tisdag 12 maj 2009

Tidningsarkivet



Fem exemplar ur mitt privata tidningsarkiv i A4-format.

torsdag 2 april 2009

En av Upplands äldsta kyrkor



Kortet togs den 28 juli 2006 och det är Skånela kyrka utanför Märsta i Uppland. Det är en av Upplands äldsta kyrkor och byggdes någon i början av 1100-talet.

måndag 23 februari 2009

Felaktigt uppgift om Danmark kyrka

I Rosenbergs geografiska lexikon från 1880-talet står det bl a om Danmark kyrka;

Kyrkan uppgifves vara bygd 1611 af bytet vid ett slag mot danskarne.

Isåfall fick han felaktigt uppgift när Carl Martin Rosenberg skrev detta verk under 1882-83 eftersom kyrkan är från 1400-talet. Har dock inte kyrkobeskrivningen till hands nu och kommer inte in för tillfället i bebyggelseregistret. Nu känns det också fel att kritisera det som Rosenberg skrev eftersom han är död för länge sedan.

NE skriver följande om kyrkan;

Kyrkan av tegel från ca 1300 hade ursprungligen ett smalare kor. Tornet tillbyggdes vid 1400-talets mitt, och ca 1490 förlängdes kyrkan mot öster med det nuvarande tresidiga koret. Kyrkan har kalkmålningar från tre perioder: från 1400-talets mitt och tredje fjärdedel i väster och från ca 1490 i öster. Ett krucifix och elva skulpturer ur ett altarskåp från 1400-talet samt en gotländsk dopfunt från 1200-talet har bevarats.

lördag 6 december 2008

Försvunnigheter

Jag har uppdiktat detta ord och när jag använder detta ord eller ordet "försvunnighete" så vet folk inte vad jag pratar om. Medvetet om att jag har ändrat "etiketten" försvunnen" från n-ord till t-ord, fast jag är medveten om detta så bryter jag mot en given grammatiskt regel. Etikettvalet eller försvunnigheter är grammatiskt eller språkligt fel, är innebörden att belysa försvunna objekt som inte längre är i bruk.

söndag 30 november 2008

Gudbyn finns inte

Jag har tittat i ortnamnsarkivet och fornlämningsregistret efter ortnamnet Gudbyn utan att hitta den. Men i den skrivna artikeln så finns det flera källor i Länna socken i Roslagen som anger ortnamnet Gudbyn.

Källa: http://okandahandelser.blogspot.com/2008/06/gudbyn.html

måndag 24 november 2008

Anna Rydholm

Notiser kring min farfarsmor i Stora Mellby socken(Älvborgs län) mellan 1887-98
Hon läste väl och hade god kristendomkunskap.

Från husförhörsboken här ovanför beskriver det lite kort om hennes liv i denna församling. Hon gifte sig denna kyrka och flyttade därefter till Stenkyrka socken på Tjörn som nedanstående bild visar.

Källa: Svarskatalogen, Riksarkivet

lördag 11 oktober 2008

Hasselnötter

Hasselnötter var den fattiga allmogebefolkningens enda tillskott av fett förr i tiden. Dessa växte fritt i naturen och det var lätt att plocka av dessa. Det var helt enkelt ett sätt att dryga ut maten med och på det viset fick de även i sig fett. Hasselnötter består av B- och E-vitaminer samt 60 procent av nyttiga fetter och bl a folsyra.

Hasselnötter används också som "gotter" i samband med julen.

Från NE

Hasselnötter och äpplen har gammal hävd som julgotter, och nötterna fungerade även i en del jullekar. Den rikliga förekomsten vid jul av exotiska frukter som fikon, dadlar, russin och utländska nötter, av choklad- och marsipanfigurer m.m. blev en följd av kolonialvaruhandelns utveckling under 1800-talet. Konditorierna har under 1900-talet skapat en del speciella jultårtor ("julstubbe" etc.), vilka dock – utom möjligen högst lokalt – saknar traditionell bakgrund.

Ordet hasselnöt har används sedan "fornnordiskt tid" och likaså var det en tradition att har hasselnötter i samband med julen.

Enligt vissa källor så har hasselnötter en förankring i svensk livsmedelhistoria sedan 5 000 år tillbaka. I den skånska orten Löddeköpinge har man funnit "en avsiktligt gröt av hasselnötter"(enligt Medelius definition). Men det har också funnits belägg för att dämpa böndernas behov av hasselnötter.

Från Medelius

På 1558 utfärdade Gustav Vasa ett dekret som bl.a. förbjöd allmogen på Öland att avverka hassel. Bestämmelserna skärptes av Johan III och ingick i den så kallade djurgårdsinrättningen som inskränkte allmogens rättigheter. Däremot tvingades bönderna att plocka nötter och leverera i form av skatt till kronan.

Vilket det innebär att bönderna inte fick såga ner hassel för att exempelvis ta reda på nötterna, däremot fick de plocka nötter som möjligen låg på marken för att skicka in det till kronan. Kom då att tänka på en föreläsning på den historiska institutionen på Uppsala universitet, att böndernas inbetalning per natura till staten skulle skicka in en vis del av sin naturproduktion till staten/kronan. Men det var ingen som sade hur mycket det skulle vara och därmed kunde bönderna även på Öland tillgodose även ur deras egen behov. Man har diskuterat detta på akademisk nivå, det skulle inte vara försvånande att bönderna "fuskade" undan lite grann i samband med beskattning. Som Medelius också skrev; Det blev ett avbrott i det vardagliga att knäcka och äta nötter. På Öland kunde tjänstefolket få en dag extra ledigt för att plocka nötter. Många källor berättar att var och en hade sitt eget lilla nötförråd att tulla av. Backstugusittare och obesuttna kunde plocka nötter åt bönderna mot att de fick behålla en viss kvantitet för eget bruk.

En skrockfullhet antagligen var en gumma som gjorde följande blandning i samband med att en tillhörande nötkreatur skulle kalva.

Citat från Saxon

Kalvkor.....När Jonsa Stina i Nävesta, Ekeby, fick kalvko, så strök hon, så snart kalven var född, ett kors på kalven och ett på kon. Så strödde hon salt på kalven och kon fick slicka honom. Sedan fick kon ljumt dricka, med en matsked kummin, svavel som en hasselnöt, valfiskfjäll, en matsked, allt stött, en knapp näve torkad libbestickerot (som slogs ett stop skållhett vatten på, och sedan fick stå en stund. Sedan silades rötterna från.) Allt blandades i drickat, som kon skulle ha. Men täljkniven skulle ligga under byttan, medan kon drack. När kon sedan skulle mjölkas, band Stina en stoppnål på en så lång ullgarnsbit, att den räckte till botten på krukan. När Stina gick, lade hon förklädet över krukan. När man skötte sig på det sättet, blev det aldrig något fel på kreaturen.

Sverige har också såväl exporterat som importerat nötter(inklusive hasselnötter) till/från andra länder.

Källor:

Medelius Hans, "Svenska nötter med historia", NE-artikel, 18 december 2006

NE; Uppslagsord: "Julmat"(gotter) och "nöt"

Saxon L J, "Djur, djursjukdomar och djurskrock", 1934, http://runeberg.org/djurskrock/