Branden i Uddevalla 1864

 Dagens nyheter måndagen 2 januari 1865

En betydligare eldsvåda har åter härjat i Uddevalla. Elden utbröt kl en qvart till 2 i fredags på morgonen i "Hotel Phoenix" och grep, under den rådande starka vestliga stormen, omkring sig med sådan häftighet att 17 hus, deraf 16 voro av trä och 1 af sten, nedbrunno innan gräns kunde sättas för lågornas framfart. De nedbrunna husen lära varit försäkrade för tillsammans omkring 112 000 riksdaler. Hundratals personer ha genom eldsvådan blifvit husvilla.

Enligt Wikipedias artikel om stadsbränder så blev staden drabbat 1644, 1690, 1806, 1859, 1860 och 1871.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadsbrand

Den brand som utbröt i staden fredagen den 30 december 1864 var alltså en endast mindre eldsvåda om man jämför med de andra storbränderna. Det var många stadsbränder ännu under 1800-talet, Sundsvall exempelvis blev drabbat av en stor stadsbrand 1888.

(Tidigare publicerat)

Gröneborg

 Gröneborg borg ligger på en s k grusholme i Svinnegarnsviken söder om Enköping och holmen tillhörde Vallby socken.

Från Tidningen Upsala: En sägen är gängse i socken, åtminstone sedan senare hälften af 1400-talet, att den i Erikskrönikan omnämnda Joar Blå skulle ha bebott nämda borg. Allmogen benämner holmen äfven Knapholmen och mannen, som har bott der Blåknapen. Före 1400-talet finner man ej Gröneborg omnämnd i urkunderna. Uppsala-professorn Ericus Olai lefde på 1400-talet är den förste som uppgifver Joar Blå som egare till Gröneborg, ehuru Erici Olai källa, Erikskrönikan, ej vet något datum, hvilket tyckes visa, att han blott anför det efter en i orten gängse sägen.

För en gångs skull var det initialer efter denna notis, vilket var en raritet och åtminstone för denna tidning. I slutet av notisen som handlade just om Gröneborgs ruiner var initialerna G K-g. Detta rör sig om ruiner eller lämningar av tre husgrunder som omgavs av en vallgrav. En av husgrunderna mäter 9x9 meter och är 1-1,5 m högt. Eftersom väggarna är breda som oftast påminner om fortifikationsanläggningar eller av den typen som kännetecknar försvarsanläggningar runt om i landet. En liten avvikelse kan man dra en relation med Hossmo kyrka i närheten av Kalmar som också har tjocka väggar. De övriga husgrunderna på holmen är 8x5 m och respektive 6,5 m med höjden 30 cm. Dessa är idag övertorvade och ett fåtal grundstenar är synliga. Joar Blå som upperbarligen var en stor hövding under den aktuella tidsperioden hade också en borg i en annan vik av Mälaren i Enköpingstrakten. Det är nämligen en fornborg i Husby-Sjutolft socken som har just namnet Joar Blå och ligger strax norr om där E18 går över Ekolsundsviken på de långa broarna.

Skall man eventuellt åka för att titta på Joar Blås borg bör man åka på den gamla E18 och sedan mot Ekolsund. Efter man har passerat ett skogsområde så kommer man till en öppnare mark och vid byn Strömsång finns det en avtagsväg mot Fridhem som ligger vid viken. När man kommer fram till T-korset i byn åker man till höger och efter ett tag kommer man till en mindre väg till höger som leder fram till ett hushåll. Söder om detta hushåll finns det ett skogsområde och där ligger Joar Blås fornborg på höjdnivån 5-35 meter.

Enligt 1800-talsutgåvan av Nordisk Familjebok står det följande om ätten Blå; Ivar (Joar) B. till Gröneborg, riksråd.Straxt efter konung Erik Erikssons död (1250)och medan rikets egentlige styresman, Birgerjarl, låg i örlig i Finland, tyckes Ivar hafvatagit ärendenas ledning här hemma om handoch genomdrifvit, att val af ny konungföretogs. Det var istället Birger Jarl som fick rösterna för att bli en kung för det svenska riket medan Joar Blå fick fortfarande vara en storman på en lokal nivå. Medan den avslutande texten på Wikipedia lyder; Även om de ovan nämnda källorna tydligt förlägger Gröneborg till Enköpingstrakten tillåter inte det bevarade källmaterialet från 1200-talet en exakt identifiering av Erikskrönikans Joar Blå och därför inte heller någon koppling till Gröneborg. Vilket det innebär att Joar Blå inte hade någon koppling till Gröneborg medan Nordisk Familjebok anger motsatsen.

Gröneborg liksom Joar Blås fornborg, trots att de är belägna ett par mil emellan sig så har dessa två en gemensamt koppling om detta stämmer med historiska förhålladen som då rådde. Så kan man nog hävda t o m att Joar Blå hade antagligen en koppling mellan dessa två fornborgar.

Källor:

Fornlämningsregistret: Vallby 80 och Husby Sjutolft 124

Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Nordisk familjebok, Del 2, 1878

Tidningen Upsala, 8/7-1890

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%B6neborg

Lästips: Fornvännen 1929

(Tidigare publicerat)

Kortaste landslagskarriären för England

 Jim Barrett(West Ham United) spelade bara åtta minuter av sin första landskamp för England mot Irland på Goodison Park(Evertons arena) i Liverpool den 22 oktober 1928 innan han blev skadad och fick bäras ut på bår. Barrett spelade i över femhundra matcher för sin klubb innan han lade skorna på hyllan.

Källnot: Denna händelse finns i de flesta fackböcker om engelsk fotboll och även i Skysport Football Yearbook med dess föregångare Rothmans football Yearbook.

Den som är intresserad för att titta på statistik kan vända sig till denna historiska databas om West Ham United.

(Tidigare publicerat)

Bromley FC

 Nästa säsong kommer en ny klubb att instifta bekantskap med klubbarna i League 2 och det är klubbens första säsong i de högsta fyra divisionerna, de kommer då blir en proffsbaserad ligaklubb. De kom 3:a i National League och kom upp via vinsten i kvalfinalen mot Altrincham med 3-1.

Bromley FC bildades 1892 och klubben hör hemma i de sydöstra delarna av the Greater London. Till nuvarande arenan Hayes Lane flyttade de till 1938. Klubbens meriter är bl a Isthmian League 1909, 1910, 1954 och 1961; Athernian League 1923, 1949 och 1951 samt Sparran League 1908. De vann den andra divisionen i London League 1897 och så sent som 2016 vann de Conference South (nivå 6). Klubben har också vunnit Amateur Cup 1911, 1938 och 1949. 

Källor:

https://nr.soccerway.com/national/england/conference-national/20232024/s23281/final-stages/

Wikipedia, engelskspråkiga 

Nordingrå kyrka

 Nordingrå kyrka ligger i Ångermanland och ligger vackert vid sjön Vågsfjädern, själva socknen är medeltida eftersom den gamla kyrkan är numera en ruin. Nedanför kyrkan finns det tolv kyrkstallar som var ursprungligen var 70 till antalet. Den nuvarande kyrkan byggdes mellan 1820-25 och den invigdes fyra år senare. Hela kyrkan blev då färdigställt under detta decennium medan sakristian tillkom 1920. Kyrkan är gjord av gråsten och tegel. Måtten på den gamla kyrkan är 28x17 meter och kyrkmurarna är som mest 2,5 m. På kyrkogården finns det sju gravar som kan vara sekundärt placerade och fem av dessa är av kalksten, år 1938 restaurerades kyrkan.

Bilderna är tagna av skribenten!!!

Källnot: Bild på både ruinen och kyrkan finns på https://www.nordingra.nu/kyrkohistoria/

Källor: 

Bebyggelseregistret

http://blasta.familyds.org/herdamin/nordingra.pdf

Fornminnesregistret 

https://www.kramfors.se/se--gora/kultur-och-upplevelser/kulturmiljoer-och-historiska-handelser/nordingra-gamla-kyrka.html

Ordningsregler anno 1852

Ordningsregler för kontorspersonal 1852 och det kan låta  konstigt idag. Men det är en sevärd läsning för att se hur det var i mitten på 1800-talet och bilden är tagen i Mannaminne, den är även klickbar. (juli 2022).

Möjligen ytterligare en kändis i släkten

 Min mf mm f hette Jan Andersson och levde mellan 1797-1853 och bodde mesta av sitt liv i Malsta socken utanför Norrtälje. Han var riksdagsman i 1853-54 års riksdag och alltså vid slutet av sitt liv. Han var bl a häradsdomare och kyrkvärd, han dog f ö i den kungliga huvudstaden när han väl deltog i riksdagen. Min farfarsfar Oskar Lundgren har jag skrivit om tidigare på denna hemsida.

Jag vet inte ännu om han står i de större bibliografiska verken som Oskar Lundgren gör, men det är nog värt att kontrollera denna uppgift vid ett senare tillfälle.

TILLÄGG den 7 maj 2024: Det finns ingenting om honom i storverket ”Sveriges bibliografiska lexikon” som även finns på Riksarkivets hemsida.

(Tidigare publicerat)