Sigtunas boskapsstock 1832

År 1832 fanns det 30 hästar, 6 oxar, 65 kor, 10 ungboskap, 30 får och 150 svin i Sigtuna.
Citat från Sjöberg; "De många kreatur förorsakade stora problem för myndigheterna i staden. Det var vid åtal förbjudet att låta dem beta av gräset som växte ymnigt på stadens gator och torg. Alla kreatur skulle samlande drivas ut på bete på stadens "hamskog" på morgonen och hämtas tillbaka på kvällen. Men brott mot denna förordning var talrika och gav upphov till ständiga kontroverser mellan stadsfiskalen och borgarna".
Det som han återger var de problem som var vanliga förr och när det fanns boskap i städerna. Någonting som började att försvinna under 1900-talets första decennier. Det var upperbarligen inte lätt för stadsfiskaler, fogdar och t o m lantmän att utföra arbetet under 1800-talet p g a motsträviga människor. I Sigtuna var det borgarna som såg till att mer eller mindre medvetenhet att det var ett elände för dåtidens myndigheter.

Källor:

Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia", band 3, Borås, 2000
Sjöberg Sten, "Hantverk och hantverkarna i Sigtuna 1750-1815", Sigtuna, 1989

Missväxten i Uppland 1743

År 1743 var det missväxt i Uppland och inkluderade både dåvarande Uppsala län samt vissa områden i Stockholms län. Vilket det innebär att skörden blev sämre under efterföljande år och det blev även sämre avkastning. Priset på exempelvis råg och korn pendlade inte under början av 1740-talet i själva staden Uppsala och den enda skillnaden var att det var dyrare att handla spannmål i Enköping än i Uppsala.

Källor:

Lindgren Håkan;
"Spannmålshandel och priser vid Uppsala akademi 1720-89", Uppsala, 1971
"Märkesgångssättningen i Uppsala län 1720-89", Festskrift till K-G Hildebrand, Stockholm, 1971
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Olycka vid Liljeholmens station

En pojke som var drygt sju-åtta år gammal dödades när han kom för nära ett bantåg på Liljeholmens station(Uppland) den 6 november 1890. Pojken dog av skador i ansiktet och på sidan, han hann bara ge ifrån sig ett par hämningar innan han dog.

Källa: Stockholmstidningen 7 november 1890

1899 års Themsenrodd

Den 9 april 1899 hölls den världsberömda rodden mellan universiteten i Cambridge och Oxford på Themsen. Det slutade med att Oxford vann med en halv längd före Cambridge.

Källa: Södermanlands läns tidning 13 april 1899

Sportnotiser (fotboll) 10

Flest VM-matcher

Flest VM-matcher för Sverige har Henrik Larsson med 13 stycken.
Källa: Faktakalendern Sport, 2008

Halvbacken gjorde tre mål

Ludvika besegrade Enköpings SK med 7-1 i division 2(Norra) den 23 oktober 1938 och tre mål gjordes av halvbacken Nils Winkler, ganska ovanligt enligt källan.
Källa: Idrottsbladet, nr 130, 26 oktober 1938

Sveriges första mållösa match

Sveriges första mållösa match var mot Norge i Kristiana(Oslo) den 1 oktober 1916 och den första mot icke-nordisk landslag var den 22 juli 1921 mot Estland i Tallinn.
Källa: Guy Oliver, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995

Nio reserver

Mjällby AIF hade nio reserver när de mötte Ronneby den 23 april 1944 och de föll med 1-5, på den tiden spelade man med sommaruppehåll. De spelade då i division 3(sydöstra) och åkte ur denna serie ner till division 4(Blekingeserien) efter denna säsong.
Källor:
Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
Idrottsbladet, nr 47, 28 april 1944

Division 6-laget

Vassunda som spelade i division 6 fick tre bonusstraffar i början mot Sirius som då spelade i trean. Man får antalet straffar som är mellan divisionerna. Vassunda satte samtliga av sina straffar, men sedan kom Sirius som vann matchen med 7-3 och gick vidare i Upplandscupen (mot den senaste vinsten i denna tävlingsform).
Källa: Uppsala Nya Tidning 16 maj 1980

Nästan inga jordbruksfastigheter i Söderfors

Endast 35% av fastigheterna i Söderfors socken (Uppland) var jordbruksfastigheter under 1860-talet och de jordbruksfastigheter som fanns var medelstora.

Källa: Sture Martinius, "Befolkningsrörlighet", Göteborg, 1967

Tom Whittaker

Han var en spelare för Arsenal med positionen som högerytter mellan 1919-25 och spelade 64 liga-, 6 FA-cupmatcher, tio matcher i London FA Challenge cup, två andra matcher och 45 vänskapsmatcher. Han svarade bl a för två mål i ligan och var tvungen att avbryta sin karriär p g a knäskada (i Australien). Han var först tränare när Herbert Chapman var manager för klubben medan han själv var det mellan 1947-56 och alltså fram till sin död. Hans mål i ligan kom dels den 12 november 1921 mot Birmingham hemma på dåvarande arenan Highbury och dels den 9 september 1922 i bortamatchen mot Cardiff City.

Källor:

Olliers Fred, "Arsenal---A complete record", Derby, 1995
Soar Phil & Martin Tyler, " Official history of Arsenal", London, 1994