Termometerbristen

I början av året 1916 var det brist på termometrar som användes för att ta tempen på febersjuka personer. Under de två första veckorna av februari kom en försändelse till medicinalstyrelsen med ett begränsat antal termometrar. Det hade bara kommit försändelse med 20-31 stycken åt gången och det var lite eftersom de bara användes en gång. Termometrarna var numrerade och lämnades enbart när det inte fanns någon risk att skicka dessa till utlandet.

Källa: Uppsala Nya Tidning 14 februari 1916

Notiser, maj

Landsbygdens el

Landsbygden i Kopparbergs län hade Sveriges högsta andel när det gällde elen till landsbygden 1945 och hade då 94% av alla fastigheter med elström. Fem år senare kunde fyra län bistå med 97% av alla fastigheter med elström.
Källa: Sven-Olof Olsson, "Elektrifieringen ur avnämarsynpunkt", Daedalus, 1984

Oppboga

På denna ort utanför Lindesberg skedde överlämningen av närkingar till västmanlänningar i samband med kungens eriksgata.
Källa: Anders Johnsson, "Fånga platsen", 2008

Över 30 allsvenska mål

När Jan Mattsson (Östers IF) vann den allsvenska skytteligan med sina 31 mål under fotbollssäsongen 1975 var det säsongen 1929-30 (med vinteruppehåll) som hände dessförinnan som en spelare vann skytteligan på 30 eller flera mål. Då var det Harry Lundahl som också gjorde 31 mål för Helsingborgs IF.
Källa: Faktakalendern, Sport, 2008.

Jean Kolm

Jean Kolm är en av Sveriges mindre kända porträttmålare och han målade av Abraham Grill (1675-1725) i början av 1700-talet.
Källa: Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951

Tungt att mala

Kvarnstenar användes för att mala säd förr i tiden och det var tungt att arbeta med, en bisyssla som gjordes av träkvinnorna.
Källa: Dick Harrison, "Nostedts Sveriges historia", band 2, Värnamo, 2009

Hargdagboken

Hargdagboken är Upplands mindre kända s k bondedagböcker och den skrevs av lantbrukaren Mats Stjernholm under två tidsperioder; 1877-90 samt 1891-1904 (han förde mera räkenskaper än skriva i dagboken vad han gjorde för något.
Källor:
"Bondedagböcker", min artikel
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker---Ett nationalregistrer", Stockholm, 1992

"Kan du inte tala"

En figurgrupp som tillverkades av Gustavbergs mellan 1880-1926 föreställande ett litet barn och en hund tittande på varandra. Denna gruppfigur tillverkades i 6 000 exemplar och materialet var porslin utan glasering.
Källa: Jane Fredlund, "Auktionshandboken", 2008

Zinkplåt

Zinkplåt började man att använda till vanliga bostadshus under 1800-talets andra hälft. Den har en lång hållbarhet och var blank i början för att sedan få ett grått oxidskikt, behövdes då aldrig bli målad.
Källor:
Hedemark Ove m fl, "Så renoveras torp och gårdar", 2011
"Materialguiden", Riksantikvarieämbetet

Folkskolor i Uppsala län

År 1892 hade dåvarande Uppsala län 121 266 invånare och 280 skolor, av dessa var det 146 folkskolor, 39 mindre folkskolor och 97 småskolor. Det var 139 skolor som hade en lärare medan sju lärare var verksamma på flera skolor.
Källa: BiSOS (Undervisning", folkskolorna för år 1892

West Bromwichs enda ligatitel

Säsongen 1919-20 vann West Bromwich Albion sin enda ligatitel och det var också den första fotbollssäsongen som man spelade 42 ligamatcher. De vann 28 matcher, spelade oavgjort fyra gånger, förlorade tio, målfacit 104-47 i målfacit och samlade ihop 60 poäng (2 poäng för en vinst på den tiden). De kom före Burnley med 51 poäng, Chelsea 49 samt Liverpool och Sunderland 48. På hemmaarenan The Hawthorns vann de 17 av 21 ligamatcher och den största segern var 8-0 mot Notts County den 25 oktober, Freddie Morris gjorde fem mål i denna match. Han vann även skytteligan med sina 37 mål och den näst främsta ligaskytten var Alf Bentley med 15 mål. En spelare deltog i samtliga ligamatcher och det var Bobby McNeal. Publiksnittet var 30 532 på The Hawthorns och den högsta publiksiffran för säsongen var 43 579 mot Sunderland på annandag jul (vinst med 4-0).

Källor:

Matthews Tony, "The A-Z of West Bromwich Albion", Derby, 1996
Soar Phil, "The Hamlyn A-Z of British football records", Twickenham, 1984

Tre historiska notiser

Produktiv dansk tonsättare

Hans Christian Lumbye levde mellan 1810-74 och som skrev flera hundra danser samt marscher, bl a Champagnegaloppen från 1845.
Källa: Faktakalendern 2003

Husby-Långhundras hushållsstorlek 1840

Den uppländska socknen Husby-Långhundra socken hade en hushållsstorlek på 5,40 individer per hushåll 1840.
Källa: Bloggägarens egen b-uppsats i historia på Uppsala Universitet, 2006

"Den grävande gubben"

Vetenskapsakademin började tidigt att diskutera hur de skulle pryda framsidan av sin publikationer mm. Carl von Linné kom på idén att en gubbe som plantera ett träd skulle förgylla framsidan.
Källa: Tore Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", del 1, 2004

Gucci

Gucci är ett italiensk designföretag som grundades 1906 av Guccie Gucci och som ursprungligen var inriktat på modevaror av läder, på senare tid har även både dam- och herrkollektioner tillkommit. Grundaren levde mellan 1881-1953 och i 25-årsåldern när han grundade sitt företag som fortfarande finns kvar.

Källa: "NE i tjugo band", band 7, 2009

Spannmålsmarknaden i juni 1890

Spannmålsmarknaden var viktig under 1800-talet och detta kan bl a antyda på de börsrapporter som informerades i dagspressen. I början av juni 1890 var svensk vete värt 17 kronor per 100 kg, fast 50 öre mer för säljaren. Däremot skiljde det sig mindre med svensk råg som var värt 12,78 för säljaren och tolv kronor för köparen. Rysk råg var lite dyrare än det svenska med cirka 25 öre mer. Havre skiljde sig med tolv kronor för säljaren och 11,75 för köparen.
Drygt två veckor senare var värdet för svensk vete fortfarande värt 17 kronor när man sålde till någon annan medan det var 50 öre billigare för köparen. Svensk råg var det strax över 13 kronor i både försäljning och köp medan det var samma pris (12,50) för rysk råg. Någonting som kom upp på spannmålsmarknaden var vetemjöl och kornmjöl av härvarande mjölnare eller kvarnägare. Det kostade då 22 kronor till försäljning per 100 kg för vetemjöl medan det var 14,15 för kornmjöl vid försäljning.

Källa: Aftonbladet 6 o 20 juni 1890

Ångloket "Jösse Eriksson"

År 1889 tillverkades ångloket "Jösse Eriksson" av NOHAB i Trollhättan med tillverkningsnumret 292 och var i tjänst hos Domnarvets järn- och sågverk i Borlänge. Det var ett av de lok som tjänstgjorde inom brukets interna järnvägsnät med spårvidden 1435 mm och ett av de tolv ånglok som var i tjänst på brukets normalspåriga järnvägsnät. Loket erhöll nya tuber och ett fyrbox 1905, det skrotades 1930.

Källa: Mats Freding, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014