Där Fyrisvallsgatan går över Fyrisån i Uppsala uppfördes 1962 och den ersatte i sin tur en träbro som uppfördes av ett privat initiativ 1914.

Källa: "Äldre vyer i Uppsala", CD-rom, Uppsalas landsarkiv

Våldsam målare

Frans Oskar Fredlund arbetade som målare och har också under sitt liv varit artillerist. Han inställdes den 21 december 1891 av Södra Hälsinglands västra tingslag för att brukat våld mot en polisman samt för fylleri. Han dömdes en vecka senare till att böta "för smädelsen mot polismannen" till 25 kronor och för fylleri tio kronor (ungefär 500 kronor i dagens penningvärde). För själva våldet mot polismannen dömdes han till fängelse i tre månader. Denna dom föll i rådhusrätten i Söderhamn och tyvärr stod det ingenting om hans födelsedata.

Källa: Polisunderrättelser, nr 1, 2 januari 1892

Riskabel sovplats

På Norra station i Stockholm hade två hamnarbetare lagt sig under en järnvägsvagn för att sova och en av dem hade den ena armen över skenan. Klockan tre på morgonen sattes godsvagnen i rörelse och bröt av armen på den stackars arbetaren och kamraten rusade då runt för att skaffa hjälp. Så småningom fick han kontakt med nattvakten på stationen och kamraten kunde föras med en ambulansvagn till sjukhuset.

Källa: Södermanlands läns tidning 7 augusti 1902

(Tidigare publicerat)

Tre tvåsiffriga Siriusvinster

I fotboll har Sirius vunnit tre seriematcher med tvåsiffriga resultat. Den största segern är 12-0 mot Verdandi från Eskilstuna i dåvarande fotbollstrean den 11 september 1966. Det var en regnig dag i Uppsala, ändå kom det 1 467 åskådare till matchen och trots den rika målskörden så kom det första målet efter 23 minuter genom Hasse Nilsson. Leif Eriksson blev tremålsskytt medan Hasse Nilsson, Matz-Allan Johansson och Ulf Wahlkvist blev tvåmålsskyttar. Övriga målen gjordes av Peter Ahlund, Leif Abrahamsson och Christer Jonsson, hur målen föll hänvisas för sökning i denna blogg. Den 20 september 1942 i den västra gruppen av Upplandsserien besegrades Älvkarleby med 10-1. Det var iallafall på hemmaplan och det förekom inte i artikeln i tidningen på vilken arena matchen gick på. I halvtid ledde Sirius med 7-1 och Rune Lindberg som också var en duktig bandyspelare svarade för hälften av lagets mål. Efter denna match ledde Sirius serien med 14 poäng, vunnit 7 av 8 matcher med målfacit 40-11. Den 23 augusti 1959 bortaslog Sirius med 10-2 mot Östhammars SK i division 4(Uppland) och den första säsong som inte spelades med vinteruppehåll. I denna match gjorde Josef Jansson det första målet efter fem minuter medan hemmalagets Uno Andersson kvitterade några minuter senare och därefter började Sirius att gå ifrån målmässigt. Hemmalaget gjorde ett bra motstånd i första halvlek och i andra halvlek blev Sirius alledes för bra. Målen duggade in med jämna mellanrum bakom hemmakeepern Bertil Mattsson. Bandyspelarna Jarl Vahlberg med tre fullträffar och Lasse Lööv med ett var de målskyttar som hamnade i målprotokollet. Få se om det dyker upp fler tvåsiffriga resultat för Sirius favör i framtiden.

Källor:

Uppsala Nya Tidning;
21 september 1942
24 augusti 1959
12 september 1966

(Tidigare publicerat på den nedlagda Siriusbloggen)

Körledaren Arpi

Oskar Arpi föddes 1824 i Börstil socken utanför Östhammar där hans far var pastor. Han var först dirigent för Allmänna Sången 1852-71 och dessutom för Orphei drängar mellan 1853-54. han var musiklärare vid Katedralskolan i Uppsala mellan 1855-76 och ledde Allmänna Sången när kören tog första priset i den internationella sångartävlingen för manskörer i Paris 1867. Han gjorde det med hundra utvalda sångare som både hade studerat i Uppsala och de som läste på universitetet vid denna tidpunkt. När Arpi ledde Allmänna Sången hade kören många konserter i Uppsala och även en del sådana i andra städer. Han avled i september 1890 och han vilar på den gamla kyrkogården i Uppsala.

Källor:

Ridderstedt Rolf, "En levande kyrkogård", Borås, 2001
Stockholms Dagblad 27 september 1890

Dålig tillgång på sill

I december 1879 var sillen dyr eftersom tillgången var knapp och norsk fetsill var värd mellan 32-36 kronor per tunna och nyfiskat isländsk sill kostade 36 kr/tunnan (en krona var värd ungefär 50-70 kronor under 1800-talets sista kvartal).

Källa: Göteborgsposten 20 december 1880