Nils Billsten var en klockgjutare i Skara under den andra halvan av 1700-talet och den exakta verksamma tidsperioden var mellan 1747 till 1797 (då han avled). De flesta klockor gjöt han för kyrkor i Västergötland samt någon enstaka i såväl Dalsland som Värmland. Det gällde både lillklockor och storklockor, ibland även båda två samtidigt.
Källor:
Thielander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2009
Wideén Harald, "Nils Billsten---Klockgjutare från Skara", RIG, 1956
En klocka kan av honom kan man beskåda i Solberga kyrka på Falbygden.
http://fsffalbygden.se/19kyrka.htm
fredag 22 april 2011
Statistik i dagspressen
På Uppsalas barnbördsanhalt hade inrättningen under tiden 1878-81 vårdat 398 kvinnor och detta antal ökade under hela tidsperioden. Tittar man på varje så var det totalt 54 under 1878, 81 under 1879, 108 under 1880 och 125 under 1881. De som var från Uppsala var följande antal; 44, 55, 72 och 77.
För Älvborgs län fanns det en lista på inkomsttaxeringen för året 1897 och för Kinds härad fanns det prosten A Jungner med 36,25 kronor, G Thörn(godsägare) 30 och postmästaren C R Wallmo 40 kronor.
Den 28 februari 1877 var Riksbankens sedelemission på 26 999 975 sedlar medan för de mindre enskilda bankerna hade 56 655 568 sedlar.
Källor:
Elfsborgs läns tidning 2 september 1897
Göteborgsposten 28 mars 1878
Tidningen Upsala 14 september 1882
Tidigare publicerat i bloggen!!!
För Älvborgs län fanns det en lista på inkomsttaxeringen för året 1897 och för Kinds härad fanns det prosten A Jungner med 36,25 kronor, G Thörn(godsägare) 30 och postmästaren C R Wallmo 40 kronor.
Den 28 februari 1877 var Riksbankens sedelemission på 26 999 975 sedlar medan för de mindre enskilda bankerna hade 56 655 568 sedlar.
Källor:
Elfsborgs läns tidning 2 september 1897
Göteborgsposten 28 mars 1878
Tidningen Upsala 14 september 1882
Tidigare publicerat i bloggen!!!
torsdag 14 april 2011
Kyrkohistoriska notiser 5
Östra Tollstads gamla kyrka
Den gamla medeltida kyrkan revs under 1880-talet när den ansåg har tjänat ut. Östra Tollstads nya kyrka i Östergötland blev färdigt 1886 med F R Ekberg som arkitekt och kyrkan har drag av både nygotik och nyklassicism.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Kyrkligt start och slut
Roslags-Kulla kyrka påbörjades 1705 och arbetet avslutades på hösten under det nästkommande året.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Roslags-Kulla kyrka", Eskilstuna, 1991
Hjortzbergs målningar i Eds kyrka
Olle Hjortzberg målade en del dekorativa målningar i Eds kyrka utanför Upplands-Väsby 1918 och dessa anpassades till de medeltida målningarna som finns i kyrkan.
Källa: Inger Wadström, "Eds kyrka", Upplands kyrkor XIII, Strängnäs, 1978
Medeltida dopfunt av brons
Munktorp kyrka i Västmanland är en av de få kyrkor i Sverige som har dopfuntar av brons och som troligen tillverkades av dåtidens klockgjutare, den i Munktorp är från 1300-talet.
Källor:
Bebyggelseregistret (både gamla och nya versionen)
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Kyrkfönstren i en lada
De kyrkfönster som blev uppsatta i Morkarla kyrka i Uppland 1745 satt senare i en lada långt in på 1900-talet.
Källa: Gunnar Ahlbäck, "Morkarla kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969
Klockorna i Alsike kyrka
När lanterninen på tornet till Alsike kyrka i Uppland tillkom 1799 så flyttades klockorna över dit och dessförrinnan hängde de i en klockstapel.
Källa: Bengt Ingmar Kilström & Inger Estam, "Alsike kyrka", Strängnäs, 1972
Lerums träkyrka
Den nuvarande kyrkan i Lerum utanför Göteborg uppfördes mellan 1681-89 och fick sin nuvarande utformning 1900 då kyrkan byggdes om till en korskyrka. Innan den nuvarande kyrkan byggdes fanns det en medeltida träkyrka.
Källa: Erland Lagerlöf, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985
Brudkronan i Hargs kyrka
Brudkronan i Hargs kyrka i Uppland köptes antagligen från den närliggande Östhammars kyrka 1749.
Källa. Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972
Härnevi kyrka ligger drygt en halvmil norr om Enköping och härrör troligen någon gång under 1400-talets andra hälft. Dock tror man att en föregångare till den nuvarande kyrkan har legat på platsen och detta är p g a ett dokument som är äldre än den kyrka som finns på platsen idag. Dopfuntet är från 1200-talet och det kan man har två teorier om innan den nuvarande kyrkan byggdes. Antingen har det funnits en kyrka i Härnevi tidigare eller så hade dopfunten tillhört en annan kyrka. Samtidigt som kyrkan uppfördes inslog man även stjärnvalven i kyrkan och ribbvalven i vapenhuset. Den välkände kyrkomålaren Albertus Pictor utförde kalkmålningarna i kyrkan under slutet av 1470-talet och dessa blev överkalkade på 1700-talet, dessa togs åter fram i samband med restaureringen på mitten av 1950-talet. Altaruppsatsen är från 1755 och ungefär samtidigt kom även predikstolen. Under mitten av 1770-talet tillkom den slutna bänkinredningen och 1843 kom orgeln.
Källnot: Denna notis är från den tidigare publicerade Kyrkohistorisk guide i Uppland 6.
Den gamla medeltida kyrkan revs under 1880-talet när den ansåg har tjänat ut. Östra Tollstads nya kyrka i Östergötland blev färdigt 1886 med F R Ekberg som arkitekt och kyrkan har drag av både nygotik och nyklassicism.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Kyrkligt start och slut
Roslags-Kulla kyrka påbörjades 1705 och arbetet avslutades på hösten under det nästkommande året.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Roslags-Kulla kyrka", Eskilstuna, 1991
Hjortzbergs målningar i Eds kyrka
Olle Hjortzberg målade en del dekorativa målningar i Eds kyrka utanför Upplands-Väsby 1918 och dessa anpassades till de medeltida målningarna som finns i kyrkan.
Källa: Inger Wadström, "Eds kyrka", Upplands kyrkor XIII, Strängnäs, 1978
Medeltida dopfunt av brons
Munktorp kyrka i Västmanland är en av de få kyrkor i Sverige som har dopfuntar av brons och som troligen tillverkades av dåtidens klockgjutare, den i Munktorp är från 1300-talet.
Källor:
Bebyggelseregistret (både gamla och nya versionen)
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Kyrkfönstren i en lada
De kyrkfönster som blev uppsatta i Morkarla kyrka i Uppland 1745 satt senare i en lada långt in på 1900-talet.
Källa: Gunnar Ahlbäck, "Morkarla kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969
Klockorna i Alsike kyrka
När lanterninen på tornet till Alsike kyrka i Uppland tillkom 1799 så flyttades klockorna över dit och dessförrinnan hängde de i en klockstapel.
Källa: Bengt Ingmar Kilström & Inger Estam, "Alsike kyrka", Strängnäs, 1972
Lerums träkyrka
Den nuvarande kyrkan i Lerum utanför Göteborg uppfördes mellan 1681-89 och fick sin nuvarande utformning 1900 då kyrkan byggdes om till en korskyrka. Innan den nuvarande kyrkan byggdes fanns det en medeltida träkyrka.
Källa: Erland Lagerlöf, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985
Brudkronan i Hargs kyrka
Brudkronan i Hargs kyrka i Uppland köptes antagligen från den närliggande Östhammars kyrka 1749.
Källa. Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972
Härnevi kyrka ligger drygt en halvmil norr om Enköping och härrör troligen någon gång under 1400-talets andra hälft. Dock tror man att en föregångare till den nuvarande kyrkan har legat på platsen och detta är p g a ett dokument som är äldre än den kyrka som finns på platsen idag. Dopfuntet är från 1200-talet och det kan man har två teorier om innan den nuvarande kyrkan byggdes. Antingen har det funnits en kyrka i Härnevi tidigare eller så hade dopfunten tillhört en annan kyrka. Samtidigt som kyrkan uppfördes inslog man även stjärnvalven i kyrkan och ribbvalven i vapenhuset. Den välkände kyrkomålaren Albertus Pictor utförde kalkmålningarna i kyrkan under slutet av 1470-talet och dessa blev överkalkade på 1700-talet, dessa togs åter fram i samband med restaureringen på mitten av 1950-talet. Altaruppsatsen är från 1755 och ungefär samtidigt kom även predikstolen. Under mitten av 1770-talet tillkom den slutna bänkinredningen och 1843 kom orgeln.
Källnot: Denna notis är från den tidigare publicerade Kyrkohistorisk guide i Uppland 6.
lördag 2 april 2011
Wennerbergarnas död
Natten till den 24 augusti 1901 avled skalden, tonsättaren, politikern och ledamoten i Svenska akademin sedan 1866, Gustav Wennerberg och han avled hos sin svåger greve Rudeschiöld på Läckö slott. Han föddes den 2 oktober 1817 i Lidköping där begravningsakten ägde rum och han själv ligger begraven på Odensvi kyrkogård i Småland. Gunnar Wennerberg är en känd person och var det också under sin levnadstid. Däremot var hans äldsta son inte detta när han dog några år efter fadern och det var översten samt chefen för Upplands artilleriregemente Sune G:son Wennerberg som avled den 29 juli 1908. Han var född i Skara den 3 januari 1855 och blev tjugo år senare underlöjtnant vid Vendes artilleri. År 1891 blev han avancerat till kapten och fyra år senare överflyttat till andra Svea artilleri. Han blev 1903 överste och lämnade den militära banan tre år senare för att ägna sig åt affärer. Han efterlämnade fru och flera barn, han blev alltså 53 år gammal.
Enligt Wikipediaartikeln över honom så dog han hos sin dotter och man kan undra varför han begravdes i Småland. Hans dotter Astrid Fleetwood bodde på godset Odensviholm och där han vistades en hel del på äldre dar. Operasångaren Amelie Fleetwood (född 1901) är dottersons sondotter till den berömda skalden och det är just Astrid som hon har en direkt släktkoppling med honom.
Källor:
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901
Tidningen Upsala 30 juli 1908
Wikipedia: "Gunnar Wennerberg" och "Fleetwood
Enligt Wikipediaartikeln över honom så dog han hos sin dotter och man kan undra varför han begravdes i Småland. Hans dotter Astrid Fleetwood bodde på godset Odensviholm och där han vistades en hel del på äldre dar. Operasångaren Amelie Fleetwood (född 1901) är dottersons sondotter till den berömda skalden och det är just Astrid som hon har en direkt släktkoppling med honom.
Källor:
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901
Tidningen Upsala 30 juli 1908
Wikipedia: "Gunnar Wennerberg" och "Fleetwood
fredag 18 mars 2011
Uppländska notiser
Fredin enda fullpoängaren
Sirius Ulf Fredin var den enda spelaren i matchen som fick en "femma" i betyg för sin insats i bandyfinalen mot Örebro på Söderstadion den 10 mars 1968.
Källa: Idrottsbladet 11 mars 1968
Klippingebergs ägare skänkte dopfunten
Till Bälinge kyrka i Uppland skänkte ägaren till Klippingebergs herrgård i samma socken en dopfunt 1683 som man även kan läsa själva inskriptionen på dopfunten om.
Källa: Bengt Stolt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1989
Bälar
I samma socken som ovanför som antyder att själva ortnamnet hade kommit ifrån de människor som bodde i Bälinge socken under tidig medeltid och dessa var bälar-na. Ett par tidigare namnvarianter på ortnamnet var 1188 "Beling" och 1281 "Baeling". Nu finns det två kyrkor till i Sverige med ortnamnet Bälinge; kyrkan i Uppsala kommun är från sekelskiftet 12/1300-talen och den i Nyköping socken är från slutet på 1100-talet medan den i Alingsås kommun är också medeltida, men är kraftigt ombyggd.
Källor:
Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Stolt Bengt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1989
Dråp av minderårig i december 1889 (tidigare publicerat)
Den 29 december 1889 gjorde några gossar i Bolkaskogen utanför Norrtälje gjort sig skyldiga till en händelse där en kvinna från Frötuna socken dödades. Men var Bolkaskogen ligger någonstans i Roslagen känner jag därmed inte till och antagligen är skogen numera borttagen för stadens bebyggelse. På nyårsafton rapporterade Svenska dagbladet om denna händelse som fyra yngre gossar var mer eller mindre inblandade i. En av dessa var maskinisten Erik Haglund som dessutom var beväpnat med ett vapen. Orten som de kom ifrån heter Kvisthamra(numera en stadsdel) och gossarna hade under förmiddagen varit ute på en skogstur. Då en kvinna vid namnet Anna Stina Frölund från en gård i Frötuna socken hade mött dem. Det uppstod ordväxling som senare utmynnade i att gossarna började att kasta snöbollar mot henne. Frölund började nu att försöka tala pojkarna till rätta och tre av dessa började då att rusa iväg utom Haglund som stod kvar. Haglund sköt då mot kvinnan som träffades i såväl ansiktet som halsen, han blev senare förd till stadens poliskammare där han inte alls var ångerfull. Tyvärr vet jag inte hur det gick för honom, men enligt notisen var en rannsakning aktuellt.
Hårleman och Örskärs fyrplats
Det var den kända hovarkitekten Carl Hårleman som ritade Örskärs fyr med bostadshus strax norr om Gräsö. Under ledning av byggmästaren G A Wiman kunde arbetet av fyrplatsen bli klar 1738 då den också togs i bruk. Samma år blev den förra fyrbåken träffad av blixten och brann ner, Örskär var en viktig utpost vid denna riskabla farled.
Källor:
Rietz Magnus & Harry Shellman, "Svenska fyrar", 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000
Från Ulva lantkvarn till Uppsala akademi 1661
År 1661 skickade Ulva lantkvarn norr om Uppsala 109 tunnor blandsäd till Uppsala akademi till ett värde av elva daler kopparmynt.
Källa: Astrid Hegarth, "Akademins spannmål", Uppsala, 1975
Ekolsundsmiddag
Hovjägarmästaren Seton och hans hustru bjöd i en flygel till Ekolsund slott en middag för 200 personer den 30 september 1898.
Källa: Tidningen Upsala 2 oktober 1898
Sirius Ulf Fredin var den enda spelaren i matchen som fick en "femma" i betyg för sin insats i bandyfinalen mot Örebro på Söderstadion den 10 mars 1968.
Källa: Idrottsbladet 11 mars 1968
Klippingebergs ägare skänkte dopfunten
Till Bälinge kyrka i Uppland skänkte ägaren till Klippingebergs herrgård i samma socken en dopfunt 1683 som man även kan läsa själva inskriptionen på dopfunten om.
Källa: Bengt Stolt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1989
Bälar
I samma socken som ovanför som antyder att själva ortnamnet hade kommit ifrån de människor som bodde i Bälinge socken under tidig medeltid och dessa var bälar-na. Ett par tidigare namnvarianter på ortnamnet var 1188 "Beling" och 1281 "Baeling". Nu finns det två kyrkor till i Sverige med ortnamnet Bälinge; kyrkan i Uppsala kommun är från sekelskiftet 12/1300-talen och den i Nyköping socken är från slutet på 1100-talet medan den i Alingsås kommun är också medeltida, men är kraftigt ombyggd.
Källor:
Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Stolt Bengt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1989
Dråp av minderårig i december 1889 (tidigare publicerat)
Den 29 december 1889 gjorde några gossar i Bolkaskogen utanför Norrtälje gjort sig skyldiga till en händelse där en kvinna från Frötuna socken dödades. Men var Bolkaskogen ligger någonstans i Roslagen känner jag därmed inte till och antagligen är skogen numera borttagen för stadens bebyggelse. På nyårsafton rapporterade Svenska dagbladet om denna händelse som fyra yngre gossar var mer eller mindre inblandade i. En av dessa var maskinisten Erik Haglund som dessutom var beväpnat med ett vapen. Orten som de kom ifrån heter Kvisthamra(numera en stadsdel) och gossarna hade under förmiddagen varit ute på en skogstur. Då en kvinna vid namnet Anna Stina Frölund från en gård i Frötuna socken hade mött dem. Det uppstod ordväxling som senare utmynnade i att gossarna började att kasta snöbollar mot henne. Frölund började nu att försöka tala pojkarna till rätta och tre av dessa började då att rusa iväg utom Haglund som stod kvar. Haglund sköt då mot kvinnan som träffades i såväl ansiktet som halsen, han blev senare förd till stadens poliskammare där han inte alls var ångerfull. Tyvärr vet jag inte hur det gick för honom, men enligt notisen var en rannsakning aktuellt.
Hårleman och Örskärs fyrplats
Det var den kända hovarkitekten Carl Hårleman som ritade Örskärs fyr med bostadshus strax norr om Gräsö. Under ledning av byggmästaren G A Wiman kunde arbetet av fyrplatsen bli klar 1738 då den också togs i bruk. Samma år blev den förra fyrbåken träffad av blixten och brann ner, Örskär var en viktig utpost vid denna riskabla farled.
Källor:
Rietz Magnus & Harry Shellman, "Svenska fyrar", 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000
Från Ulva lantkvarn till Uppsala akademi 1661
År 1661 skickade Ulva lantkvarn norr om Uppsala 109 tunnor blandsäd till Uppsala akademi till ett värde av elva daler kopparmynt.
Källa: Astrid Hegarth, "Akademins spannmål", Uppsala, 1975
Ekolsundsmiddag
Hovjägarmästaren Seton och hans hustru bjöd i en flygel till Ekolsund slott en middag för 200 personer den 30 september 1898.
Källa: Tidningen Upsala 2 oktober 1898
lördag 12 mars 2011
Järnvägshistoriska notiser 3
Tillverkningsorter för Ha-loken
Tillverkningsorter för Ha-loken var NOHAB i Trollhättan, Falun, Motala och ASEA i Västerås, karosseriet tillverkades i de tre förstnämnda orterna medan ASEA stod för eldriften i loken (ellok) som också tillverkade åtta lok helt själva mellan 1937-38. Denna loktyp tillverkades mellan 1936-39 och skrotningen skedde under 1960-talet samt början av 1970-talet. De fick SJ-nummer 451-490 och ett par av dessa skrotades tidigt som exempelvis nr 478. Detta lok tillverkades redan 1943 i Örebro efter endast fem år i drift och loket skadades i samband med en kollision i Vagnhärad i december 1942.
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Egen samling
Småländsk bana var först med järnunderreden
Det var Nybro-Säfsjöströms järnväg som köpte sin vagnpark från Eisenbahn-Wagenbauanstalt i Hamburg som dessförrinnan hette Laurenstein. Sammanlagt var det 53 godsvagnar som levererades till banan och samtliga var försedda med järnunderreden. Tack vare en god underhållning så behöll dessa vagnar i gott skick ända fram till 1950-talet.
Källa: Erik Sundström, "De första vagnarna med järnunderreden", TÅG 7/1995
Om ett extratåg
I tidningen Upsala den 10 januari 1899 fanns det följande notis; Ett extratåg inträffade här idag kl ½ 1 från Stockholm. Tåget medförde 4 nya 1:a och 2:a boggivagnar, hvilka profkördes. Vagnarne äro utgången från Atlas verkstäder.
Sjukhusspåret
Sjukhusspåret är ett namn på en hållplats längs med den forna Malmö-Ystads järnväg(nu SJ-ägd) som öppnades 1896 och ligger mellan Malmö V-Södervärn.
Källa: Järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum
Linjer från Snytens station
Snyten station hade linjer åt fyra olika håll och dessa var mot Krylbo, Högfors, Ängelsberg samt Örebro.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Tillverkningsorter för Ha-loken var NOHAB i Trollhättan, Falun, Motala och ASEA i Västerås, karosseriet tillverkades i de tre förstnämnda orterna medan ASEA stod för eldriften i loken (ellok) som också tillverkade åtta lok helt själva mellan 1937-38. Denna loktyp tillverkades mellan 1936-39 och skrotningen skedde under 1960-talet samt början av 1970-talet. De fick SJ-nummer 451-490 och ett par av dessa skrotades tidigt som exempelvis nr 478. Detta lok tillverkades redan 1943 i Örebro efter endast fem år i drift och loket skadades i samband med en kollision i Vagnhärad i december 1942.
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Egen samling
Småländsk bana var först med järnunderreden
Det var Nybro-Säfsjöströms järnväg som köpte sin vagnpark från Eisenbahn-Wagenbauanstalt i Hamburg som dessförrinnan hette Laurenstein. Sammanlagt var det 53 godsvagnar som levererades till banan och samtliga var försedda med järnunderreden. Tack vare en god underhållning så behöll dessa vagnar i gott skick ända fram till 1950-talet.
Källa: Erik Sundström, "De första vagnarna med järnunderreden", TÅG 7/1995
Om ett extratåg
I tidningen Upsala den 10 januari 1899 fanns det följande notis; Ett extratåg inträffade här idag kl ½ 1 från Stockholm. Tåget medförde 4 nya 1:a och 2:a boggivagnar, hvilka profkördes. Vagnarne äro utgången från Atlas verkstäder.
Sjukhusspåret
Sjukhusspåret är ett namn på en hållplats längs med den forna Malmö-Ystads järnväg(nu SJ-ägd) som öppnades 1896 och ligger mellan Malmö V-Södervärn.
Källa: Järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum
Linjer från Snytens station
Snyten station hade linjer åt fyra olika håll och dessa var mot Krylbo, Högfors, Ängelsberg samt Örebro.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Kriget mot England
Sverige hade goda relationer med England, men det var Napoleon som ville att Sverige skulle gå i krig mot engelsmännen eftersom det var Frankrikes fiender och det var därför som Napoleon satte ett ultimatum mot Sverige 1810. Om det inte skedde så skulle Sverige hamna i krig med fransmännen. Det var inga skott som avlossades och efter Napoleon hade invaderat bl a Rügen så anslöt sig Sverige till fransmännens fiender. När fransmännen hotade med att anfalla så gjordes det försök med en mobilisering och det var inte populärt hos bönderna vilket ledde fram till Klågerupskravallerna i juni 1811 då 30 bönder dödades.
Källor:
Avrättningsdatabasen, http://www.genealogi.se/
NE (CD-ROM); "Klågerupskravallerna"
Sundberg Ulf, "Svenska krig 1520-1814", 1998
Källor:
Avrättningsdatabasen, http://www.genealogi.se/
NE (CD-ROM); "Klågerupskravallerna"
Sundberg Ulf, "Svenska krig 1520-1814", 1998
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
