Järnvägshistoriska notiser 6

Första järnvägsplanteringen i Sverige

Den första planteringen som anlades vid en järnvägsstation var i Frövi 1858 och som ändrades för första gången 1901. Under nästföljande år anlades planteringar på sex stationer varav fyra av dessa var utefter Västra stambanan. I Uppsala planterades de första rabatterna 1873 medan själva järnvägsparken anlades tre år senare.
Källor:
Björk Tomas, "1800-talet", Konst och visuell kultur i Sverige efter 1809, Kristianstad, 2007
"Statens järnvägar", band II, Stockholm, 1906

Sylfaste

Sylfaste var ett mejeri på Gotland och 1946 fanns det en 180 meter lång rälsbana som gick på trästolpar fram till Gotlands järnvägar, denna rälsbana var borta fyra år senare.
Källa: Spårläget 3/2010

Norrlandstrafik

Det enskilda järnvägsbolaget Gävle-Ockelbo järnväg (GOJ) kom under statens försorg den 1 juni 1938 sedan sträckan hade varit arrenderat av SJ sedan sju år tillbaka. Under 1950-talet började norrlandstågen att gå mellan Gävle och Ockelbo för att sedan vara regelmässigt fr o m 1968.
Källa: "Järnvägsdata", 1999

Buaholmstunneln

Denna tunnel anlades längs med Västergötland-Göteborgs järnvägar (VGJ) och den är 140 meter långt. Den ligger fyra kilometer söder om Sjövik och blev färdigt 1900 medan nedläggningen skedde 1967. Den används numera som gång- och cykeltunnel.
Källor:
Egen notering, besök på platsen i början av 1990-talet
"Järnvägsdata", 1999

Tågpersonalens löner

År 1890 kunde man tjäna som följande på tåg hos Statens järnvägar under hela året; lokförare 1 800 kronor, konduktören 1 500 kronor, eldaren 1 080 kronor och bromsaren 660 kronor. På den tiden var en krona värd ca 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994

Ångfinkor

De första ångfinkorna var ombyggda godsfinkor och mellan 1916-21 nybyggdes tjugo tvåaxliga ångfinkor på SJ:s centralverkstad i Örebro. På den tiden krävdes det att det fanns ångfinkor i passageraretågen under vintern och som var till för uppvärmning i vagnarna. Hos SJ litterades dessa vagnar som F2d och idag finns 13 av dessa vagnar bevarade, de var i tjänst fram till början av 1960-talet. På Sveriges järnvägsmuseum i Gävle finns bl a nummer 25617 och denna ångfinka står i ett f d beredsskapsbod i orörd utförande.
Källa: Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004

Uppsala lokstall

Man började att riva lokstallet i Uppsala under maj/juni och var helt borta inför semestern. Under hösten har man fört bort högar efter byggnadsrester och asfalterat om under höstmånaderna. Allt hände under 2014 och har vid några tillfällen tagit kort på platsen.
Några bilder från våren i fjol finns i denna länk:
http://stephannium-mm.blogspot.se/2014/05/rivning-av-lokstallet-i-uppsala.html

Första signalställverket

Landets första signalställverk installerades på Korsnäs station i Dalarna 1890 och det var en station längs med Gävle-Dala järnväg som kom under staten 1948.
Källa: "Järnvägsdata", 1999

Y7 1224

Denna rälsbuss med litteran YBo7 och efter 1970 Y7 med SJ-nummer 1224 var den enda rälsbussen som målades i paprikarött färg och detta hände vid en okänd tidpunkt. Den tillverkades 1958 av Märstaverken i Eksjö och slopades 1980, den blev då tjänstevagn hos SJ, därefter hamnade den f d rälsbussen hos Banverket.
Källor:
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar 3", Trelleborg, 1994
Fors m fl, Rälsbussar", Stockholm, 2008

Låg på spåret

Den 2 juli 1908 hade en man lagt sig på Hammarkindsbanan utanför Valdemarsvik för att sova och när tåget kom så avled han p g a överkörning. Om han var berusat eller inte framgick inte i notisen.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 juli 1908

Bispår i Uppsala 1919

I Uppsala fanns 1919 bispår till hamnen som ägdes av Uppsala stad som såväl SJ som Stockholms-Roslagens järnvägar trafikerade medan Uppsala Östra hade ett bispår till valskvarnen.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

***P g a att det inte hade kommit någon sammanställning med järnvägsnotiser sedan 2011 så blev denna notissamling större än tidigare utgåvor.

Sportnotiser 12

Störst för Malmö FF

Malmö FF har vunnit två allsvenska matcher med 12-0, dels mot Halmstad BK den 3 juni 1943 och dels mot Jönköpings Södra den 26 maj 1949. Den största förlusten är 0-9 mot Kalmar FF i division 2 den 19 augusti 1928 och tre år innan de gick upp till allsvenskan för första gången.
Källor:
Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
bolletinen.se

Två var

När Edsbyn bortaslog Eskilstuna BS med 8-2 i bandyns norrgrupp den 3 januari 1978 så gjorde fyra spelare två mål vardera; Bengt Håkansson, Ola Johansson, Christer Andersson och Anders Söderholm.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 januari 1978

Schweiziska grundår

I schweizisk fotboll grundades Young Boys från Bern 1890, Grasshoppers från Zurich 1886, Servette från Geneve 1890, St Gallen 1879, Xamas Neuchatel 1970, Aarau 1902 och Wettingen 1931.
Källor:
Oliver Guy, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995
"Rothmans Football Yearbook 1986-87
rsssf.com

Ovanliga dåvarande resultat

På den tiden var det mindre vanligt med tvåsiffriga resultat i bandy. Fast två tvåsiffriga resultat inträffade i samma serie den 5 februari 1956 i division 3(Upplandsserien) och det var som sagt vad ovanligt på den tiden. Då slog Sigtuna med 10-3 mot Lindbergsklubben medan Sunnersta slog Morgongåva med 11-1 (Morgongåva som var i allsvensk kval 1952).
Källor:
Privat tidningsarkiv
Uppsala Nya Tidning 6 februari 1956

Tysk seger

När ishockey-VM gick i Prag 1992 så vann Tyskland med 5-3 mot USA efter hade vunnit den andra perioden med 3-0.
Källa: Uppsala Nya Tidning 30 april 1992

Första internationella segelflygtävlingen

År 1937 anordnades i tyska Wasserkuppz den första internationella tävlingen i segelflyg. Tävlingen dominerades mest av värdnationen med H Dittmar som segrare före landsmännen L Hofmann och W Spätz.
Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966

Copiadseger

Travstjärnan Copiad vann åtskilliga storlopp och när V75 gick på Kalmartravet den 27 november 1993 vann han till oddset 1,69 före Go Hammering och Bolets Igor.
Källa. Uppsala Nya Tidning 29 november 1993

Kyrkohistoriska notiser 16

Altarmålningen i Kungsåra

Altarmålningen i Kungsåra kyrka utanför Västerås är en oljemålning från 1784 som föreställer en sörjande Maria vid foten av Kristi kors.
Källa: Gunnar Redelius, "Kungsåra kyrka", Västerås, 1980

Två präster

Två präster som har tjänstgjort i Össeby-Garns kyrka(Uppland) hänger uppsatta i sakristian. det är Karl Hedén (1883-1914) och Olle Mattsson (1923-57).
Källa: Bengt Karlsson, "Össeby-Garns kyrka", obekant tryckår och tryckort

Vikstas dopfunt

Dopfuntet i Viksta kyrka i Uppland det äldsta föremålet som kyrkan har och är en enkel ornerad funt av gotländsk sandsten från 1200-talet.
Källa: Bengt Ingmar, "Viksta kyrka", Strängnäs, 1976

Medeltida skatt

Innan slaget i Gataskogen den 3 mars 1365 mellan Magnus Eriksson och en tysk här under Albreckt av Mecklenburg, under slaget togs den svenska kungen tillfånga. Enligt traditionella sägnen hade han grävt ner den svenska krigskassan i en hage vid Taxhuvud. Om det är sant vet man inte för skatten har inte påträffats ännu.
Källor:
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
Stolt Bengt, "Tillinge kyrka", Strängnäs, 1979

Togs det medeltida altarskåpet

Rö kyrka i Uppland hade en oljemålning föreställande Nattvarden mellan 1747-1854 och när det medeltida altarskåpet togs bort 1749 var det samtidigt en inledning på vissa förändringar i kyrkan.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Rö kyrka", obekant tryckår

Svenevad kyrka

Sedan den gamla kyrkan var förfallen så beslöts församlingen i Svennevad i södra Närke att bygga nytt. Detta hände 1782-86 och det var de rikaste familjerna i socknen som stod för kostnaden. En av dem som påkostade en ny kyrka var friherren Gustav Philip Wennerstedt som dessutom var kyrkans patronus.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008

Prästmöten

Ärkesätets kaniker ville att prästerna i Uppsala stift skulle infinna sig i Uppsala en gång varje år vid synodan. Bevarande uppgifter om prästmöten är från 1297, 1298, 1364, 1365 och åtskilliga tillfällen under 1500-talet. Det har inte gått att ta fram uppgiften om stiftets äldsta kända prästmöte eller det äldsta i Sverige. Det viktigaste och mest kända kyrkomötet ägde rum i Uppsala domkyrka 1593.
Källor:
Jakobsson Carina, "Beställare och finansiärer", Uddevalla, 2002
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Första matchen på Carrow Road

Efter att Norwich City hade lämnat "The Nest" spelades den första matchen på Carrow Road den 31 augusti 1935 och hemmalaget vann med 4-3 mot West Ham United.

Källa: Shoot Magazine, 3 september 1983

Uppsaladominans i Salaloppet 1947

Den 10 augusti 1947 tävlade runt 100 cyklister i Salaloppet på en sträcka på tolv mil. Loppet var uppdelat i tre klasser och två av dessa vanns av Uppsalaklubbar, tävlingen arrangerades för övrigt av Sala Cykelklubb. I klass 1 segrade B Klevborg från Fyrishov CK på tiden 3,16,27,5 , i klass 2 av Arne Gozzi från Uppsala CK på tiden 3,27,08,8 och klass 3(44 kilometer) vanns av Sten Holmberg från Gävle CK på tiden 1,12,20,4. Lagpriset togs hem av Uppsala CK i den tredje klassen medan Fyrishov tog hem priset i den andra klassen, den första klassen utdelades inget lagpris.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 augusti 1947

Nöjd med domen

Var enligt tidningen Upsala nöjd med domen som han fick för mordbranden i Vänge meddelade tidningen Upsala den 9 augusti 1894, han fick fem års fängelse och var hemmahörande i Karby. Han dömdes av Ulleråkers häradsrätt och han medgav att han var nöjd med domen. Men ingenting kunde hittas om honom i databasen för frigivna straffarbetsfångar på Svarskatalogen.

(Tidigare publicerat)

Marx döttrar

Karl Marx blev far till sju barn och endast tre döttrar levde till vuxen ålder, de var också de enda som kunde läsa faderns handstil. De ansvarade därför för utgivningen av hans manusskript och skötte också annat som berörde utgivningen av hans verk.

Källa: Bryan Magee, "Stora boken om filosofi", 2011