söndag 15 september 2024

Stöldbenägen äldre dvärg

 Erik Theodor Winberg som föddes i i juli 1839 dömdes den 13 oktober 1890 för första resan stöld att böta 20 kronor. Domstolen i detta ärende var rådhusrätten i Vaxholm och man kan ifrågasätta varför en man på femtio år begick sin första stöld som medelålder.

Källa: Polisunderrättelser nr 123, 21 oktober 1890

(Tidigare publicerat)

Dyr örfil 1895

 På Katrineholm station inträffade den 5 februari 1895 att soldaten Gustav Arvid Löf slog till en man och händelsen bevittnades av en länsman. I juli 1895 dömdes Löf av Oppunda häradsrätt att böta fem kronor för fylleri, för misshandel 50 kronor, betala målsmannen 25 kronor för sveda o värk, 3 kronor för läkarvård, 10 kronor för tingsrättkostnader samt betala rättegångskostnaden.

Källa: Södermanlands läns tidning 17 juli 1895

(Tidigare publicerat)

Bilderna på Aspö kyrka

Själva notisen skrev jag för drygt 15 år sedan och den hittas på denna länk, men själva artikeln blev återpublicerat under 2019.




Farfarsfar i Wikipedia

 Nu har även min farfarsfar även blivit presenterat i Wikipedia, han var tolv år äldre än sin hustru och min farfar var yngst av fyra bröder. Även han var femton år äldre än min farmor och han dog 1954.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Oskar_Lundgren

(Tidigare publicerat)

söndag 8 september 2024

Efterlysningar p g a kyrkostölder

 Enligt en landshövdingskungörelse så utfärdades en efterlysning den 30 september 1820 från dess ämbete i Uppsala om att det har begåtts flera kyrkostölder i bl a Moheda (Småland), Furingstad (Östergötland) och Kvillinge (också i Östergötland). Värst var det dock i Moheda där tjuven eller tjuvarna har tagit med sig förgylld brudkrona på femtio lod silver, silverkanna, paté och oblatask på varierande antal lod silver. Liknande inbrott har även Furingstads kyrka råkat ut för där det stals också en förgylld brudkrona som förvarades i en kopparask och sedan försvann också en kanna som skänktes till kyrkan av fru Maria Gethe på Lövstad. I Kvillinge kyrka hade någon tagit pengar som förvarades i sakristian. 

Källa: http://www.ukforsk.se/landshov/landshov.pdf

”Doldisen” Buckeye Count

 Buckeye Count är en av de söner till Speedster som är doldisar bakom den välkända avelshingsten Speedy Crown som han är helbror till. Han kom till världen 1971 och hans mor Countess Song är dotter till Victory Song som föddes 1943, han blev tvåa i Hambledonian som treåring (samma år vann han Kentucky Futurity). 
Buckeye Count tjänade in 77 897 dollar som tävlingshäst och kom till Sverige 1976. I aveln fick han 325 svenskfödda avkommor och 216 kom till start varav 161 vann lopp. I aveln fick han bl a Count Rasiru, Kung Viljestark, Terry Count, B S Betty, Honey Born (elitsto i Finland, hon är mor till Born Quick Don Giovanni som vann både Kriterium och Derbyt i Finland) och Bobo Count.

Källor:

blodbanken.nu
Egen samling

Ödeborgs tegelbruk

 Detta tegelbruk låg i södra delen av Dalsland som anlades på Brattfors egendom genom fabrikören Hjalmar Andersson samt andra personers försorg. Samma år bildades det AB Brattefors Tegelbruk och 1911 kom det under Ödeborgs Bruks ägo (likvidation tre år senare). Tillverkningen pågick sedan under Ödeborgs Tegelbruk och tillverkningen bestod av mur- och taktegel. Under 1943 utvidgades bruket för att därefter minska sin tillverkning successivt med bara vara igång under sommaråret. Tegelbruket lades ner 1954 och då var utarrenderat under några år för läggas ned helt fem år senare, det var rivet 1967. En 600 mm-järnväg anlades 1898 och den pendlade mellan 100-200 meter innan den förlängdes under 1940-talet till dryga 0,4 km. Handdrift pågick fram tills banan blev till det fördubbla, därefter drevs vagnarna med linspel och motorlok anskaffades under 1950-talet. Två motorlok är kända, ett av dem tillverkades hos Hunslet Engine i Leeds omkring 1952 och var dieseldriven med en Alisa-Craig-motor på tjugo hästkrafter. Det andra loket togs till Ödeborg av någon av arrendatorerna och hade ett okänt ursprung. Båda loken ställdes av 1965 och såldes som skrot 1965.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Bohuslän & Dalsland”, Taberg, 1985