Olyckshändelse med yxa

Den 30 mars 1872 inträffade en olyckshändelse på en gård i Drängsmark när en husbonde med sin dräng utförde hyggesarbeten. En yxa hölls av husbonden som råkade lossna från skaftet och for in i magen på drängen. En läkare tillkallades och tyvärr dog drängen strax efter av sina skador.

Källa: Dagens Nyheter 21 april 1872

Rastplatsen vid Bälinge

Längs med gamla E18 mellan Köping och Arboga låg en lastplats med ortnamnet Bälinge och numera är den borttagen förutom det vägavsnitt som trafikanterna kunde köra in på samt parkera. Hel massa skräp låg utspridda på f d lastplatsområdet när jag besökte platsen i samband med en snabbvisit på västkusten för några år sedan. Såvitt vad jag kommer ihåg fanns det en mindre kiosk där det fanns en skylt med just namnet Bälinge.

Svenska hjullåskarbiner

Den svenska hären fick efter en beställning hundra karbiner med hjullås omkring 1600. Under kriget mot just danskarna på 1670-talet så använde i stort sett alla regementen hjullåskarbiner och de mesta av det vapen hade importeras från Frankrike. Bland svenska hären fanns också räfflade lodbössor som började att användas redan under 1540-talet.

Källa: Vapentidningen 1/1996

Håkanssons elsläde

År 1910 tillverkade Harald Håkansson i Stockholm en motorsläde med hjälp av en Piccolomotor på sex hästkrafter.

Källa: Gert Ekström, "Den första svenska elbilen--en kopia och ett misslyckande", Daedalus, 1993

Silverskatten i Danmarks socken

Inte långt ifrån vändcirkeln på Källstigen i Bergsbrunna finns denna skylt som beskriver en händelse som utspelades i Danmarks socken i samband med att "Norra Stambanan" drogs fram till Uppsala. Sträckan mellan Stockholm-Uppsala öppnades för trafik 1866 och några år senare skulle etappen till Sala vara kvar. Sedan tog det ytterligare några år innan Norra Stambanan öppnades hela sin längd upp till Ånge. Fram till slutet på 1960-talet gick Norrlandstågen via Krylbo istället för nu via Gävle.

Bilden är uppförstorbar för att kunna tyda texten bättre och det var under oktober 1864 som fyra rallare påträffade en nedgrävd skatt bestående av några hundra arabiska silvermynt från 800-talet. Den exakta platsen för skatten är inte känd men det var någonstans i detta närområde.

Järnvägshistoriska notiser 7

Järnvägsstrejken 1877 i USA

I Baltimore utbröt en strejk i juli 1877 bland arbetare från Baltimore & Ohio Railway p g a reducerande löner samt extra bonusar. Under detta decennium var det svåra tider i USA och många järnvägsbolag gick på knäna inklusive B & O. Polis sattes in och det uppstod kravaller, tio arbetare dog och många arresterades.
Källa: "The B & O Railroad museum", Baltimore, 1994

Björnarboloket

Tegelbruket vid Björnarbo gård (Uppland) anlades omkring 1890 och loket anskaffades nytillverkat från Arne Lindgrens mekaniska verkstad i Ullborsta. Björnarbo ligger i trakten av Järlåsa och spårvidden på brukets järnväg var 600 mm och som mest var järnvägen 700 meter långt. Loket var av enkel konstruktion och bestod av en bilmotor på ett tippvagnsunderrede. Loken hade en bensindriven Fordmotor på 40 hästkrafter och tjänstgjorde på banan fram till skrotningen 1960 i samband med brukets nedläggning. Under samma år revs allting som hade med bruket med att göra och loket var i drift i drygt 14 år.
Källor:
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Priedits Janis, "Loklistor över små tillverkare", Industribaneföreningens hemsida (industribanor.se)

Fjärrtåg i Markaryd

Den 1 juli 1992 lades fjärrtågsuppehållet ner i Markaryd och den forna Markaryd-Veinge järnväg (kom under staten 1930) hade förlorat sin lokaltrafik i maj 1976.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Sveriges järnvägsstationer", Sveriges järnvägsmuseum

Nattåg

I Göteborgsposten den 25 mars 1872 var det denna notis inlagt.
Till fullständigande af notisen nr 68 af denna tidning meddela vid efter N Allehanda att dessa nattåg, efter hvad tidningen med visshet tror sig veta, icke komma att börja förrän den 1 maj 1873.
Eftersom järnvägsnätet höll på att byggas ut då så var det efterfrågan på nattåg, den 28 mars 1873 inträffade det någonting i svensk riksdag följande;
Ang. anordnande af nattåg å Statens stambanor och afgångstid för dessa tåg.
Svarskatalogen
Det var nödvändigt eftersom järnvägen höll på att byggas ut i Norrland under denna tidpunkt.
(tidigare publicerat)

Militärövning på Hedebanan

Den 9 november 1924 öppnade den statsbyggda banan mellan Sveg-Hede i Härjedalen och efter nedläggningen i februari 1966 så användes järnvägen för militära övningar. Banan var 72 kilometer och sträckan mellan Glissjöberg-Storfäringen blev försett med kontaktledning med anledning till att man ville prova att beskjuta järnvägen med järnvägsluftvärn. Direkt efter nedläggningen inleddes de militära övningarna och efter det så revs järnvägen helt.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
Wedin Krister, "Mer än 30 år sedan tågen rullade", Tåg 9/98

En notis om B-ångloken

De första B-loken i Sverige anskaffades 1909 och hade den preussiska ånglokstypen P8 som förebild. B-loken var sexkopplade överhettningslok med axelföljden 2C. Det var 99 lok av denna typ som anskaffades av SJ med följande nummer hos det statliga företaget; 1026-1028, 1034-1038, 1082-1085, 1106-1108, 1135-1150, 1219-1223, 1266-1270, 1281-1290, 1311-1325, 1364-1387, 1428-1432 och 1695-1697. Det var 96 exemplar som tillverkades fram till 1919 och 1944 övertog SJ tre motsvarande lok från SWB(Stockholms-Bergslagens järnvägar) och dessa tre skiljdes sig från de ursprungliga typen med eldytan 144,2 kvadratmeter mot 145,6 för de ursprungliga och överhettningsytan 50,7 kvadradmeter mot 47,0.
De lok som kom ifrån SWB fick SJ-nummer 1695-1697, annars var de identiska med de ursprungliga versionen och det var skälet att de fick samma littera. Under 1930-talet såldes ett tiotal B-lok till enskilda järnvägsbolagen som ännu inte blivit förstatligande och det var endast nummer 1383 som inte återkom. Detta lok skulle komma tillbaka först efter ett tiotal år efter de andra återkommande loken. Det första loket(1026) tillverkades av Motala verkstad som skulle tillverka de merparten av de lok som fick littera B. Under 1960-talet kom B-loken att användas som beredskapslok fram till beslutet under 1990-talet att skrota en del beredskapslok.
Källor:

Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar", 1973
Diehl Ulf, "SJ-ånglok litera B", Tidskriften Tåg, någon gång under 1970-talet
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1999
Löf Peter, "Beredskapslok", utgången hemsida(om ingen vet någonting annat)

(tidigare publicerat på bloggen)