I denna publicering så kommer ett antal notiser som egentligen var tänkt som "Korta historiska fakta" i den förra versionen av bloggen. Denna notissamling kommer att handla om brittisk fotboll.
***Den första skottska klubb som var på utlandsresa var Cowdenbeath som spelade tre matcher i Gibraltar och avslutade resan med att besegra Cadiz med 2-0.
Källa: Jack Rollin, "The Guinness book of Soccer´s facts & feats", Enfield, 1983
***Kerry Dixon som senare spelade såväl Chelsea som det engelska fotbollslandslaget gjorde 26 mål för Reading i den gamla division 3 säsongen 1982-83. Ändå åkte klubben ut från tredjedivisionen och den 25 september föll de med 5-7 i bortamatchen mot Doncaster Rovers, Dixon gjorde då fyra av Readings mål.
Källor:
Rollin Jack, "Samma som ovan"
Rothmans Football Yearbook 1983-84
***De båda matcherna mellan Wrexham och Lincoln City i den dåvarande division 3 säsongen 1976-77 sågs av 7 753 åskådare.
Källa: Rothmans Football Yearbook
***När Derby County slog West Bromwich med 9-3 i den dåvarande division 1 den 8 december 1934 så gjorde samtliga Derbys mål mellan 12-75 matchminuten, Reg Stockhill och Sammy Crooks gjorde tre mål vardera.
Källa: Tony Matthews, "A-Z of West Bromwich", Derby, 1996
***David Icke som senare blev sportkommentator stod i 37 ligamatcher för Hereford United under dess första säsong i ligan 1972-73.
Källor:
Hugman Barry, "Football League Players Records", London, 1988
http://en.wikipedia.org/wiki/David_Icke
fredag 19 april 2013
torsdag 11 april 2013
Bensinmacken vid Svista
Den f d Preem-macken i Svista längs med den forna E4:an är sedan några år tillbaka riven.
Stabbylundssjälvmordet
Tvåbarnsfadern S E Larsson som hade varit snickare hängde sig själv den 7 januari 1896 och han var född 1850, efterlämnade förutom barnen även frun.
Källa: Tidningen Upsala 9 januari 1896
Källa: Tidningen Upsala 9 januari 1896
söndag 7 april 2013
Soldatmyteriet i Småland
I det småländska häradet Möre inträffade ett soldatmyteri 1634 med många människorsliv och de som överlevde deporterades till Ingermansland med sina familjer.
Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1963
Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1963
onsdag 3 april 2013
Gamla bilder
Båda dessa vykort tillhör min samling!!!
Uppsala central 1900 och det är mycket som inte är sig likt i jämförelse med dagens resecentrum. Banhallen revs drygt ett decennium senare och visst är det nostalgisk med de båda tornen. Centralstationens byggnad syns bakom det väntra tornet på själva banhallen.
Örsundsbro började att växa som samhälle omkring sekelskiftet 18/1900-talen och på den tiden var hamnen också livlig. Bilden ovan är från 1915 och en bra information om själva hamnen finns i Nordisk familjebok. I 1900-talsutgåvan som trycktes 1922 så hade Örsundsbro inte sin egen artikel i uppslagsverket utan allt stod i Örsundaån som flyter igenom samhället:
"Örsundaån, ett af Mälarens tillflöden, upprinner
i norra delen af Torstuna härad, Västmanlands
län, passerar den rätt stora Vansjön, fortsätter
i riktning åt s. s. ö. genom Simtuna härad, böjer
inom dettas sydligaste del af mot ö., bildar gräns
i norra delen af Torstuna härad, Västmanlands
län, passerar den rätt stora Vansjön, fortsätter
i riktning åt s. s. ö. genom Simtuna härad, böjer
inom dettas sydligaste del af mot ö., bildar gräns
län, passerar Alsta sjö och utfaller i Lårstaviken,
en del af Mälarfjärden Ekoln. Vid ån ligger ung. 9
km. före dess utlopp Örsundsbro, handelsplats
och järnvägsstation å Uppsala-Enköpings järn-
väg, som där öfvergår ån, med regelbunden ångbåts-
trafik på Stockholm och Uppsala. Längd 70 km.,
vattenområdets areal 750 kvkm. Bland viktigare
tillflöden märkas Skattmansöån och Lillån.""
en del af Mälarfjärden Ekoln. Vid ån ligger ung. 9
km. före dess utlopp Örsundsbro, handelsplats
och järnvägsstation å Uppsala-Enköpings järn-
väg, som där öfvergår ån, med regelbunden ångbåts-
trafik på Stockholm och Uppsala. Längd 70 km.,
vattenområdets areal 750 kvkm. Bland viktigare
tillflöden märkas Skattmansöån och Lillån.""
söndag 31 mars 2013
Efter sjutton år i tjänst
Sjökaptenen Gustav Ferdinard Carlsson som föddes 1853 fick Emmerymedaljen i guld efter 17 år i ett ångfartygsaktiebolag i Gävle som då var upplöst.
Källa: Svenska Dagbladet 1 juni 1906
Källa: Svenska Dagbladet 1 juni 1906
måndag 25 mars 2013
Änka dömd för två mord
Den 49-åriga änkan Maja Stina Norman avrättades 1828 efter hade begått två mord. Hon var änka efter en byggmästare som hon själv mördade 1814 medan det andra mordet skedde fyra år senare. Hon bekände brotten i Göta Hovrätt och hade sex år på sig att bekänna sin skuld. Hon bodde i Linköping och enligt Avrättnigsregistret hade det gått till följande;
En snöig februaridag 1814 drog hustrun Maja Stina Norman och hennes sjuke make byggmästaren Olof Norman ut med en kälke från torpet Djupsundet i Borg socken för att i skogen samla ved."
Hon slog ihjäl maken med en yxa, drog kroppen i en kista på en kälke genom Norrköping och sänkte kroppen i Motala ström, där kroppen senare återfanns.
Mordet på maken förnekade hon och hon släpptes fri efter ett år. Hon inledde senare ett förhålladen med traktören Frilander och han ägnade tid åt att samla ihop "jordagods"(skatter) på nätterna. En morgon i slutet på februari 1818 så saknades han och två dagar senare påträffades hans kropp på ett gärde.
Hon dömdes sedan till två mord!
Källor:
avrättningsdatabasen, Sveriges släktforskarförbunds hemsida
Inger Göran, "Institutet---Insättande på bekännelse", Svensk rättshistoria, Lund, 1976
En snöig februaridag 1814 drog hustrun Maja Stina Norman och hennes sjuke make byggmästaren Olof Norman ut med en kälke från torpet Djupsundet i Borg socken för att i skogen samla ved."
Hon slog ihjäl maken med en yxa, drog kroppen i en kista på en kälke genom Norrköping och sänkte kroppen i Motala ström, där kroppen senare återfanns.
Mordet på maken förnekade hon och hon släpptes fri efter ett år. Hon inledde senare ett förhålladen med traktören Frilander och han ägnade tid åt att samla ihop "jordagods"(skatter) på nätterna. En morgon i slutet på februari 1818 så saknades han och två dagar senare påträffades hans kropp på ett gärde.
Hon dömdes sedan till två mord!
Källor:
avrättningsdatabasen, Sveriges släktforskarförbunds hemsida
Inger Göran, "Institutet---Insättande på bekännelse", Svensk rättshistoria, Lund, 1976
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)