Järnvägshistoriska notiser 2

Bombat lok?

Ett ellok som hade 45 i SJ:s nummerserie tillverkades av ASEA(elektriska) och Vagn & Maskinfabriken(karosseriet) 1922, loket tjänstgjorde fram till slopningen 1967 medan en annan uppgift om slopningen är från juli 1965. Det står bl a i källorna att detta lok bombaderades sönder under en militärövning vid Galtåsen i Västergötland. Samtliga tio lok av denna littera (Od) är skrotade och därmed är ingen av dessa lok kvar som museilok.
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
"Förteckning över svenska ellok"

Cloettas motorlok

Chokladfabriken i Ljungsbro som blev Cloetta 1916 och som hade tre motorlok med spårvidden 891 mm. Två av loken är skrotade medan det tredje som tillverkades av Sala Maskinverkstad 1947 såldes till sågverket Hasselwood i Åtvidaberg 1957 och 1975 överfördes till museiföreningen VÖJF i Vadstena.
Källor:
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland", Taberg, 1987
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Järnvägsstationen i Enköping

Järnvägsstationen i Enköping anlades 1876 och som 1946 moderniserades, efter rivningen av stadshotellet så är järnvägsstationen en av stadens äldsta byggnader.
Källor:
Bebyggelseregistret
Järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum

Karlskrona hamnbanas tunnel

Denna tunnel invigdes 1888 med en längd på 220 meter, nedlagt 1990.
Källa: Järnvägsdata, 1999

Rullande materielen på EJ-nätet 1911

År 1911 hade de enskilda järnvägsbolagen 1 014 ånglok, 2 ellok, 2 103 personvagnar och 25 440 godsvagnar.
Källa: "Historisk statistik", 1950

Kyrkohistoriska notiser 4

Karl XII:s bibel i Knutby

På predikstolen i Knutby kyrka ligger bibeln som en gång tillhörde Karl XII medan själva predikstolen utfördes av Joakim Lükkenschwager 1707.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindkvist, "Knutby kyrka", Eskilstuna

Teda fick el

Teda församling utanför Enköping fick elektriskt ström på senhösten 1915 efter själva arbetet hade varit igång i ett år. Teda elförening blev sedan mönsterbildande när eldriften byggdes i stora delar av landet. Den egentliga landsbygdselektrifieringen inleddes först två år senare och hos riksdagen behandlades ett flertal akter om eldriften.
Källor:
Modig Hans, "El på landsbygden", Daedalus, 1984
SVAR, databasen konselj, "elektrifiering, eldrift o el".

Lohärad kyrka under 1700-talet

I Lohärad kyrka i Uppland är de slutna bänkarna från 1733, predikstolen från 1762 och timglaset som står på den är från 1771 samt så skänktes en nummertavla av flera sockenbor 1750.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Lohärad kyrka", Strängnäs, 1973

Rökstenen och Teodrik den store

På Rökstenen utanför Röks kyrka i Östergötland står det nämnt om Teodrik den store(d 525) som var en östgötisk kung.
Källa: Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Korraset i Simtuna kyrka

P g a dåliga korvalv raserades koret i Simtuna kyrka i Uppland under våren 1760 och i samband med reparationen passade man på att utvigda kyrkan samt ge den ett nytt kor.
Källa: C F Mannerstråle, "Simtuna kyrka", Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1969

Historiska notiser 22

Den halkande kaptenen

Kapten Bildberg i Norrtälje halkade så olyckligt att han skadade sig i ena höften på trettondagen 1899.
Källa: Tidningen Upsala 16 januari 1899

Världens första tunnelbana

London öppnade sin tunnelbana 1863 mellan Paddington och Farrington Street i city med dubbelspårig linje. Dragkraften var ånglok och en omfattande ventilationssystem installerades i tunnlarna, en annan nyhet var att belysningen drevs av gas.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994

Det nattliga älgbesöket i Harnäs 1912 (tidigare publicerat)

I tidningen Upsala stod det att två älgar hade setts i Harnäs brukssamhälle under natten till midsommardagen. Det var en notis om detta den 27 juni 1912 och älgarna gick på bruksgatan från skogen och till sist nådde fram till ängarna utanför samhället. Mer kan man inte få ut ur notisen.
 
Första orgeln i Viksta
 
Det första orgelverket i Viksta kyrka i Uppland installerades 1855 samtidigt som läktaren byggdes om.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Viksta kyrka", Strängnäs, 1976
 
Upplänning blev benådad (tidigare publicerat)

Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.

Tjuvande hund

Fotbollsmatchen mellan Aldershot och Brentford i division 3(södra) som spelades den 8 oktober 1955 snodde en hund linjemannen Ronnie Chappells flagga och sprang sedan iväg. Matchen slutade till Aldershots favör med 4-1.
Källor:
Shoot Magazine, 31 augusti 1991
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Tottenham 1969-70

Tottenham slutade 11:a i gamla division 1 1969-70 och managern Bill Nicholson (f d spelare i klubben) använde sig av 23 spelare, ingen spelare deltog i samtliga ligamatcherna. Målvakten Pat Jennings och försvararen Alan Mullery spelade i 41 matcher medan Martin Chivers blev klubbens främsta målskytt med elva mål.
Källor:
allfootballers.com(försvunnen databas)
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Tegelbruket i Gunnilse

Bolaget AB Gunnilse Tegel bildades 1937 som tillverkade främst mur- och fasadtegel samt dräneringsrör. Tegelbruket lades ner 1966. I början av 1980-talet revs fabriksbyggnaderna och numera få man betrakta denna industri som en försvunnighet.

Källor:
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/12/frsvunnigheter.html
Freding Mats, "Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984

Upplands nordligaste romanska kyrka

Romanska kyrkor är de kyrkor som byggdes under 1100-talet och början av 1200-talet i Sverige. Den nordigaste romanska kyrkan i Uppland ligger "jämsides" med varandra. Antingen är det Vittinge eller Gamla Uppsala kyrkor och enligt Bonnier ligger den sistnämnde lite mera norrut än den förstnämnde. Nämnvärt är också att inga träkyrkor byggdes norr om Gamla Uppsala under den nämnda tidsperioden. Vittinge byggdes som romansk byggnadskropp och har under dess historia blivit såväl ombyggt som tillbyggt.

Källor:
Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift", nr 2, 1981
Stolt Bengt & Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Vittinge kyrka", Strängnäs, 1972

Kyrkohistoriska notiser 3

En klockare iordningställde bänkarna

Bänkinredningen i Teda kyrka utanför Enköping gjordes i ordning av klockaren Sångfors 1754.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974

Tornet till Västerlövsta kyrka

Det nuvarande tornet är från 1904 som i sin tur ersatte ett torn som förstördes 1901 efter en brand och detta torn stod klart 1826.
Källa: Åke Nisbeth, "Västerlövsta kyrka", Strängnäs, 1966

Söderblom på besök i Aspnäs

Den 22 maj 1921 besökte ärkebiskopen Nathan Söderblom Aspnäs gårdskyrka utanför Östervåla.
Källa: Barbro Broman, "Aspnäs gårdskyrka", Upplands kyrkor XI, Strängnäs, 1972

Sanningen om repetergevär i Sverige

Först år 1889 lämnade Sverige den grova 12,7 mm kalibern och övergick till den moderna 8 mm (8x58RD). Tyvärr beslöts att den föråldrade m/1867 som var byggd på en enkelskottig "rolling block-mekanism" av Remington-konstruktion med att pipan skulle göras om för den nya patronen. Beslutet innebar inte någon större framgång eftersom Sverige vid det där laget var det enda landet i Europa med utan moderna repetergevär. Sverige hade ingen erfarenhet av denna sort vapen, trots att diskussionen var mer eller mindre livligt på den styrande nivån.
Källa: Vapentidningen 3/1996

Min artikel om snabbskjutande vapen i Sverige!

"Snabbskjutande vapen" i Sverige

Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen.
Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige. Tidningen fortsatte; Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland, som Bowen skrev om denna utveckling; It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later. Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;
Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.
Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.
Citat från Svenska Dagbladet;
Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien. Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.
Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.
Källor:

Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984
Göteborgsposten 22 april 1878
Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003
Stockholms Dagblad 3 februari 1890
Svenska Dagbladet 27 februari 1892
Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996

Denna artikel var förut publicerat på den historiska bloggen och finns också på Skalman-forumet efter ett önskemål där.