Två landskamper samma dag

Den 15 mars 1890 spelade England två landskamper, dels mot Wales i Wrexham och dels mot Irland i Belfast.

Laget mot Wales(seger med 3-1)

• Moon(Old Westminster)
• A M Walters(Old Carthusians)
• P M Walters(Old Carthusians)
• Fletcher(Wolverhampton)
• Holt(Everton)
• Shelton(Notts Rangers)
• Bassett(West Bromwich)
• Currey(Oxford University)
• Lindley(Nottingham Forest)
• Daft(Notts County)
• Wood(Wolverhampton)

Målskyttar: E S Currey gjorde två mål medan ett mål gjordes av T Lindley. Den sistnämnde var Tinsley Lindley som spelade för såväl "amatörklubbar" som ligaklubbar när ligan var ung. Hans statistik för det engelska landslaget återfinns på följande länk.
http://www.englandstats.com/playerreport.php?pid=595
Mot Irland var det följande lag(seger med 9-1);

• Roberts(West Bromwich)
• Baugh(Wolverhampton)
• Mason(Wolverhampton)
• Barton(Blackburn Rovers)
• Perry(West Bromwich)
• Forrest(Blackburn Rovers)
• Lofthouse(Blackburn Rovers)
• Davenport(Bolton Wanderers)
• Geary(Everton)
• Walton(Blackburn Rovers)
• Townley(Blackburn Rovers)

Målen gjordes av F Geary(3 mål), två mål av W J Townley och J K Davenport samt varsitt mål av P H Barton och J M Lofthouse.
I matchen mot Wales var det Moon, bröderna Walters, Shelton och Lindley som inte för närvarande spelade någon ligafotboll medan mot Irland var det enbart ligaspelare. I Belfast var det fem spelare från Blackburn Rovers medan klubbar som West Bromwich, Everton samt Bolton hade spelare med i båda matcherna. Wales var den bättre nationen av de landslag som England mötte vid denna tidpunkt. Fram till 1890 hade Irland endast vunnit en landskamp och det var just mot Wales som de vann med 4-1 den i Belfast den 12 mars 1887. Då kan man ifrågasätta sig varför England ställde upp med synnerligen bättre lag mot just Irland(när Irland spelade sin första landskamp mot just England så föll de med 0-13). England spelade den första landskampen mot Skottland 1872, mot Wales 1879 och mot Irland 1882. Mot Wales hade England förlorat vid två tillfällen, dels med matchens enda mål i Blackburn den 26 februari 1881 och dels med 3-5 i Wrexham den 13 mars 1882. Fr o m den sistnämnda matchen hade England endast spelat en oavgjort match mot Wales medan de hade vunnit med 5-0, 4-0(två ggr), 3-1, 5-1 och 4-1.
Källor:

AFS; "Today in football, 15 mars".
Rothman´s Football Yearbook, 1986-87.
Soar Phil, "The Hamlyn´s book of British Football Records", 1984
Ett par Wikipediatips
http://en.wikipedia.org/wiki/Tinsley_Lindley
http://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_University_A.F.C.

(Tidigare publicerad)

Sigtunas vårddistrikt 1900

Den årsberättelse som utgavs om Sigtunas vårddistrikt 1900 handlade bl a om att antalet kyrkoinskrivna i staden var 13 139 invidider i detta distrikt. Under detta år föddes 354 barn medan 223 dog, varav 28 av dessa var barn under ett år.

Lite grann om läget bland olika sjukdomar.

Mäsling: Endast 2 fall hafva kommit till min kännedom, båda i Husby-Långhundra i Juni.

Skarlakansfeber: 4 fall inträffade i ett hushåll i Odensala i Mars, under hösten uppgifves några lindriga fall hafva förkommit i Orkesta.

Kikhosta: såvidt till min kännedom kommit, hafva 8 fall inträffat under sommaren i Lagga, Odensala, Sigtuna och Wassunda.

Af Influensa förekommo under våren 141 fall, 1 af dessa afled.

Frossa: 2 fall inträffade under förra halfåret, det ena af s.k. larverad form.

Difteri har varit vida mindra spridd och äfven mindre elakartad än under närmast föregående år; största antalet fall, näml. 17, inträffade i Januari: lokala epidemier i Orkesta, Wassunda och Skeptuna samt enstaka fall i Haga, Lunda och Norrsunda.Under Februari t.o.m. augusti förekommo enstaka fall i Skeptuna, Husby Erlinghundra, Lunda, Knifsta och Wassunda.Under årets 4 sista månader inträffade lokala epidemier på 3 ej långt från hvarandra belägna ställen i Skeptuna samt i Norrsunda och Husby Erlinghundra.

Sådana där rapporter är oumbärliga om man vill veta hur läget var ställt under vissa år kring förra sekelskiftet. Man skall komma ihåg att Sigtuna vårddistrikt inte enbart upptog staden Sigtuna utan även socknarna i dåvarande nordvästra delen av Stockholms län. Det kan förklaras varför det bodde lite mer 13 000 i detta distrikt 1900. Distriktet sträckte sig ända upp till Lagga som är en gränssocken till Danmark och sedan var det inte längre långt till staden Uppsala. Sharlakansfeber drabbade endast ett hushåll i Odensala och det var ett sjukdom som man blev isolerat av förr i tiden.

NE skriver följande om denna sjukdoms risker: Scharlakansfeber definierades och beskrevs första gången av Thomas Sydenham 1676. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861-90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30 %. Sjukdomen förekommer dock inte i folkmedicinen, där man skar alla "utslags"-sjukdomar över en kam.

I NE:s artikel om sjukdomen kännetecknar en viss del hur man såg på denna sjukdom förr och jag förmodar att hushållet i Odensala var isolerat. Det var också 141 personer som blev drabbade av influensa som även en person avled till följd av sjukdomen. Förr i tiden kunde man även dö av förkylning och det berodde på de förhållanden som rådde då.

Under detta år inträffade det två obduceringar inom distriktet, dels av en tjänsteflicka som hade dött av fosforförgiftning och dels en man som hade kommit för nära ett framrusande tåg.

Det var ett litet urval om vad som hände i detta distrikt och det finns massor att läsa i sådana där rapporter som dels finns på svarskatalogen och dels på medicinalhistoriskt databas.

(Tidigare publicerat)

Demografin för Mörsil socken (Jämtland)

***Mörsil socken hade 162 invånare 1749 som var fördelade på 75 män/pojkar och 87 kvinnor/flickor och det fanns 21 hushåll i socknen. Ett gästgiveri fanns i socknen som förbipasserande och sockenbor kunde träffas och diskutera olika ting. År 1830 hade folkmängden stigit till 323 invånare.

***Ingen känd rapportering om spannmålsproduktion under början av 1800-talet.

***I socknen fanns en berömd sanatorium.

Från NE

Mörsils sanatorium med tillhörande park etablerades 1891 efter tysk förebild. Anläggningen, som är delvis bevarad, bestod av flera byggnader - bl.a. huvudbyggnad, badhus och läkarvilla - som sammanhölls av ett öppet parklandskap med björkalléer, grusade gångar, trädgårdsland och inhemska friväxande träd. Promenader i fjälluften med omväxlande utblickar och vilostunder ingick i kuren mot tuberkulos.

Dit folk skickades bara för att de hade blivit drabbade av tuberkulos och mycket vanligt tillvägagångssätt förr i tiden.

(Tidigare publicerat)

Notiser, mars

UPPDATERAT

Tolfta tre kyrkklockor

Tolfta kyrka utanför Tierp har tre klockor i olika storlekar i en klockstapel och dessa är gjutna av Gerhard Meyer d y i Stockholm. Storklockan och lillklockan gjöts 1727 medan mellanklockan gjöts tio år senare.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Tolfta kyrka", Upplands kyrkor, 1953

Ryska livegenskapen

Livegenskapen i Ryssland upphävdes 1861.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983

Masugnen brann ner till grunden

År 1764 brann Överbo masugn i Skuttunge socken (Uppland) ner till grunden för att sedan byggas upp igen.
Källa: Berg Lena & Örjan Hermodsson, "Dannemora bergslagsområde", 2002

Järnfördelningen 1695

Av Sveriges järnproduktion 1695 var Värmland i toppen med 22% och därefter Närke 17, Västmanland 16, Uppland 14, Dalarna 7,5 samt Gästrikland 6.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965

Temperaturen 20 oktober 1890

Under detta datum var det nollgradigt i Haparanda, 7,3 plusgrader i Stockholm och 9,4 i Karlshamn.
Källa: Stockholms Dagblad, 22 oktober, 1890

Endast kvinnor på fattighuset

År 1749 var det 21 personer intagna på fattighuset i Tegelsmora socken i Uppland och samtliga var kvinnor.
Källa: Min opublicerade uppsats, "Dödligheten i Uppland", 2007

Närtunapatén

Patén i Närtuna kyrka i Uppland har en stor kulturhistoriskt värde eftersom den tillverkades redan under 1300-talet.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981

Träkyrkan i Närtuna

Det har tidigare funnits någon form av en träkyrka i Närtuna eftersom den nuvarande kyrkans äldsta delar är tornets nederkant och sakristian. Dessa har bl a blivit tillfogade en träkyrka innan 1200 och drygt 100 år senare byggdes den nuvarande kyrkokroppen under 1300-talets första hälft.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981

Efter 18 år på posten

Vid månadsskiftet februari/mars 1860 lämnade överläkaren Trier sin post på Fredriks hospital i Köpenhavn som hade haft i arton år och han ersattes av Dahlerup.
Källa: Göteborgsposten 7 mars 1860

Är Sala silvergruva äldre?

Man har ansett att Sala silvergruva startade upp 1511, men vissa källor antyder att gruvan är betydligt äldre än så och ett arbete som gjordes av Richard Meurman i slutet på 1990-talet antyder att gruvdriften var igång redan på 1200-talet. Han gjorde en s k geologiskt undersökning på platsen med hjälp av en testhammare. Ett verktyg som man använder för att testa stelnande betong i allehanda konstruktioner. Först var det järn som bröts på platsen och under 1200-talet började man att övergå till silverbrytning. Den tidiga gruvbrytningen ligger idag under sjön Långforsens vatten inte långt ut från stranden vid restaurangen Måhs Ols. Meurman har även testat testhammaren på de gruvhål där dateringen har varit kända och fått utslag att dessa dateringar stämmer.

Källor:

Exkursion sommaren 2003
"Eld i berget",  Uppsala universitet, 2003
Karlsson Kent, "Sala silvergruvas nya historia", artikelsamling från Sala Allehanda, 2001
Meurman Richard, "Silverberg i järnbärarland", Uppsala, 2000
Nordin Jonas M, "Det medeltida Dalarna & Västmanland", 2009

Den avvikande brodern

Tre bröder som samtliga var trädgårdsarbetare från Hälsingland besökte Uppsala som luffare, enligt källan. De festade efter ankomsten ihop med mindre bemedlade personer och övernattade sedan på en tegelugn. När bröderna vaknade var en av dem 35 kronor fattigare och en av bröderna hade smitit ifrån de övriga under sömnen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 juli 1903

Träffsäkra Enfield Pattern

I början av 1850-talet ville det brittiska parlamentet att infanteriet skulle få räfflade gevär och år 1853 lanserades Enfield Pattern-geväret som skulle bli standardgevär för den brittiska armén. Det hade slaglås, med kaliber .577 (tum) eller 14,6 mm och geväret vägde nästan fyra kilo. Själva laddningen bestod av 4,43 gram svartkrut och en kula på 34,35 gram. Ammunitionen förpackades i förpackningar med patroner och i dessa fanns både krut och kulor. Detta vapen bestod av sammanlagt 56 delar och detta gevär skulle användas fram till 1867 då bakladdade gevär började att tillverkas. Enfield Pattern-geväret användes i Krimkriget som varade under en tid under 1850-talet. Flera senare versioner av detta gevär började senare att tillverkas och under 1910-talet fanns ett annan version av ett repetergevär med just titeln Enfield Pattern. Detta vapen var träffsäkert med ett ställbart siktkorn som kunde ställas in mellan 90-360 meter och med det längsta avståndet krävde en skicklig skytt. Den allra första versionen av Enfield Pattern-geväret tillverkades i 1,5 miljoner exemplar mellan 1853-67 och användes över hela brittiska imperiet och även i USA.

Ford Roger m fl, "Den stora boken om vapen", 2010
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
Miller David, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005