torsdag 6 oktober 2011

Marmor till St Eriks torg?

Det går inte att bevisa detta eller så är det oklart om det verkligen var så. Enligt en historiskt uppgift så skulle Lenabergs kalkbrott vid Vattholma i Uppland levererat marmor till anläggandet av St Eriks torg i Uppsala fr o m 1545. Kalkbrottet var alltså om det stämmer en viktig del av anläggandet av torget. Hur man fraktade dit marmorn förekom inte i någon källa och inte det som jag kunde hitta, möjligen om någon av läsarna har andra litterära resurser. Det är också känt att Lenabergs kalkbrott levererade byggnadsmaterial till bygget av Uppsala domkyrka under 1200-talet.


Vattholma gruvor – Uppland: Undersökningar gjorda vid fyra tillfällen under 2001 vilket också innefattar Lenabergs kalkbrott som hör till Vattholma gruvområde. I Lenabergs kalkbrott har bland annat marmor brutits till Uppsala domkyrka (Erik Åhman 1973:25.) Uppsala domkyrka började byggas under senare delen av 1200-talet. Från Frankrike inkallades år 1287 stenhuggarmästaren Estienne de Bonneuill för att leda arbetet med domkyrkobygget (Boëthius –Romdahl 1935: 43). Årtalet 1289 har huggits in i den norra portalen och man vet att denna del av kyrkan utfördes under de Bonneuill (Boëthius-Romdal 1935:47). I Lenabergs kalkbrott har Bm 18 tillämpats och den äldsta ST-dateringen som hittills framkommit är exakt ST-år 1290,8 +/- 20 kalibrering med 1 sigma 1310,8 – 1270,8.

Källa: http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf

Lenabergs kalkbrott ligger i skogen vid Vattholma någon kilometer öster om länsväg 290 och har RAÄ-nr 277 Lena socken. Mellan länsvägen och kalkbrottet finns det lämningar av mindre täkter som också är fornminnesmärkta. Själva kalkbrottet har arealen 700x350 meter i ganska så flack terräng medan själva brottet är 20-280x10-30 meter stort. Driften nedlades 1937 och en gång i tiden fanns också en linbana som anlades 1907 till Stenby på andra sidan järnvägen. Man fraktade godset från Lenaberg till brännugnarna vid Stenby och det skall finnas vissa spår av fundamenten kvar i området.

Källor:

Berg Lena och Örjan Hermodsson, "Dannemora bergsbruksområde", 2002
Fornminnesregistret
http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lenabergs_kalkbrott

En klassisk rest av E4:an

Själv har jag inte möjlighet att åka upp till Mehedeby för att ta detta motiv och då är Google Earth ett bra hjälpmedel. Sedan den nya motorvägen hade öppnat så stängde man av den gamla europavägen strax söder om samhället. Eftersom denna blogg innehöll en del s k försvunnigheter förut så anser jag att det var passande med en sådan bild.

lördag 1 oktober 2011

93 år sedan i Getå

Idag är det 93 år sedan som Sveriges svåraste tågolycka inträffade vid Getå utanför Norrköping och denna händelse utspelades som sagt vad på kvällen den 1 oktober 1918. Ett persontåg draget av Sveriges största loktyp och den enda av s k Pacific-typ i landet. På den tiden gick järnvägen på en hög banvall vid olycksplatsen och under den aktuella dagen så regnade det kraftigt. P g a regn, dålig skikt och mörker kunde inte lokföraren på tåget ser att det var någonting konstigt och plötsligt var loket i luften. Banvallen hade då rasat utan att någon visste om det eller fått klarhet i det, i en värld som byggde på en del av muntliga underrättelser.
I tidskriften Tåg 1/1997 var det en artikel om modellskaparen Sonny Hultberg som då var 66 år och som gjorde modellen över Getåolyckan. Den finns numera hos järnvägsmuseet i Gävle och det var jag som tog kortet.
Denna bild är hämtad från Wikipedia och där kan man se förstörelsen på olycksplatsen. Ingen kan veta exakt hur många som dog i olyckan eftersom ett tiotal kroppar var sargade och de kroppar som inte gick att tillkännage begravdes gemensamt på en kyrkogård i Norrköping. På den tiden kunde man inte ta tillvara på gentekniken och på det viset DNA-bestämma eventuella offer. Den officiella dödssiffran var på 41 döda och det kan variera upp till 45-50.

torsdag 29 september 2011

Hemkommen sjöman omkom

I oktober 1894 hade sjömannen Johan Jansson kommit, efter många år till sjöss, tillbaka till sin hemförsamling. Han var hemmahörande i Haverö socken i Uppland och den 14 oktober föredrog han en tur med segelbåten varav båten kantrade så han drunknade.
Vilket öde kan man nog påstå!!!

Källa: Tidningen Upsala 19 oktober 1894

onsdag 28 september 2011

Släktforskningsnotis

Jag håller nu på med att göra en egen antavla utifrån från mig själv som proband. Har fått antavlor av folk som har släktforskat och som har kommit i kontakt med mina linjer, antingen är det avlägsna släktingar eller släktforskarföreningar.

En liten tablå som de olika släktlinjerna slutar för tillfället.

Farfar:
Fäderne: Sjätte på manssidan och lite längre på mödernesidan. Min farfarsmors farfars vidare släkt är inte utforskat. Däremot har jag fått antavlan till min ff mm! Min farfarsfarmor som kommer från Östergötland har redan blivit utforskat.

Farmor: Dock inte längre än föräldrarna till hennes far.

Morfar: Min morfars fädernesida är väl utforskat.

Mormor: Till 1700-talets slut.

måndag 19 september 2011

Den sista etappen av öländsk järnvägshistoria

Järnvägsnätet på Öland byggdes av två enskilda bolag som var BBJ (Borgholms-Böda järnväg) och SÖJ (Södra Ölands järnväg). Den 1 februari 1910 öppnades den 52 kilometer långa sträckan mellan Färjestaden och Ottenby, därmed blev den sista etappen av den öländska järnvägen fullbordat. Den 1 januari 1928 ombildades de båda bolagen till ett bolag med namnet Ölands järnvägar som den 1 juli 1947 kom under Statens Järnvägar. Den 1 oktober 1961 nedlades all trafik och nästa år var allt upprivet.

Källor:

"Järnvägsdata", 1999
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96lands_J%C3%A4rnv%C3%A4gar

En sevärdhet är att titta på en film från SVT Arkiv om en resa på Ölands järnvägar med utan ljud.

http://svtplay.se/v/1371202/olands_jarnvagar_utan_ljud

tisdag 6 september 2011

Historiska notiser 28

Tre Kronor vann mot Wembley

Under en turnering i Stockholm vann det svenska ishockeylandslaget med 6-5 mot Wembley Senators den 2 januari 1954. Det var en inofficiellt turnering som Tre Kronor passade på att testa de spelare som inte var ordinarie i landslaget.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 januari 1954

AIK och Örgryte

När svenska mästarna i fotboll korades för första gången 1896 stod Örgryte som segrare. Klubben skulle även vinna mästerskapet fram till 1999 och då var det AIK som vann titeln 1900 samt 1901.
Källa: Faktakalendern Sport, 2008

Dövstum yngling förolyckades

Det var en dövstum yngling i 20-årsåldern som vurpade med cykeln i en nerfartsbacke och fick så allvarliga skador att han kort tid därefter avled. Han var från Folkärna socken utanför Avesta och detta hände i en backe i Hedemora.
Källa: Dagens Nyheter 25 juni 1928

Okänd pistoltillverkare

Under 1700-talet tillverkade en italiensk vapensmed en pistol med flintlåsmekanism. Det var ett fint vapen och verkar vara välgjord, kalibern var .64.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Åtta av tolv

När Hammarby slog Kungälv med 12-4 i det allsvenska bandykvalet den 22 februari 1970 gjorde Benny Söderling och Kenneth Jonsson fyra mål vardera.
Källa: Uppsala Nya Tidning 23 februari 1970

Veckholms hospital nerbrann 1703 (tidigare publicerat)

Veckholms hospital i Trögds härad utanför Enköping brann ner 1703 och inhysehjonen fick försörjas utanför hospitalet, exempelvis i olika hushåll i Veckholm socken under uppbyggnaden. Antalet hjon i Veckholm reducerades kraftigt i början av 1700-talet p g a hög dödlighet och att inga nya inhysehjon kunde tas in.
Källa: Mats Morell, "Studier i den svenska livsmedelskonsumptionens historia", Hospitalshjonens livsmedelkonsumption 1621-1872, Uppsala, 1989

Kurvorna rätades ut

Gävle-Ockelbos järnväg kom under SJ 1928 och såväl 1949 som 1979 så rätades de otaliga kurvorna ut på denna linje.
Källa: Järnvägsdata, 1999