Den uppländska emigrationen

Utvandringen såväl från Uppsala län som den dåvarande Stockholms län som var i Uppland var låg. Oftast var promilletalet under en promille och som mest var det aldrig över fem promille. Stockholm läns högsta promilletal var 3,40 (1891) medan Uppsala län var 4,01(1882). Ett skäl till den låga emigrationen var Upplands närhet till Stockholm som hade en hög folkökning utifrån under 1800-talets sista hälft. Under det sista kvartalet av detta sekel så var det drygt två femtedelar av huvudstadens befokning födda någon annanstans. Tre uppländska socknar hade ingen direkt utvandring alls mellan 1881-1900 då emigrationen kulminerade med bl a tre toppar över 50 000 per år vid tre tillfällen. Dessa var Vada, Torsvi och Malsta medan Enköpings-Näs hade endast en utvandrare, Husby-Långhundra hade två emigranter under 1890-talet och Hållnäs (med drygt tretusen invånare vid slutet på 1800-talet) hade 28 emigranter. Det var alltså låga utvandringstal i Uppland från 1851 till Emigrationsutredningens deadline vid slutet på 1900-talets första decennium.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1880, 1885, 1890 och 1900
Emigrationsutredningen, Den betänkande delen och bilaga V(fem)

Den första gudstjänsten

Den medeltida kyrkan i Bred från 1300-talet revs 1836 och den nuvarande kyrkan uppfördes 1836-37. Medan man höll på med inredningen av den nya kyrkan passade församlingsborna på att har den första gudstjänsten som skedde den 11 september 1836. Kyrkan som anlades under medeltiden ansågs i början av seklet för trång, även om folkmängden minskade under de 30 år som man funderade på en ny kyrka. År 1805 bodde det 810 invånare i socknen, 1830 var invånarantalet 650 och nio år senare ökat till 720 invånare.

Källor:

Bebyggelseregistret(äldre versionen)
Carl af Forssell, "Anteckningar och statistiska upplysningar öfver Sverige", Stockholm, 1839
Rosell Ingrid, "Bred kyrka", Strängnäs, 1973

(Tidigare publicerat)

Sportnotiser 7

Publikstödet för Sirius

Innan 1960-talet hade Sirius ett publiksnitt på tusen åskådare som mest och detta slogs i början av detta decennium. Då hade klubben ett snitt med drygt tvåtusen per säsong och i slutet skulle detta slås igen, Sirius publikrekord är från 1968.
Källa: Martin Alsiö, Etthundra år med allsvensk fotboll", 2010

Bevis på kräftgången

Gefle IF hade en svår säsong i division 2(Norra) säsongen 1976 och i den 24:e omgången var det inget undantag, förlust med 0-5 mot Västerås SK på bortaplan.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 oktober 1976

Skutskär var överlägsen AIK

Den 16 december 1964 vann Skutskär med 9-0 mot AIK på hemmaplan i bandyns högsta serie(norrgruppen) och de vann också hörnstatistiken med 12-1.
Källa Idrottsbladet 18 december 1964

Grekiska målrekord

Greklands största seger är 8-0 mot Syrien i november 1949 och den största förlusten var 1-11 mot Ungern i mars 1958. Syrienmatchen spelades i Aten den 25 november och det var en tremålsskytt i matchen, nämligen Parandoulou som troligen det enda tillfället han gjorde mål i landslaget.
Källor:
Oliver Guy, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995
Radnedge Keir, "Världens fotbollsrekord", svensk version, 2010

Getingarnas första och sista merit

Den anrika speedwayklubben Getingarna vann sin första SM-guld 1952 och den sista 1985.
Källa: Faktakalendern Sport, 2008

Efterlysning på Åkerlunds mördare

I tidningen Polisunderrättelser nr 23 som utkom den 22 februari 1896 efterlyste man den som rånmördade postjonen Johan Åkerlund tre dagar tidigare. Ett av Sveriges omtalade mord som dock inte blev upplöst.

Stockholms personliga statyer

VLT hade notis om avtäckningen  av Nils Ericssons staty i Stockholm 1893 och passade även på att gå igenom de tidigare statyerna i huvudstaden. Gustav Vasa 1774, Gustav Adolf 1792, Gustav III 1808, Karl XIII 1821, Birger Jarl samt Karl Johan 1854, Karl XII 1868, Carl von Linné 1885, Oxenstierna 1889 och Scheele 1892.

Källa: Vestmanlands läns tidning 12 september 1893

Togs av ryssarna

Det enda silvret som Singö kyrka hade var en kalk av silver som togs av ryssarna under sommaren 1719 och som gjorde att kyrkan fick klara sig utan kalk fram till 1750, då en kopia gjordes.

Källa: Lars Th Sandin, "Singö kyrka", Strängnäs, 1971

Uppdateras igen

Jag kommer att börja att uppdatera bloggen igen och skall försöka göra det också.