torsdag 11 april 2013

Stabbylundssjälvmordet

Tvåbarnsfadern S E Larsson som hade varit snickare hängde sig själv den 7 januari 1896 och han var född 1850, efterlämnade förutom barnen även frun.

Källa: Tidningen Upsala 9 januari 1896

söndag 7 april 2013

Soldatmyteriet i Småland

I det småländska häradet Möre inträffade ett soldatmyteri 1634 med många människorsliv och de som överlevde deporterades till Ingermansland med sina familjer.

Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1963

onsdag 3 april 2013

Gamla bilder

Båda dessa vykort tillhör min samling!!!

Uppsala central 1900 och det är mycket som inte är sig likt i jämförelse med dagens resecentrum. Banhallen revs drygt ett decennium senare och visst är det nostalgisk med de båda tornen. Centralstationens byggnad syns bakom det väntra tornet på själva banhallen.
Örsundsbro började att växa som samhälle omkring sekelskiftet 18/1900-talen och på den tiden var hamnen också livlig. Bilden ovan är från 1915 och en bra information om själva hamnen finns i Nordisk familjebok.  I 1900-talsutgåvan som trycktes 1922 så hade Örsundsbro inte sin egen artikel i uppslagsverket utan allt stod i Örsundaån som flyter igenom samhället:
"Örsundaån, ett af Mälarens tillflöden, upprinner
i norra delen af Torstuna härad, Västmanlands
län, passerar den rätt stora Vansjön, fortsätter
i riktning åt s. s. ö. genom Simtuna härad, böjer
inom dettas sydligaste del af mot ö., bildar gräns
län, passerar Alsta sjö och utfaller i Lårstaviken,
en del af Mälarfjärden Ekoln. Vid ån ligger ung. 9
km. före dess utlopp Örsundsbro, handelsplats
och järnvägsstation å Uppsala-Enköpings järn-
väg, som där öfvergår ån, med regelbunden ångbåts-
trafik på Stockholm och Uppsala. Längd 70 km.,
vattenområdets areal 750 kvkm. Bland viktigare
tillflöden märkas Skattmansöån och Lillån.""
 
 
 
 

söndag 31 mars 2013

Efter sjutton år i tjänst

Sjökaptenen Gustav Ferdinard Carlsson som föddes 1853 fick Emmerymedaljen i guld efter 17 år i ett ångfartygsaktiebolag i Gävle som då var upplöst.

Källa: Svenska Dagbladet 1 juni 1906

måndag 25 mars 2013

Änka dömd för två mord

Den 49-åriga änkan Maja Stina Norman avrättades 1828 efter hade begått två mord. Hon var änka efter en byggmästare som hon själv mördade 1814 medan det andra mordet skedde fyra år senare. Hon bekände brotten i Göta Hovrätt och hade sex år på sig att bekänna sin skuld. Hon bodde i Linköping och enligt Avrättnigsregistret hade det gått till följande;

En snöig februaridag 1814 drog hustrun Maja Stina Norman och hennes sjuke make byggmästaren Olof Norman ut med en kälke från torpet Djupsundet i Borg socken för att i skogen samla ved."
Hon slog ihjäl maken med en yxa, drog kroppen i en kista på en kälke genom Norrköping och sänkte kroppen i Motala ström, där kroppen senare återfanns.


Mordet på maken förnekade hon och hon släpptes fri efter ett år. Hon inledde senare ett förhålladen med traktören Frilander och han ägnade tid åt att samla ihop "jordagods"(skatter) på nätterna. En morgon i slutet på februari 1818 så saknades han och två dagar senare påträffades hans kropp på ett gärde.

Hon dömdes sedan till två mord!

Källor:

avrättningsdatabasen, Sveriges släktforskarförbunds hemsida
Inger Göran, "Institutet---Insättande på bekännelse", Svensk rättshistoria, Lund, 1976

tisdag 19 mars 2013

Finjamästaren och mäster Sigraf

Finjamästaren är namnet på den kyrkomålare som var verksam under 1200-talet och höll till i Skåne, målade de kalkmålningar som finns i Finja kyrka.
Mäster Sigraf var verksam på Gotland under samma sekel och han tillverkade domfuntar, hade ett speciell kännetecken när han iordningställde dopfuntarna. Eftersom dessa var gjorda av sandsten så var det ett lätt material att bearbeta. Hans kännetecken var antingen fyra huvuden eller fyra sittande gestalter på själva dopfuntens fot.

Källor:

"Konsten i focus", Stockholm, 1976
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Norstedts uppslagsbok", 2003

söndag 17 mars 2013

Passade getter antagligen

"Getflickan" på Lindholmen i Uppland fick en del i utspisning 1747 och hon fick bl a 1 050 tunnor spannmål per år.

Källa: Eli Heckscher, "Sveriges ekonomiska historia", Stockholm, 1949