Dödad av kvarnsvinge

En dräng från Stävringe utanför Falkenberg hade den 17 mars 1860 följt två andra personer från just Falkenberg till kvarnen i den nämnda byn. Då han själv kom för nära kvarnsvingen så han blev träffat i huvudet med döden som omedelbart följd, han blev 24 år gammal (född omkring 1836).

Källa: Göteborgsposten 3 april 1860

Dömd våldsverkare

Den s k extra stationskarlen Karl Arvid Hjernström dömdes till sex månader straffarbete av rådhusrätten i Uppsala för grov misshandel. Denna händelse utspelades den 15 maj 1897 och domen föll den 24 maj. Hans offer var litteratören H Gyllander och händelsen utspelades sig i just Uppsala.

Källa: Stockholmstidningen 25 maj 1897

Kyrkohistoriska notiser 14(kort)

Össeby och Garn

Innan 1839 var det två olika socknar och den nuvarande kyrkan var ursprunglingen Garns kyrka medan Össeby står som ruin.
Källa: Bengt Karlsson, "Össeby-Garns kyrka", ej kända tryckningsuppgifter

Ljusplåtarna i Hargs kyrka

Runt själva långhuset till Hargs kyrka i Uppland hänger elva ljusplåtar, de äldsta är från 1703 som även bär initialer och sex är skänkta av friherre Eric Oxenstierna 1757.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972

Hände med Åkerby kyrka

Åkerby kyrka i Uppland; 1663 spånades sakristian, 1667 tjärades vapenhuset, 1672 byggdes nya fönstren (de senaste sattes dit 1635-36) och som åtta år senare förstärktes med järn på bågarna.
Källa: Åke Nisbeth, "Åkerby kyrka", Katrineholm, 1984

Blandade notiser

Första radiodebatten
Den första valdebatten som sändes på radio 1932 och det var i samband med ett valår.
Källa: Faktakalendern 2005

Antal traktorer i Uppsala län
Mellan 1937-54 ökade antalet traktorer i Uppsala län från 866 till 5 197 stycken.
Källa: Egen samling, historisk statistik

Relief över nattvarden
En relief över nattvarden hade Vänge kyrka utanför Uppsala och som satt på altaret mellan 1752-1882 och som numera förvaras på ett annat ställe i kyrkan.
Källa: Rune Norberg, "Vänge kyrka", Katrineholm, 1983

Ladan vid Grindstugan
Den röda ekonomibyggnaden vid Grindstugan i Uppsala (på andra sidan parkeringen) är sedan något år tillbaka riven.

186 emigranter
Örebro hade 186 emigranter såväl 1887 som 1888 och som var det högsta absoluta antalet från denna stad.
Källa: Hans Norman, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974

Uppsalabo i Paris
Holger Nyblom från Uppsala besökte Paris i början på mars 1896.
Källa: Tidningen Upsala 5 mars 1896

Två förmän försvann med avlöningen
Under bygget av Göteborg-Borås järnväg försvann två förmän som ledde järnvägsbygget med rallarnas avlöning.
Källa: Elfsborgs läns tidning 14 oktober 1892

Två femtedelar av stadsbefolkningen
Stockholm svarade för 39,4% av Sveriges stadsbefolkning 1757.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965

Karlholms kvarn
Kvarnen i Karlholm anlades vid mitten av 1800-talet och är idag ett byggnadsminne.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Tornet Kärnan
Tornet Kärnan i Helsingborg byggdes under 1330-talet och var under medeltidens stadens medelpunkt.
Källa: Peter Carelli, "Det medeltida Skåne", 2007

Magnus Lehnberg
Magnus Lehnberg(1758-1808) var kyrkoherde i en Stockholmskyrka och senare biskop i Linköping, han satt även i Svenska akademin på stol 5 fr o m 1789.
Källor:
Faktakalendern 2010
"Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951

Okänd triumf?
Det okända hälsingelaget Ala klarade sig kvar i bandyns division 2(näst högsta divisionen) genom att spela 1-1 mot Forsbacka (senare allsvensk) i den norra serien. Matchen spelades inför ett fåtal åskådare i Ala den 16 februari 1936.
Källa: Idrottsbladet, nr 26, 19 februari 1936

Tågmissöde i Bergstena

I mitten på mars 1878 inträffade en olyckshändelse på Bergstena station längs med järnvägen Borås-Herrljunga-Vara järnväg i Västergötland. Då en stationskarl kom i kläm med huvudet när han skulle koppla en timmervagn till det övriga tåget och blev träffat av en stock i huvudet med döden som följd.

Källa: Göteborgsposten 4 april 1878

56 000 kronor i böter

Byggmästaren J M Bäckström i Umeå fick böta 56 000 i böter för falsk deklaration. Han hade lämnat några tvivelaktiga uppgifter som gav detta bötesbelopp som då var mycket pengar i jämförelse med dagens penningvärde.

Antal hemman i Sverige på 1500-talet

Enligt Heckscher var det 18 936 krono-, 14 175 frälse och 33 130 skattehemman i Sverige 1520 varav hälften av alla hushåll var skattehemman. Sammanlagt fanns det 66 241 hela hemman i Sverige under detta århundrande och det skulle isåfall öka sedan början av 1540-talet då det fanns 63 905 hushåll i Sverige. Myrdals artikel var dock inte rikstäckande men antalet gårdar ökade i Sverige under hela 1500-talets andra hälft med vissa reduceringar av antalet hushåll under krigstider under detta sekel, i synnerhet i de dåvarande gränsområderna.

Källor:

Heckscher Eli, "Sveriges ekonomiska historia", 1:1, Stockholm, 1935
Larsson Lars-Olov, "Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering", Scandia, 1985
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion", Scandia, 1987