Historiska notiser 8

Altarprydnaden i Hagby kyrka i Uppland  (tidigare publicerat)

Det var C J Dyfvermann som skulpterade den stora altarprydnaden som föreställer Kristus i Hagby kyrka i Uppland. Denna skulptur är från 1884 och Dyfvermann var en skicklig konstnär.
1800-talets utgåva av Nordisk familjebok(1899) om honom.
Dyfverman, Karl Johan, ornamentsbildhuggare, f. 1844, gjorde sig känd genom en mängd dekorativa skulpturverk (äfven i snö) och dog i Stockholm d. 10 Jan. 1892.
Källor:
Norberg Rune, "Hagby kyrka", Uppsala, 1969
Nordisk familjebok, 1899

Mosjömadonnan

I Mosjö kyrka söder om Örebro hade en gång i tiden en tronande madonna från mitten av 1100-talet och som numera finns på Historiska museet i Stockholm. Madonnans struktur har både fascinerat och förbryllat många forskare och den är unik i sitt slag.
Källor:
Bonnier Ann Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur före 1809, Kristianstad, 2007

Bostonvalsen

Bostonvalsen är en amerikansk dans som introducerades i Sverige i början av 1900-talet.
Källa: "NE i tjugo band", del 3, 2009

Nevitsborg (tidigare publicerat)

Nevitsborg var avelgiganten Bulwark mindre kända söner och han gjorde inte så mycket väsen av sig under sin karriär heller. Han föddes 1947 efter Bulwark-Countess Zabetta-Guy Day och gjorde 98 starter med segerraden 11-18-9. Tjänade in 41 400 kronor och den främsta tiden var 1.22,4. I aveln fick han tolv svenskfödda avkommor som föddes mellan 1952-63 och främsta av dem var Palermo(hingst u Pinguine) som vann 18 av 135 starter med prissumman på 48 485 kronor.
Trots att han fick en blygsamt skara avkommor så var de efterföljande generationerna mer tongivande. Den främsta dottern var Tribut och hon är mormor till The Onion som bl a vann Sprintermästaren 1983 samt Elitloppet året efter. The Onion fick i sin tur 30 avkommor i Sverige samt 48 i Italien som avelshingst som exempelvis Gossip, Hot Onion och No Payment.
Källa: blodbanken.nu

Använde inte apostlahästarna (tidigare publicerat)

En man i Konga härad gick inte utan använde vagn med dragdjur så fort han skulle till någonstans. När hans vagn inte drogs av en häst så använde han ett annat djur---vissa fall kom han med en ko som dragdjur.
Källa: Stockholmstidningen 8 november 1890

Mårten Stenmästare

Han har signerat ett antal skånska dopfuntar och det är okänt när han levde, hans verksamhet pågick iallafall under andra hälften av 1100-talet.
Källa: "Medeltidens ABC", Stockholm, 2001

Ett par dödsnotiser i Gamla Uppsala socken 1842

Det var två personer som dog p g a olyckshändelser och en som tog livet av sig i Gamla Uppsala socken 1842.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket

Vann irländska och engelska cupen efter varandra

Jimmy McAlinden vann den nordirländska cupen med Belfast Celtic säsongen 1937-38 och med Portsmouth säsongen efter.
Källa: The Guinness book of facts & feats", svensk version, 1982

Platser

På http://www.platsr.se/ kan man själv fylla i uppgifter om olika platser och denna databas finns som betaversion hos Riksantikvarieämbetet, alltså är den under utveckling. Under användarnamnet Stephannium kommer jag också uppdatera även där och en del eller hela notiser som fanns på denna blogg förut.

Udda sevärdheter eller försvunna platser

Fattigbössan i Övergran

Fattigbössan vid Övergrans kyrka med följande text; "Du går modig, mätt och fager. Jag är hungrig, blek och mager. Lika fullt är jag din bror. Syskon utan samma mor. Rike man har många vänner. Fattig man ingen känner. Gif bort litet för guds skull. Herren ger dig handen full." En bössa som kännetecknar svunna tider och det finns inte sådana där exemplen kvar och i synnerhet inte i Uppland iallafall. Enligt nedanstående diskussion fick jag kännedom om att det finns motsvarande på Gotland vid de olika kyrkorna.

Stenmuren till Gryta kyrka

Alla ortnamnen med "Gryt" är steniga platser, efter avfarten från huvudvägen genom Örsundsbro till Gryta kyrka kan man se en stenmur i höjdläge på vänster sida, muren sträcker sig med korta eller sämre etapper i drygt en kilometer. Den är delvis övertorvad.

Kyrkoruinen i Hjälsta

Inte så långt ifrån Hjälsta kyrka så finns det en stenhög som en gång i tiden var en kyrka, anledningen att jag skrev så var att det aktuella området har blivit betat av kreatur under olika tider, den är väldig skadad....Så man måste nog vara ganska så kunnig om man skall dit.

Kafe vid riksväg 55 (ej tidigare publicerat)

Mellan Säva och Örsundsbro längs med riksväg 55 fanns det en kafé inne på en gård under 1980-talet.

Tok-Hansbron

Tokhansbron är numera en borttagen bro över Dalälven i Nora socken i nordvästra Uppland och man åker på riksväg 67 svänger man av vid Mälby. Enligt kartan på fornlämningsregistret ligger bron längs upp i nordväst med koordinaterna x=6683941 o y=1561195. Bron fick sitt namn efter en sinnessvag man som uppehöll sig under flera år vid, under eller på själva bron. Han drunknade f ö i Dalälven och hans kropp fiskades upp under en annan bro i närheten.
Källa: Fornlämningsregistret Nora 9

Sveriges äldsta trähus

Genom dendrokronologi har man daterat vissa träbyggnader i Sverige och den äldsta kända är Älvdalens kyrkhärbre som blev daterat till 1275.
Källa: Jan-Erik Augustsson, "Den profana arkitekturen", Signums svenska konsthistoria, Den gotiska tiden, Kristianstad, 1995

Försvunna kiosker i Uppsala

Denna notis är omgjord utifrån den ursprungliga notisen som blev publicerat, kiosken på Bandstolsvägen i Valsätra fanns endast ett stenkast ifrån ICA-affären som fanns där då, i samma byggnad som ICA var inrymt i är det numera en restaurang. Kiosken på Bandstolsvägen hade troligen blivit borttagen redan i början av 1980-talet och såvitt vad jag minns det så var ett par äldre kvinnor som hade kiosken. Förr i tiden fanns det kiosker vid Länsstyrelsen, vid Akademiska södra infart och i Sunnersta. Det finns kiosker som är kvar än idag som exempelvis den som ligger på Svartbäcksgatan vid infarten till f d Fyrisbadet/Fyrishov.

Svista värdshus(* finns i äldre notiser om och denna är nyskriven)

Svista värdshus som läg längs med gamla E4:an och på den plats där den var som rakast. Värdshuset är numera stängd liksom macken och det lilla pensionatet.

Smala vägen mellan Åkerby och Jumkils kyrkor

Vägen från Jumkils kyrka till vägskälet i korsningen med vägen mellan Åkerby och Börje är också på något sätt sevärd, man åker förbi en del gamla föremål längs vägen, ålderdomlig staket, rester av stenrösen och samtidigt kan man se Jumkilsån till vänster när man åker ifrån Jumkil.

*Ditskriven i efterhand: När man åker på den vägen så får man intryck hur det var förr i tiden och man åker delvis igenom ett orörd natur. Visserligen har man rensat ut där under de senaste åren.

Blåbärsstället utanför Tärnsjö

När jag bara var några år gammal under den andra halvan av 1970-talet så hittade jag och tillhörande familjemedlemmar ett ställe där det fanns blåbär längs med en mindre väg i trakterna av Tärnsjö i Uppland. Inte så långt därifrån minns jag att det fanns ett kafé eller bjöd dom oss bara på mackor troligen, minns inte så mycket av det. Men om någon med anknytning till Tärnsjö som läser detta så vore det inte så dumt att komma med något tips eller en ledtråd.

Historiska notiser 7

Linné och skogsmänniskan (tidigare publicerat)

Under 1700-talet är det känt idag att det var några människor som levde i skogen och inte använde mänskligt språk. Det fanns några stycken som levde i obygden med tätt skog omkring sig. Vad jag har hört talas om är att det också fanns en yngre man som kallades för björnpojken. Dock har jag inte många uppgifter om denna unga man. Linnè var mycket i förtjust att klassifiera allting, djur, växter och människor hamnade under hans klassbegär. Skogsmänniskan var ingen människa som är förknipat med "rasen" som exempelvis levde i det civiliserade samhället, skogsmänniskan levde helt enkelt i skogen som ett djur. Eftersom det fanns några människor(exakta antalet får vi nog aldrig veta) som levde "ociviliserat", så fick Linné reda på det.
Det finns folk som lever idag som skulle kalla Linné för en rasist, men jag skulle hellre påminna om att rasismen inte var ett begrepp då som det är idag. Så lyder exempelvis NE:s definition om rasismens historia; Mot slutet av 1700-talet kom skönhet att definieras utifrån raskännetecken som ljus hy. Vidare ansågs rationell förmåga eller oförmåga - mätt med västerländsk måttstock - avslöja medfödda rasmässiga skillnader i intellektuell kapacitet. På grund av värderingar som dessa rangordnades raserna med den vita i topp. Även scientismen, föreställningen att vetenskapen erbjuder den bästa vägen till kunskap om människans natur och att den därför skall styra etik och politik, skapades på 1700-talet. Det blev nu möjligt att "i vetenskapens namn" hävda att vissa raser var underlägsna andra och att det därför var naturligt att de "underlägsna raserna" förslavades. Inte undra på att Linné blev på något sätt influerat i detta tänkande, men man skall också komma ihåg att tänkande kring rasismen var annorlunda på 1700-talet än det är idag.

Linné gjorde följande indelningar; art, klass, kännetecken och släkte(dock inte den där ordningen).

Noter

Läs bl a NE:s definition om rasism och Tore Frängsmyr "Svensk idéhistoria
 
Hubertushjorten (tidigare publicerat)

Namnet kommer egentligen ifrån en frankisk biskop som också blev ett helgon och levde mellan ca 656-725. Enligt en sägn hade han mött en hjort med ett krucifix mellan hornen och i samband denna händelse så varnade hjorten för att någonting hemsk skulle hända om han dödade hjorten eller rättare sagt också om en annan hjort skulle bli dödad. Allt detta hände under en beriden jakt på en långfredag och just vid detta tillfälle hade han inte blivit prästvigd. Efter mötet med hjorten blev han prästvigd och senare biskop i Liegé. Hubertus är jägarnas skyddshelgon och firas den 3 november varje år med bl a jaktridning.

Källor:
Jägarens uppslagsbok 1992 
Norstedts uppslagsbok 2003
 
Ordet tidningsbud (tidigare publicerat)
 
Ordet tidningsbud myntades för första gången 1824 och kan möjligen detta citat relateras till detta ord; "Jag ärnar ikläda mig en oförskämd trolöshet, at härma wåre mellanlöpare . . och tidninge-förare, som bortskämma de aldrabästa saker". Dalin 1780

Källor:

NE(CE-ROM)
SAOB

Höll nollan vid 25 tillfällen

Grimsby Town höll nollan vid 25 tillfällen när de vann division 3(södra) säsongen 1955-56 varav åtta av dessa var under de sista åtta omgångarna i ligan.

Källor:

Rothman´s Football Yearbook 1995-96
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Islossningen i Fyrisån(Uppsala) ((Tidigare publicerat)

I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.
Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.
År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.

Första hästspårvägen i Stockholm

År 1877 öppnades den första linjen med hästspårvagn i Stockholm.
Källa: Susanna Hedenborg m fl, "Sveriges historia", 2003

Krokodilen i Köpenhavn

Den zoologiska trädgården i Köpenhavn erhöll i början av september 1883 en krokodil och det fanns ingen notering varifrån denna krokodil kom ifrån.
Källa: Tidningen Upsala 8 september 1883

Historiska notiser 6

Olycksfallet vid Ekeby bruk

Citat från tidningen Upsala; "Arbetaren P E Jansson vid Ekeby bruk var idag sysselsatt med vedsågning med en kapsåg. Han ramlade då framåt och fick ett finger amputerat.

Källa Tidningen Upsala 18 mars 1901

En äldre byggnad rasade (tidigare publicerat)

I Svenska dagbladet lördagen den 2 mars 1889 går det att läsa; Ett af hufvudstadens äldsta hus, n:r 31 vid Roslagstorg som på 1600-talet tjenstgjorde som fiskarstuga vid den dåvarande "Träsksjön", nedrasade delvis i onsdags afton, då en del af taket störtade---lyckligvis utan att träffa någon af de inneboende. Det gamla envåningshuset kommer nu att jemnas med marken.
Ett stycke bebyggelsehistoria och en händelse i huvudstadens historia, känner inte om det var skottår, men eftersom det brukar vara jämna tal så var det inte det för detta år.

Lim-Johan

Konstnären Johan Erik Olsson levde mellan 1865-1944 och fick sin konst berömd efter sin död, han var en av Sveriges främsta naivister.

Källa: "NE i tjugo band", band 11, 2009

38:an

År 1899 kom Smith & Wesson ut med sin revolver .38 och det var en "sexskjutare" som tillverkades för USA:s poliskår samt vissa grupperingar inom militären. Inom en kort tidsperiod hade 80% av landets poliser 38:an.

Källa: David Smith, "The illustrated directory of guns"; Maidstone, 2005

Två "aeroplan" inköpta  (tidigare publicerat)

Uppsala Nya Tidning den 12 juli 1913 informerades om att två flygplan hade blivit inköpta av armén och att man hade kommit överens i Paris att få köpa två flygplan av Farmanstyp. Man har skrivit kontrakt, men ingen betalningssumma stod i notisen.

Historiska notiser 5

Endast opublicerat material!

Queens Park mot Queen Of The South

Det klassiska amatörklubben Queens Park från Glasgow som har fått dispens att spela i den skottska ligan och säsongen 1956-57 gjorde de sammanlagt 13 mål mot Queen Of The South i dåvarande division 2(endast två divisioner). På hemmaplan vann de med 7-0 sedan Hunter Devine gjort tre mål och i bortamatchen vann de med 6-0 sedan Junior Omand gjort tre mål.

Källa: Jack Rollin, "The soccer Fact Book", Enfield, 1990

Snopen tjuv

I februari 1939 gjorde en tjuv ett inbrott på Lincoln Citys hemmaarena Sincil Park utan att hitta någonting. Det var under en natt mot en söndag och tjuven trodde att han skulle hitta matchintäkterna ifrån ligamatchen mot Stockport på expeditionen. Klubbens kassör hade redan hunnit sätta in pengarna på banken.

Källa: Idrottsbladet nr 20, 17 februari 1939

Brasilien mot Malmö FF 1960

Under sommaren 1960 tog Malmö FF emot Brasiliens landslag på Malmö Stadion och brassarna vann med 7-1.

Källa: "NE i tjugo band", band 14, 2009

Smedjan vid Valsgärde

Vid Valsgärde i Gamla Uppsala socken finns en smedja från mitten av 1800-talet i ett "korsvirkeuppförande". Huset är relativt intakt och i finns i ett öppet landskap och personligen åkte jag för att titta på smedjan från ett längre håll. Den ligger ensammen ute på ett fält.

Källa: Karin Mannberg-Westin, "Byggt i Uppland", Uppsala, 1996

Militärövningarna i Rahanåive

Rahanåive ligger vid Inlandsbanan 128 kilometer norr om Arvidsjaur och där var det militärövningar mellan 1953-60 med järnvägsluftvärn.

Källa: "Järnvägsdata", 1999

Cafe Cap

På platsen där Uppsala Bangolfklubb har sin anläggning fanns det tidigare en kafé vars byggnad anlades någon gång under 1910-talet(lite omstridda uppgifter). Den revs någon gång i början av 1960-talet.

Källa: Allan Andersson m fl, "Fröken få jag betala", Uppsala, 1987

Ligger begraven där

Häringe gods i norra Södermanland ägdes av Axel Wenner-Gren mellan 1932-61 och ligger också begraven där, han ägde godset till sin död. Han var en betydande industriman som bl a grundade Elektrolux 1919.

Källor:
Johnson Anders, "Fånga platsen", Stockholm, 2008
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Historiska notiser 4

Publikrekordet i Fålhagen

I en av Uppsalas stadsdelar som är Fålhagen anordnades en ishockeymatch mellan svenska landslaget Tre Kronor och ett kombinerat Upplandslag den 16 februari 1958, Landslaget vann med 13-1 inför en publik på 4 155 åskådare som var en isrink i Fålhagen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 17 februari 1958

Dalbybokens ursprung

Dalbybokens ursprung är omtvistad och troligen från 1000-talet, då från Skåne eftersom det finns en Dalby socken i Uppland också.

Källa: "Medeltidens ABC", 2002

Fyra unga kvinnor

Fyra unga kvinnor lämnade sina hem i Nysätra socken(Uppland) 1870 för att flytta till Uppsala domkyrkoförsamling och det var drygt hälften av alla utflyttare under detta år.

Källa: Utflyttningslängden, Nysätra, 1870(Uppsalas landsarkiv)

Stal från en kamrat (tidigare publicerat)


Från tidningen Upsala den 3 juli 1916 stod det att en arbetare på Uppsala-Enköpings järnväg hade från en kamrat stulit 130 kronor. När han var inne i Uppsala under lördagen den 1 juli så greps och häktades han av sannolika misstänkta skäl till denna stöld.
 
Mejerihatare eller mejerihatarna (tidigare publicerat)


En händelse som utspelade vid slutet av september 1881 i Stora Hyllinge i Skåne, var att någon eller några gjorde ett inbrott i mejeriet på orten och dessutom förstörde all mjölk o grädde.

Källa: Dagens nyheter 2 oktober 1881

Bouppteckningen efter giftmördaren Lindbäck

Anders Lindbäck som hade giftmördat fem personer i Silbodal socken(Värmland) under den första hälften av 1860-talet efterlämnade inga större belopp efter sig, behållningen var 82 riksdaler.

Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1866

"Snabbskjutande vapen" i Sverige (tidigare publicerat)


Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen.
Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige.
Tidningen fortsatte; Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland, som Bowen skrev om denna utveckling; It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later. Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;
Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.
Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.
Citat från Svenska Dagbladet;
Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien. Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.
Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.
Källor:

Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984
Göteborgsposten 22 april 1878
Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003
Stockholms Dagblad 3 februari 1890
Svenska Dagbladet 27 februari 1892
Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996