Begravning i Torstuna

 Trots det var påsk så kom många människor för att se häradsdomaren C A Södergren som har varit såväl domare som åklagare samt nämnd i den östra domsagan. Runt hans stoft hade kransar blivit placerade.

Källa: Tidningen Upsala 28 april 1900

Olyckshändelse 1898

 Denna dramatiska händelse med dödlig utgång inträffade i Örsundsbro (Uppland) och nyheten är från Upsala den 23 juni 1898.

Kortlivade fotbollsklubbar i Uppland

 Hur definierar man en kortlivat fotbollsklubb??? Det finns nog ingen naturlig förklaring eller gräns till denna definition och iallafall under 30 säsonger, en del klubbar har under tio säsonger under sin tid som seriespelande klubbar. Det finns åtskilliga kortlivade klubbar i varje landskap som deltog i seriespel i ett par år för att sedan försvinna. I detta föredrag skrivs ett urval av exemplen i kommunvis och i utefterbokstavsordningen. Ett exempel är Altuna IF från Enköpings kommun och som bildades 1926 för sedan gå ur RF tre år senare, 1941 blev klubben återbildat och deltog i seriespel mellan 1948-50 (de blev 3:a och 6:a av sju lag i en lokal division 8-serie). 

I Enköpings sockenserie 1934 deltog Boglösa BK (enda kända säsongen tills vidare), Ekolsunds IF (bildat 1933), Hjälstaholms IF (bildat 1932 och deltog i fem säsonger i lokala serier under 1940-talet), Härkeberga IF (bildat 1932, seriespel 1938-41), Litslena IF (bildat 1930, deltog i seriespel fram till 1969), Långtora BK (bildat 1930, i seriespel mellan 1936-41 och Löt BK (bildat 1931 och 1934 var klubbens enda kända säsong).

De ovannämnda Härkeberga och Långtora slogs ihop för att bli Härlå IF under ett okänt år (troligen 1941) och denna klubb var i seriespel mellan 1941-48 i Västupplandsserien klass 2 som de vann säsongen 1944-45 med bara fem klubbar i och säsongen efter blev de 10:a av tolv klubbar (Veckholms IF vann och Enköpings SK som var i Allsvenskan 2003) blev 4:a. I denna kommun var det flera småklubbar som slogs ihop till en vardera klubb och ett exempel är Nordia från Grillby.

Inom Hebys kommun har i stort sett alla klubbar överlevt i seriespelet sedan de bildades och Runhällens SK bildades 1925 och var i seriespel mellan 1928-34. Den mera nuvarande klubben Runhällens BoIS bildades 1936 och har varit i seriespel sedan 1937. 

I Håbo kommun finns både äldre och nyare exemplen på kortlivade klubbar, IFK Bålsta deltog troligen inte i seriespel i början och den bildades 1922 som IFK Kalmar (Kalmar är en medeltida kyrka utanför Bålsta). Namnet byttes till IFK Bålsta 1925 och från 1933 med namnet Bålsta IF. Fotbollsföreningen i Bålsta bildades 2007 och mellan 2007-11 var klubben i seriespel med seriesegern i division 7 Södra Uppland 2009 och två år senare drogs antagligen klubben ur sedan de hade blivit sist i sin division 6-serie. De äldre exemplen är Nyckelby SK som var i seriespel i endast en säsong (1953-54), Skoklosters IF bildades 1936 och i seriespel mellan 1942-46 samt en nyare upplaga av klubben var i seriespel mellan 1984-2007 och FC Stallet var i seriespel mellan 1995-99. De mesta av kommunens kortlivade klubbar har kommit till under 2000-talet.

Knivsta är en nybildad kommun som en gång i tiden tillhörde Uppsala och där fanns Knivsta SK som bildades 2010 och drog sig ur division 7 (Västra) året efter. Långhundra IF var i seriespel mellan 1939-50 och en senare upplaga har också varit. Lagga SK var i seriespel mellan 1936-39.

I Roslagen finns bl a Norrtälje som är relativ stor i ytan och där finns åtskilliga exemplen. Några är Bergshamra SK som bildades 1932 och var i seriespel i drygt två decennier mellan 1936-59 och de lyckades vinna Upplands södra skärgårdsserie vid åtminstone fyra tillfällen. Björkö-Arholma bildades 1939 som bara Björkö IF i två år för att sedan deltaga i seriespel mellan 1948-52, Blidö IF bildades 1963 och har haft tre korta perioder i seriespelet och den senaste var 2012-13. Fasterna IK var i seriespel mellan 1935-55, Hysingsviks SK i seriespelet mellan 1940-57, Högmarsö IK bildades 1933 och hade troligen ingen seniorsfotboll tills klubben lades ner 1955, Ovansundets IK bildades 1933, i seriespel mellan 1935-46 och Roslagens Bildö var med mellan 2006-12. Ett annat kortlivat exempel är Singö IK som var med i seriespelet mellan 1949-52, Ununge IF 1935-55, Vätö IF mellan 1935-46 och slogs samman med Ovangrundet för att bilda Vätö IF 1946. 

I Sigtuna kommun har Märsta både haft f d bildande och nybildade klubbar och lagets stora fotbollsklubb är nog Märsta IK som bildades 1927 och har haft seriespel fr o m 1933 förutom ett avbrott mellan 1996-2005. Sigtuna SK var i seriespel endast under säsongen 1936-37, Tingslunda IK mellan 1943-54, Valsta-Syrianska bildades 1993, i seriespel 1994-2014 och i konkurs 2015, Eriksunds IK i seriespel mellan 1936-39 samt under säsongen 1952-53, Märsta AIF mellan 1982-94, Steninge SK mellan 1937-40 och Vidbo IK uppgick ett par år efter bildandet i Timgslunda och var i seriespel säsongen 1938-39.

I Tierp fanns bl a Tierp AIK som bildades 1928 och var i seriespel fram till 1948, Karlholms IF bildades 1925 och i seriespel mellan 1930-36 (Karlholms GoIF är den stora klubben på orten), Mehedeby IF bildat 1922 med seriespel mellan 1925-34 och Västlands IF bildat 1913 med seriespel mellan 1930-36.

Upplands-Bro har inte så många fotbollsklubbar och ett par exemplen på kortlivade klubbar; IK Hoppet 2008-12, Storm BoIS 2002-04, Aconcagua 1990-92, Håtuna IF 1936-46 och Västra Ryds IF 1949-54 samt Västra Ryds IS 1936-38.

I Upplands-Väsby finns inte så många bra exemplen som kan tas med i denna sammanställning; IK Navet seriespel 2013.

I den stora kommunen och Sveriges fjärde största kommun Uppsala finns också ett flertal exemplen som t ex IK Admir som bildades 1922 och kom inte med seriespel som varade mellan 1946-56. Supporterklubben till ishockeylaget Almtuna IS som kallats för Red Lions hade ett fotbollslag i seriespel 2005 och kom 8:a (nio klubbar) i division 7 Norra Uppland. Bengaliska FF var i seriespel mellan 2017-20, Björklinge BK mellan 1987-89,  Bälinge City 2013-18, Dalby SK bildades 1927, men har troligen aldrig seniorlag i fotboll, Gamla Uppsala IF 1935-41 (Gamla Uppsala SK eller GUSK bildades 1948), Gamlis IF 1999- 2011, Gottsunda IF seriespel 1984, IF Heimdal 1904-06 och 1911-14, handbollsklubben HK-71 fullföljde inte seriespelet 1973, Johannesbäck FF 2020-22, Lindbergsklubben 1973-78 och Malma IF 1931-34. Trots att man bara kommit till bokstaven ”M” så har ett flertal exemplen kommit upp och ändå är det bara ett urval. Ett annat exempel är det bolag som bedriver busstrafiken i staden och de hade ett lag i seriespel mellan 1989-91 som Uppsalabuss IF och ett par exemplen från landsbygden; Ålands SK bildades 1932 och i seriespel mellan 1941-52, Knutby BK (bildat 1945) seriespel 1945-47, Nolmyra BK 1945-47, Rasbokils IF (bildat 1933) mellan 1933-39 och Vänge GIK (bildat 1940) mellan 1941-60.

Vallentuna har haft några sammanslagningar av sina klubbar genom åren och ett par exemplen på kortlevande klubbar är Halls IK (bildat 1945) och i seriespel säsongen 1945-46. Hallbyns BK (bildat 1945) mellan 1946-51 och Karlbergs MK Vallentuna som var i seriespel 1988-89.

Klubbarna från Åland som tillhör Finland har haft klubbar som har spelat eller spelar i det uppländska seriesystemet. Tas ej inte med i denna sammanställning.

Älvkarleby har också haft kortlivade fotbollsklubbar som t ex SK Ore (bildat 1920) mellan 1929-33, legendariska bandyklubben SK Tirfing (svenska mästare 1930) hade ett fotbollslag i seriespel mellan 1930-33, Marma BK säsongen 1933-34, Upplandsbodarnas IK (bildat 1916) i seriespel 1918 och Östanå SK (bildat 1919) mellan 1922-27.

Österåker har också haft några representanter på kortlivade klubbar eller i seriespel för några klubbar. Några exemplen är Independiente (bildat 1991) mellan 1992-2008, Hacksta FF mellan 1993-97 och Rotten Commandos som var i seriespel säsongen 1985.

Avslutningsvis på den långa genomgången är Östhammar som kan komma med följande; Börstils SK (bildat 1948) mellan 1949-55, Forsmarks IK säsongen 1933-34, Morkarla IF (bildat 1940) mellan 1941-53, Valö IK (bildat 1928) mellan 1939-53 samt även Sunds IF (bildat 1921) mellan 1929-34 och Väskinge IK (bildat 1937) mellan 1937-43.

Källor:

klubbmarken.com

Privat tidningsarkiv

soderaljefotbollen.eu

svenskafotbollsklubbar.se

Vestaspelaren i Degerfors

 Lars Larsson kom från Uppsalaklubben IF Vesta till allsvenska Degerfors inför säsongen 1950-51 och spelade sin första allsvenska match i bortamatchen mot Djurgården den 27 augusti 1950 på Råsunda inför 15 246 åskådare, matchen slutade 2-2. Nästa match som spelades den 10 september mot GAIS hemma på Stora Valla och matchen spelades inför 3 712 åskådare. Lars Larsson gjorde mål efter 13 minuter på GAIS målvakt Kurt Torstensson och gjorde ett mål till i första halvlek, matchen vann de med 5-1. Under den första säsongen skulle det bli fyra mål på nio allsvenska matcher och totalt skulle det bli nio mål på 108 matcher. Under säsongen 1955-56 blev det ett mål på 18 matcher och målet kom i premiärmatchen för säsongen mot Sandvikens IF, denna match slutade 1-1. Denna säsong blev Degerfors sist i den högsta serien och åkte ut tillsammans med Norrby. Under hans sex år i klubben kom Degerfors trea vid två tillfällen, dels säsongen 1950-51 efter Malmö FF och Råå IF och dels 1953-54 efter GAIS och Helsingborg. Under den sistnämnda säsongen kan man även plocka ut två bortamatcher i början på säsongen, dels säsongens första match när de vann mot AIK på bortaplan med 2-1 den 2 augusti 1953 och dels mot Elfsborg den 30 augusti (även den borta på Ryavallen) som Degerfors vann med 4-3. Dessa två vinster var även klubbens enda fram till den åttonde matchen för säsongen när de hemmaslog Sandvikens IF hemma på Stora Valla. Det blev en landskamp för A-landslaget och det var mot Norge den 18 oktober på Råsunda i en mållöst match. Han levde mellan 1923-2010 och ligger begraven på Nya kyrkogården i Kristinehamn, enligt en obekräftad uppgift så studerade han i Uppsala.

Källor:

Allsvenskan i siffror, spridda årgångar (SFS)

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2011

svenskfotboll.se

Wikipedia svenskspråkiga

En attack mot tattarbostad

 En korrespodens i Varberg meddelade om allehanda händelser till Göteborgsposten som publicerades i tidningen den 6 mars 1873. I trakten av Åhs kloster hade under en tid under vintern en tattarfölje huserat, om man skriver på ungefär som tidningen skrev. Tattarna hade tillägnat sig kvacksalveri och med spådomar försökte de bota sjuka djur och i synnerhet kreatur. Det som gjorde att bägaren rann över hos tre män var p g a dessa tilltag. Det stod ingenting om vilken tid det var på dygnet som händelsen inträffade. Dessa tre män som antagligen var bördiga ifrån området "besökte" ett hem som beboddes av tattare. De söndersköt fönstren, slog sönder dörrarna med yxa och misshandlade mannen i huset. Den drabbade mannen var innan händelsen döv på ena örat och p g a möjlig kännedom om hans omständighet så fick han också ett slag över det friskna örat. Nu trodde dom att han har blivit helt döv och när denna händelse blev känd så jagade lagens män de skyldiga som ej kunde påträffats. En teori var att de hade hunnit lämnat landet för att emigrera till Amerika.

(Tidigare publicerat)

Stockholms brandkår 1878

 Brandkåren i huvudstaden larmades vid 126 tillfällen under året 1878 och det var 49 av dessa som de fick rycka ut till eldsvådor. Vid 69 tillfällen var det frågan om soteld och enligt notisen var det sju gånger i följd som hade orsakat av falsk larm. En gång ryckte brandkåren ut på grund av övning och då förstår man att brandkårens policy var ungefär likadant under denna tidsperiod som idag. Brandkåren måste öva på utryckningar även under 1870-talet och det var en notis som jag hittade i Dagens Nyheter som kom ut på marknaden den 2 januari 1879. Notisen var inte stor och det var inte en raritet på den tiden. Fast den gav en viss illustration över hur det var för Stockholms brandkår under slutet av 1870-talet.

(Tidigare publicerat)

Om gemensam valuta

 Redan under 1860-talet diskuterade man om att införa gemensamt valuta och intresset för det var ju ganska så stort ändå. Ett syfte var att främja den internationella handeln och Sverige beslutade om det 1868 att låta den Kungliga Myntverket att ta fram ett nytt guldmynt. Det skulle få namnet Carolin och skulle vara gångbart i den latinska myntunionen som hade bildats 1865 av Belgien, Frankrike, Italien och Schweiz. Produktionen av detta mynt pågick fram till 1872 när detta upphörde, orsaker var bl a att Tysk-franska kriget 1870-71 och den skandinaviska myntunionen hade bildats.

Källor:

Svarskatalogen, databasen "konselj"
Riksarkivet, "Månadens dokument", september 2003

(Tidigare publicerat)