Resterna av Vallbyåsen

Åker man på den gamla Norrtäljevägen vid Östuna och svänger av mot Risberga (herrgården), åk igenom herrgårdsområdet och nästan vid Broborg kan man skönja små kullar eller mindre åsryggar. Samma åsryggar åker man igenom om man åker på riksväg 77 efter "slätten" vid avfarten Karby/Östuna. Det är resterna av Vallbyåsen och de två byarna Lilla och Stora Vallby har fått sina namn efter åsen. De ligger precis där riksväg 77 skär igenom denna ås.

Källor:

Exkursioner; Egen och Agrarhistorisk kurs, HT 2007
Hogdal Jon, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

Julhälsning

Jag gör det med Vänge kyrka utanför Uppsala och den ligger vid samhället som hette Brunna förut, för 20-25 år sedan bytte man ut ortnamnet till Vänge på själva orten. Kyrkan är väl synlig från riksväg 72. GOD JUL önskar den enda reaktionelle medlemmen med detta kort och möjligen blir det ytterligare en notis innan årsskiftet.

Kyrkohistoriska notiser 8

Malstas okända kyrkklocka

Storklockan i Malsta kyrka i Roslagen(Uppland) vet man inte riktigt hur gammal den är och antagligen är den gjuten under 1300-talet, men kan också vara med från dess begynnelsetid. Alltså vid slutet på 1200-talet och början på 1300-talet.
Källa: Mereth Lindgren, "Malsta kyrka", Strängnäs, 1973

St Staffan eller St Stefan i Knivsta

Enligt ett permanentbrev från 1402 var St Staffan eller St Stefan skyddshelgon åt Knivsta kyrka i Uppland och kyrkan har en skulptur som föreställer honom.
Källa: Ann-Mari Karlsson, "Knivsta kyrka", Katrineholm, 1985

Turen kring Angarn kyrka

År 1729 skadades Angarn kyrka i Uppland av en kraftigt storm och landshövdingen kom på tanken att låta sockenborna bli överförda till grannförsamlingen Vada. Men sockenborna ville inte detta och istället gick Kungl Mag:t med på att kyrkan skulle byggas om, detta hände dock tre år senare.
Källor:
Börje Sjöman
"Angarn kyrka", Upplands kyrkor IX", Uppsala, 1969
"Vada kyrka", Katrineholm, 1989

Mariestads domkyrka

Det var tänkt att Mariestad skulle få en domkyrka och detta blev inte av. Upperbarligen hann stiftet inte komma igång innan det beslutades att Skara skulle också har detta stift istället. Kyrkan är byggt för att vara en domkyrka och den började att anläggas 1583, tre år senare börjades den att bli ombyggt för att invidgas 1626 (Mariestad fick stadsprivilegier 1605).
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvariet
Bonnier Ann-Kathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Egen församling från Länna

Den 21 februari 1781 anhöll Bildö socken om att få vara en egen församling och inte bege sig till Länna kyrka som ligger längre bort samt att det också var en omväg.
Källa: Fredric Wilhelm Badhoff, "Beskrifning öfver Roslagen", 1910

"Svår" isränna

Isbrytaren Thor försökte i två timmar att göra en ränna i isen till Gäddholmen utanför Stockholm den 26 mars 1889. Den tvingades att ge upp vid Hästholmen eftersom isen var 17 tum tjock medan själva kärnisen var nio tum tjock.
En tum är ungefär 2,5 cm

Källa: Svenska Dagbladet 27 mars 1889

Kyrkan i Tyggetorp försvann under 1500-talet

Området som förut tillhörde Tyggetorp socken är numera införlivat i Tranemo församling. Tyggestorp kyrka i Västergötland revs någon gång under 1500-talet och var av trä.

Källor:

Fornminnesregistret
Lagerlöf Erland, "Medeltida träkyrkor", Del 2, Borås, 1985

Utstakningsnotis

Järnvägen som skulle gå mellan Faringe och Gimo blev i oktober 1894 utstakat.

Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894

Försvarstorn i Närtuna?

Man har ifrågasatt om tornet till Närtuna kyrka i Uppland har haft ett försvarssyfte eftersom det är kraftigt byggt samt mycket bredare än andra uppländska kyrkor med torn. Kyrkor med försvarstorn har dels blivit byggda i Kalmartrakten och dels Husaby kyrka utanför Götene, denna kyrka ligger på en historskt plats eftersom Olof Skötkonung döptes där. I Närtuna kyrka är tornets nedre del och sakristian de äldsta delarna av kyrkan och dessa tillkom under 1100-talet. I början fanns det en träkyrka som var tillfogat dessa stenpartier och under 1300-talet tillkom den nuvarande stenbyggnaden (långhuset). Kilström skrev bl a följande; "Tornet borde från början ha uppförts i försvarssyfte", men man vet inte exakt varför tornet blev så där utformat.

Källor:

Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur före 1809, Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth, "Stenarkitekturen", Signums svenska konsthistoria, "Den romanska tiden", Kristianstad, 1995