Dårtransport

Den 16 januari 1895 skickades 11 män och 5 kvinnor från Nyköpings hospital till "asylen för sinnessjuka" i Lund med hjälp av ett tåg. Enligt notisen kommer att transport att ske inom några dagar senare och anledningen var att man skulle bygga om cellerna på hospitalet.

Källa: Södermanlands Läns Tidning 17 januari 1895

Stod i tidningen Upsala den 11/6-1898

Det var ingen ovanlighet att tidningarna hade notiser med ett fåtal ord och på den tiden bestod tidningen i princip bara av dubbelvikt papper. Det stod bl a om en lantbrukare i närheten av Uppsala som hade försvunnit och dagen innan försvinnande hade han blivit försäkrat (rubriken löd "Tur i otur"). En stationskarl skadades svårt i samband med tågväxling i Dannemora, kören O D (Orphels drängar) hade sjungit i Göteborg inför drygt tusen personer, en lantbrukare i Rimbo socken hade begått självmord (stod oftast om självmord i dagspressen under detta sekel, min anmärkning) och kören O D:s medlemmar hade olycksförsäkrat sig i aktiebolaget Skandinavien för sammanlagt 450 000 kronor.

Hjullåspistoler som huvudvapen

Tyska kavallerister införde hjullåspistolen som huvudvapen omkring 1540 och det var beridna legoknektar som då reducerade sitt pansarskydd till hjälm, kyrass och armskydd. Ungefär vid samma tidpunkt började även handeldsvapen att användas i strid eftersom de oftast var lättare att bära.

Källor:

"Militärhistorien" (sv version), 2013
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Fem öre

Ett boningshus i Västerfärnebo socken ropades in för fem öre i samband med en auktion i början av januari 1894 och en krona var värd mellan 50-70 kronor i dagens penningvärde på den där tiden.

Källa Tidningen Upsala 13 januari 1894

Vargnotis

Källan skrev under s k "Landsorten" om att vargar hade varit synliga i flockar utmed kusten vid Kalix och Haparanda under månadsskiftet januari/februari 1904. Notisen handlade också om att elva renar hade blivit rivna och snöbristen hade omöjliggjort försöken att spåra upp vargarna.

Källa: Borås Tidning 4 februari 1904

Pesten i Jumkil

Jumkil socken i Uppland drabbades inte av pesten 1710 som exempelvis grannförsamlingen Björklinge. Under detta år i Jumkil dog tio personer året efter åtta, endast två personer dog av pesten i januari 1711. I Björklinge dog 14 av pesten under 1710 och totalt femtio dödsfall rapporterades under detta år från denna socken (året efter dog en femtedel så många).

Källa: O T Hult, "Pesten i Sverige 1710", Stockholm, 1916

Malmbrytningen från Taberg gruva

Mellan 1735-1895 bröts det 805 463 ton malm från Tabergs gruva i Småland varav uppgifterna är osäkra för tiden 1735-32. Man vet att det bröts en del från denna tidsperiod. Under åren 1838-47 bröts det exempelvis 95 357 ton malm.

Källa: Bengt Berglund, "Tabergs gruva i Småland", Daedalus, 1997