lördag 24 november 2012

Antal hemman i Sverige på 1500-talet

Enligt Heckscher var det 18 936 krono-, 14 175 frälse och 33 130 skattehemman i Sverige 1520 varav hälften av alla hushåll var skattehemman. Sammanlagt fanns det 66 241 hela hemman i Sverige under detta århundrande och det skulle isåfall öka sedan början av 1540-talet då det fanns 63 905 hushåll i Sverige. Myrdals artikel var dock inte rikstäckande men antalet gårdar ökade i Sverige under hela 1500-talets andra hälft med vissa reduceringar av antalet hushåll under krigstider under detta sekel, i synnerhet i de dåvarande gränsområderna.

Källor:

Heckscher Eli, "Sveriges ekonomiska historia", 1:1, Stockholm, 1935
Larsson Lars-Olov, "Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering", Scandia, 1985
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion", Scandia, 1987

tisdag 20 november 2012

Svensk lokalhistoria

Jag har för mig att det var en som skrev en världshistoria på fyra timmar och då går det troligen också att skriva en svensk lokalhistoria. Denna lilla artikel bygger på artiklar och notiser som har varit publicerat eller publicerad på denna blogg. Någonting som slog mig var att hur många av de lokala händelserna har nått upp till riksnivå. När jag skrev om snöstormen 1888 så vidrörde jag en händelse som utspelades i Rådmansö socken när sju ungdomar frös ihjäl på isen utanför själva fastlandet. Det är en omtalad händelse och i motsatsen till denna händelse så är nog inte stormen från 1795 inte är så omtalat (trots en förstörelsefrekvens). År 1907 exploderadeett vapen som inte har varit använt på ett tiotal år i byn Boksta i Balingsta socken när en yngling fick för sig att provskjuta detta vapen. I Uppsala har det hänt följande händelser; Flustretoroligheterna 1903, musikprocessen vid slutet av 1700-talet och koleran 1857. Den förstnämnda händelsen var troligen inte allvarligare än att de heta känslorna hann dämpas utan att ytterligare öden skedde. Musikprocessen var att inte några musikstycken inte fick framföras utan att dessa togs bort och koleran drabbade Uppsala hårt.

Källor:

Egna artiklar:

Varje socken har sin historia
Snöstormen 1888
Oroligheterna längs med Flustretpromenaden 1903
Vapenexplosionen 1907
Koleraåret 1857 i Uppsala
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", Uppsala, 2004

måndag 12 november 2012

Kyrkohistoriska notiser 13

Kyrktornet i Odensala

Kyrktornet i Odensala kyrka har aldrig blivit tjänat som ett kyrktorn utan klockorna har hängt i en klockstapel cirka 400 meter från kyrkan. Den nuvarande stapeln är byggt 1725 och ersatte en förfallen föregångare som stod på kyrkogården.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996

Österunda kyrka
Kortet ovan är från ett äldre odaterat vykort som jag köpte när jag besökte kyrkan under en egen exkursion samband med en kulturanalys som jag gjorde när jag läste geografi en gång i tiden. Kyrkan är från medeltiden och blev färdigt på mitten av 1200-talet.
Lika kyrkor

På något sätt är kyrkorna i Biskopskulla och Enköpings-Näs lika varandra när det gäller tornet, långhuset och delvis själva planformen. Frågan är om de byggdes av samma byggmästare, enligt Blent uppfördes båda kyrkorna omkring 1200 och inga namn är dock kända. Men det kan röra sig med en byggmästare eller dess närmare krets. Kyrkorna ligger drygt tre mil ifrån och om det rör sig om samma byggmästare så var det ett långt avstånd på den tiden, även om det förekom t o m utländska arbetare eller de som utförde någonting på svenska byggen på den tiden.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Rosell Ingrid, "Enköpings-Näs kyrka", Strängnäs, 1974
Sundqvist Nils, "Biskopskulla kyrka", Katrineholm, 1987

Försvunnet fiskarkapell

I Gräsö socken i Uppland fanns en gång ett kapell som man ansåg att har legat i Söderboda på den norra delen av ön. Det finns inga spår efter kapellet som 1630 ansåg vara förfallet och ärkebiskopen uppmuntrade församlingsborna att bygga något nytt på ett annat ställe. Det var på en plats som kallades för Viggan vid Söderboda som detta kapell var belägen. Det finns ingen registrering på detta kapell i Fornminnesregistret.
Källor:
Fornminnesregistret
Nilsen Anna, "Gräsö kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975

Gräve kyrka

Denna kyrka byggdes någon gång under 1100-talet och låg då vid sjön Tysslinge som genom sjösänkningen under 1700- o 1800-talet gjorde att det inte är så länge. Kyrkan raserades i början av 1760-talet och en radikal ombyggnad gjordes mellan 1763-64.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

söndag 11 november 2012

Ingen jordförsäljning till nordstaterna

Enligt en notis i Dagens Nyheter hade jordägarna i sydstaterna gått samman och beslutat att inte sälja jord till någon i nordstaterna. Ilskan i amerikanska södern var stort efter inbördeskrigets slut 1865.

Källa: Dagens Nyheter 14 juli 1865

Bolka by

Bolka ligger i Börstil socken i Uppland som liksom grannbyn Sund har bevarat sin ålderdoma prägel som det var innan laga skifte som genomfördes 1859-61 i Bolka. Laga skifte i Sund inträffade inte förrän i början av 1880-talet. Bolka är en viktig by för kulturgeografer eftersom den har historiska drag och den ursprungliga tomten ännu är bevarad.

Källor:

"Bygd att vårda för Uppsala län", band 2, 1984
Exkursion, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT, 2001
Hogdal Jon,"Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

onsdag 7 november 2012

Stöldbenägen kvinna

Den 2 februari 1894 dömdes den ogifta kvinnan Lovisa Fredrika Rosendahl till två månader och fem månader för femte resan stöld (det var den femte gången). Hon dömdes av rådhusrätten i Örebro och skulle förutom strafftiden vara samhällig förlustlig i fem år.

Källa: Polisunderrättelser, nr 15, 5 februari 1894

söndag 4 november 2012

Norrbottens enda okända lok

Av en okänd tillverkare fanns det tre motorlok med katalysatordrift på Karlsborgsverket (Kalsa) i Norrbotten och vad man vet om dessa är att dessa lok hade tio hästkrafter. Vilket år dessa tillverkades är höjd i dunkel och likaså är det med slopningen/skrotningen. Enligt Spårläget 2/2004 levererades loken runt 1901-02, fick sin ström via kontaktledning och att en ritning över ett lok finns på landsarkivet i Härnösand. Tillverkaren var då Karlsborgs mekaniska verkstad och om det var dessa lok återstår att se.

Källor:
Priedits Janis, "Okända tillverkare och lok (loklista), mars 2010
Spårläget 2/2004