tisdag 30 november 2010

Historiska notiser 20

Första finalen av den walesiska cupen

Wrexham vann den första finalen av Welch cup 1878 med matchens enda mål mot Druids.
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of british football records", Twickenham, 1984

Besökande båtar under oktobermarknaden

Till oktobermarknaden i Härnösand kom det 194 båtar 1775 och fem år senare 90, år 1793 var det 131 och endast 28 under 1800.
Källa: Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern", Umeå, 1982

Sista åtta sidorna

I Gutasagan skrevs det på de åtta sista sidorna under 1300-talet om Tjelver som var Gotlands första nybyggare.
Källa: "Medeltidens ABC", Falun, 2002

Östbergstorpet

Torpet ligger i Dalby socken(Uppland), som är ett välbevarat torp från 1800-talets första hälft och där bodde en gång i tiden en soldatsfamilj.
Källa: "Kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1989

Indrogs in i kvarnverket

Ägaren till Lövbergs kvarn i Uppland förlorade sin hustru när hon drogs in i kvarnverket sedan hon hade fastnat i sjalen i en del av verket med döden som följd.
Källa: Dagens Nyheter 27 november 1878

Stockholmstidningarnas utspridning i Uppsala 1887

Aftonbladet 114 ex, Dagens Nyheter 42, Svenska Dagbladet 101, Sanningsvittnet 143 och Socialdemokratern 10.
Källa: Egna anteckningar från en omärkt källa

Ångslupen Prins Carl

Det var på denna ångslup som Johan Filip Nordlund mördade fem personer under natten till den 17 maj 1900 och den hade blivit byggt 1878 på Brodins varv i Gävle. Fram till skrotningen 1939 hade den fyra olika namn.
Källor:
skargardsbatar.se
Ahrenberg Sixten & Carl-Olof Bernhardsson, "Polisen lägger pussel", Uppsala, 1951

Vårdlöst gäldenär

I Göteborgsposten den 9 mars 1868 handlade om att en gäldenär som hade blivit angiven för vårdlösthet mot sin borgenär som dessutom var en rådman. Det han hade blivit misstänkt för var förskingring.

Baronen kallades till häradsrätten

Baron Rosencrantz på Dollby gård kallades till Västra härads häradsrätt i Jönköpings län för att han hade låtit sitt boskap svultit under hösten, vintern och våren 1860-61.
Källa: Niklas Czerhalmi, "Djursyn i staden och på landet vid 1800-talets mitt", RIG, 2003

Sveriges äldsta fotbollsklubb

Sveriges äldsta kända fotbollsklubb är Göteborg bollklubb som bildades 1875.
Källa: "1001 fotbollsminnen", svensk version, 2007

NOT: En dubblett upptäcktes och togs bort(3 december 2010)

Kyrkohistoriska notiser 1

Självporträttet i Lids kyrka

I Lids kyrka i Södermanland finns en kalkmålning som kännetecknar Albertus Pictor själv. Målningen föreställer en "hoppig" Pictor och enligt tolkningar på språkbanket har den för ovanlighetens skull har han signerat sig själv. Ingen vet idag hur han såg i verkligheten och enligt vad målningen ser ut idag så var antingen blond eller brunhårigt. Dateringen av denna målning är från 1460-talet och innan han började att måla i drygt 30-tal kyrkor i Södermanland, Uppland och Västmanland.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth, "Kalkmålningar", Den gotiska tiden", Signums svenska konsthistoria", Kristianstad, 1996

Villbergas altarskåp

Altarskåpet i Villberga kyrka i Uppland gjordes på en verkstad i Bryssel omkring 1510 och är besläktat med ett altarskåp i Västerås domkyrka. Detta altarskåp anses har ett högt värde och 1892 ville belgarna få det tillbaka, sockenborna beslutade då att få 20 000 kronor(en hög summa på den tiden) med utbackning som följd. Tre år senare ville Uppsala domkyrka har detta skåp och inte heller denna gång gick bra.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Villberga kyrka", Katrineholm, 1989

Saint Christoffer---Östervåla

Någonting som inte är känt är om Saint Christoffer är eller var Östervålas kyrkas skyddshelgon. Det som är klart är att denna träskulptur gjordes någon gång under medeltiden och han håller Jesusbarnet i famnen. Enligt Kilström var den tillverkat omkring 1525 och bland de kända skyddshelgon finns han däremot inte med.
Källor:
Faktakalendern 2003
Kilström Bengt Ingmar, "Östervåla kyrka", Uppländska kyrkor IX, Uppsala, 1967

Täta renoveringar av Västra Ryds kyrka

Västra Ryds kyrka i Uppland renoverades såväl 1896 som under nästföljande år, själva kyrkan anlades någon gång under 1200-talet.
Källa: Bonzo Berggren, "Västra Ryds kyrka", Katrineholm, 1985

Asmundtorps gamla kyrka

Asmundtorps gamla kyrka i Skåne revs under 1880-talet och den hade välbevarade kalkmålningar ifrån den tid som kyrkan anlades under sent 1000-tal eller början av 1100-talet. Det romanska kalkmåleriet i Skåne inleddes under den romanska tidsepoken.
Källa: Mereth Lindgren, "Kalkmålningar", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

lördag 13 november 2010

Sportnotiser 1

Fjorton titlar i rad

Folke Nilsson vann OS-brons i cykel 1932 och på hemmaplan vann han 14 SM-guld i rad, det totala antalet var 16 SM-titlar.
Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966

Svensk boxningstriumf

Den 29 januari 1925 vann Sverige sin första boxningslandskamp någonsin med 5-2 mot Norge.
Källa: Idrottsbladet, nr 43-44, 17 april 1925

Örgryte var den första fotbollsdominanten

Innan allsvenskan drog igång 1924 vann Örgryte mästerskapet 1896(första gången), 1897, 1898, 1899, 1902, 1904, 1905, 1906, 1907, 1909 och 1913.
Källa: "Faktakalendern Sport", 2008

Åttamålsskytten Ask

Den legendariske bandyspelaren Einar Ask gjorde åtta mål för Sandviken AIK mot Brynäs IF i division II norra(dåvarande näst högsta divisionen) den 22 januari 1936, SAIK vann med 10-1.
Källa: Idrottsbladet, nr 11, 25 januari 1936

Landslagskedjan

Under säsongen 1937-38 hade Brentford denna internationella kedja; Idris Hopkins(Wales), Bill Scott(England), Dave McCulloch(Skottland), George Eastman(England) och Bobby Reid(Skottland).
Källa: "Rothmans football yearbook 1992-93"

tisdag 2 november 2010

Historiska notiser 19

Bland papegojor och markatter

Den välkända konstnären David Klöker Ehrenstrahl målade 1670 en tavla med en svart man som var omgiven av papegojor och markatter. Den fanns förut på Gripsholms slott och blev senare överförd till nationalmuseet i Stockholm, det är oklart om den har återgått till Gripsholm.
Källa: "Statens porträttsamling på Gripsholm", Stockholm, 1951

Mortalitet och torra vintrar

Mellan 1720-35 var det torra och milda vintrar i Sverige och under denna tidsperiod var dödligheten(mortaliteten) låg.
Källor:
Heckscher Eli, "Svenskt arbete och liv", 1965
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Sadlarna blev färre

Enligt olika bouppteckningar från Falbygden i Västergötland minskade antalet klövjesadlar från mitten av 1700-talet till 1800-talets mitt.
Källa: Carl-Johan Gadd, "Järn och potatis", Göteborg, 1983

Friad efter en dödsskjutning (Tidigare publicerat)

Under de fall som uppkom under rubriken Oppunda häradsrätt var det en liten notis om att vävmästaren Oskar Pettersson hade blivit friad ifrån vållande för en annans död i samband med "målskjutning". Han hade av våda dödat en tioårig pojke och kostnaden av pojkens obduktion och ersättning till hans anhöriga fick tas ifrån "allmänna medel".
Källa: Södermanlands läns tidning 13 mars 1893

Cockington Church

Cockington Church utanför staden Torquay/Torbay i England är daterat till 1196 och 1236 tillkom dess torn, i närheten av kyrkan ligger Cockington Court(nu servering) som byggdes i klassiskt stil under 1800-talet.
Källor:
"England--The west country", Michelin´s guide, 1994
Exkursion dit vid ett par tillfällen under sommaren 1997

Papperskvarnen i Uppsala

Tysken Arnold Scholdts uppförde 1612 den första papperskvarnen i Sverige och det blev i Uppsala, han var tysk som hade kommit till staden. Den blev den första fungerande papperskvarnen som uppfördes i Sverige.
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Tekniken i focus", Uppsala. 1983

Fribergs äldsta stamfader (Tidigare publicerat)

Min farfarsfarmor som hette som flicka Friberg och hon kom från Östergötland, den äldsta kända stamfadern från denna släkt är Nils Nilsson som var jordbrukare under den senare delen av 1600-talet på hemmanet Fristad i Tåby socken(Östergötland).
Källa: "Fribergska släktkartan"

Olika år om Edskensblåsningen

Artur Attman angav att den första bessemerblåsningen i Sverige ägde rum i november 1857 medan ganska många andra källor angav att det var året efter. En förklaring kan vara att akvarellen som har blåsningen som motiv av Carl Fredrik Cantzler blev klar just under sommaren 1858. Enligt Heckscher var det den 18 juli 1858 som blåsningen ägde rum och trots att Attman var en av de kunnigaste inom svensk järnbrukshistoria så var det i stort set hans uppgift som skiljde sig ifrån de andra källorna.
Källor:
Attman Artur, "Svenskt järn och stål 1800-1914", Södertälje, 1986
"Daedalus", 1973
Heckscher Eli, "Svenskt arbete och liv", 1965
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Framgångsrikaste nationerna i sommar-OS 1912

Stockholm hade sommar-OS 1912 och de främsta nationerna var följande(guld-silver-brons)
USA 27-19-19
Sverige 24-24.17
Storbritannien 10-15-16
Finland 9-8-9
Frankrike 7-4-3
Källa: Stan Greenberg, "The Guinness book of olympic games", Enfield, 1984

Tonårsmödrar i Länna socken 1811

År 1811 var det tre tonårsmödrar som fick barn i Länna socken i Roslagen och det var rekordet för detta i denna socken under Tabellverkets tid 1749-1859.
Källa: Egna anteckningar

Lester Marshall femmålsskytt

När York City slog Horsforth med 7-1 i FA-cupens kvalomgång den 20 september 1924 gjorde Lester Marshall fem av målen.
Källa: Rothmans Football Yearbook 1995-96

fredag 29 oktober 2010

Demografiska notiser under 1700-talet

***Bälinge socken utanför Uppsala föddes 49 barn 1783 medan 47 personer dog varav 30 var barn under 10 år. Barnadödligheten var hög under 1700-talet och det kännetecknade i stort alla socknar och riket i stort. Socknen med samma namn utanför Nyköping hade under samma år 30 födslar och 34 dödsfall varav 12 var under tio år. Utanför Alingsås i Västergötland finns en annan socken med ortnamnet Bälinge och det var också den minsta socken av dessa tre socknar. Tre födslar och elva dödsfall var det i denna församling ungefär en halvmil utanför Alingsås. Sex av de döda dog av hetsig feber eller brännsjuka enligt mortalitetsrapporten från detta år.
Folkmängden för dessa socknar var 1780 samt 1785 följande med hänsyn till nuvarande kommuner.
Alingsås: 273 och 268
Nyköping: 1 022 och 959
Uppsala: 1 907 och 1 867

***Håtuna socken sände in sin första mortalitetsrapport till Tabellverket 1796 och enligt den så föddes 29 barn, 12 personer dog, 8 vigslar och 2 äktenskap som upplöstes genom döden.

***Svinnegarn socken utanför Enköping hade år 1790 en befolkning på 456 individer som var fördelade på 75 hushåll. Under detta år föddes exempelvis åtta barn medan 30 personer dog under året varav fem dog av ålderdomsbräcklighet samt bröstfeber. Nästa år föddes det 17 barn och tretton personer dog(11 män/pojkar) och just detta var det ett exempel på hur det ena könet blev dominerade över det andra när det gäller döden. Fem barn under 10 år dog och samtliga var pojkar, sex upplösta äktenskap p g a döden inträffade också i Svinnegarn. Endast en man dog p g a en olyckshändelse.

***I en tidigare publicerat notis på bloggen handlade om de fyra män som drunknade under en fisketur i Mälaren vid juletid 1773 i Arnö socken. Det var det främsta dödsorsaken för denna socken under ett år med hög dödlighet och hög födelseunderskott, då bl a hetsig feber och rödsot drabbade befolkningen.

***Fresta socken hade 344 invånare 1769 och fyra år senare 366 invånare. Under det svåra året 1773 hade socknen var sex födslar, 28 dödsfall, åtta äktenskap upplösta genom döden och en vigsel. Arton personer dog av hetsig sjukdom eller brännsjuka.

Källor:
Folkmängdsrapporter och mortalitetsrapporter, Tabellverket
Gadd Carl-Johan
"Järn och potatis", Göteborg, 1983
"Den agrara revolutionen"; Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
Eriksson Ingrid o John Rogers, "Rural labor and population change", Uppsala, 1978
Winberg Christer, "Folkökning och proletarisering", Göteborg, 1975

söndag 17 oktober 2010

Historiska notiser 18

Gåva till Nordiska museet

En anonym person lämnade en gåva till Nordiska museet på 2 500 kronor 1884.
Källa: Göteborgsposten 17 november 1884

Spåret vid Östergarn

Vid fyren i Östergarn på Gotland fanns det ett järnvägsspår som var intakt bara för några år sedan. Förr i tiden transporterade man för hand varor till fyren och det var innan lastbilarna började att användas. Det var iallafall ett lokalt spår eftersom det gotländska järnvägsnätet inte berörde Östergarn. Enligt uppgift så fanns det bl a en tippvagnsunderrede på platsen bara för tio år sedan.
Källor:
http://www.industribanor.se/indexram.html
"Järnvägsdata", 1999
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009

Korsö fyr blev träffad av blixten

Fyren Korsö i Stockholms skärgård träffades av ett blixtnedslag 1768 när både lanternindelen och fyrapparaten skadades, de blev ersatta av samma konstruktion igen.
Källa: Egen samling

Högtidskost i fängelsen

Den 30 november 1888 hade justitedepartementet ett möte om att fångarna skulle få "högtidskost" på julafton.
Källa: SVAR, databasen konselj

Födelsesocknar i Åkerby socken 1900

Åkerby socken strax norr om Uppsala hade 254 invånare 1900 varav 66 var födda i socknen, andra större poster var Bälinge 33, Jumkil 19 och Skuttunge 13. Totalt var det 71 olika poster när det gäller födelsesocknar i Åkerby under detta år. Annars var det en person som var född i Illinois(USA), en person som var född i Gryt socken(Östergötland), två i Nora(Västmanland) och en person som var född i Ås(Jämtland) samt ytterligare några ensamposter från orter längre bort (tog nog ett par dagar enbart för att resa med utan tåg).
Källor:
BiSOS (Befolkning), 1900
SVAR; databasen "Folkräkning"

Fick varning för förfalskat kort

En kvinna ertappades med en säsongskort till Stockholmsutställningen 1897 och kortet tillhörde en annan person, påföljden blev att hon fick en varning.
Källa: Stockholmstidningen 15 juni 1897

Greve nära att drunkna

På nyårsaftonen till 1886 brast isen under greve Bengt Oxenstierna när han åkte skridskor på Fyrisås. Olyckan hände vid hospitalet i Uppsala där isen inte var så stark och några män kom till grevens undsättning.
Källa: Tidningen Upsala 5 januari 1886

söndag 10 oktober 2010

Tidigare publicerade artiklar i repris 2

Fyra personer bevittnade hans begravning (publicerat 27 december 2009)

George Hilsdon var Chelsea första riktiga målskytt när klubben kom in i ligasystemet endast en kort tid efter bildandet 1905. Hilsdon föddes 1885, gjorde fem mål mot Glossop i sin första ligamatch för Chelsea och för dem skulle han spela för i sex år. Dog 1941 i Leicester och endast fyra personer kom till hans begravning, hans grav är också omärkt.
När Chelsea gick upp till gamla division 1 säsongen 1906-07 gjorde han 27 mål på 32 ligamatcher.

Källor:

allfootballers.com(abonemang krävs)
Kerrigan Colm, "Gatling-gun George", The Footballer, juni/juli 1990
http://en.wikipedia.org/wiki/George_Hilsdon

Växjö hade tre olika spårvidder (publicerat 22 december 2009)

På Växjös bangård fanns det en gång i tiden tre olika spårvidder; 1435 mm(normalspår) och två smalspår(891 samt 1067 mm).

Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägars historia", 1994

Två sentida rester vid Litslena kyrka (publicerat 8 januari 2010)

Utanför kallmuren som går runt Litslena kyrka i Uppland finns det 22 resta stenar som är mellan 0,45-0,6 meter breda och 0,1-0,35 meter tjocka som står på rad utanför kyrkogårdens västra mur. Av dessa stenar har 21 blivit försedda med ringar och syftet med detta var att binda hästarna i samband med gudstjänst.
Inne på kyrkogården finns det en hög som är 20x10 meter och två meter hög som är övertorvad, fast en mindre rest är synlig från dess norra del. Högen är en tornrest som byggdes vid kyrkans västra del under 1600-talet (?, mer om det nedan) och som under ett senare tillfälle raserades.
Från Kilström
Det medeltida tornet med den spetsiga, höga spiran, som Hadorph avbildade år 1684, måste har störtat omkull omkring år 1690, ty den 4 maj 1691 erhåller församlingen Kungl Maj:ts brev på att få uppta kollekt inom ärkestiftet.
Skälet var att få råd med att bekosta ett nytt torn och så blev också fallet. År 1741 blåste det orkanvindar i socknen, tornet rasade på nytt och då för sista gången. Enligt Fornlämningsregistret inträffade båda rasen under 1600-talet, men Kilström påstod att det andra raset skedde 1741.
Tornruinen är till vänster om gångstigen in till kyrkan och enligt en lokal tradition har hemvändande soldater stått på "kullen".
Källor:
Fornlämningsregistret: Litslena 179
Kilström Bengt Ingmar, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981