Järnvägshistoriska notiser 7

Järnvägsstrejken 1877 i USA

I Baltimore utbröt en strejk i juli 1877 bland arbetare från Baltimore & Ohio Railway p g a reducerande löner samt extra bonusar. Under detta decennium var det svåra tider i USA och många järnvägsbolag gick på knäna inklusive B & O. Polis sattes in och det uppstod kravaller, tio arbetare dog och många arresterades.
Källa: "The B & O Railroad museum", Baltimore, 1994

Björnarboloket

Tegelbruket vid Björnarbo gård (Uppland) anlades omkring 1890 och loket anskaffades nytillverkat från Arne Lindgrens mekaniska verkstad i Ullborsta. Björnarbo ligger i trakten av Järlåsa och spårvidden på brukets järnväg var 600 mm och som mest var järnvägen 700 meter långt. Loket var av enkel konstruktion och bestod av en bilmotor på ett tippvagnsunderrede. Loken hade en bensindriven Fordmotor på 40 hästkrafter och tjänstgjorde på banan fram till skrotningen 1960 i samband med brukets nedläggning. Under samma år revs allting som hade med bruket med att göra och loket var i drift i drygt 14 år.
Källor:
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Priedits Janis, "Loklistor över små tillverkare", Industribaneföreningens hemsida (industribanor.se)

Fjärrtåg i Markaryd

Den 1 juli 1992 lades fjärrtågsuppehållet ner i Markaryd och den forna Markaryd-Veinge järnväg (kom under staten 1930) hade förlorat sin lokaltrafik i maj 1976.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Sveriges järnvägsstationer", Sveriges järnvägsmuseum

Nattåg

I Göteborgsposten den 25 mars 1872 var det denna notis inlagt.
Till fullständigande af notisen nr 68 af denna tidning meddela vid efter N Allehanda att dessa nattåg, efter hvad tidningen med visshet tror sig veta, icke komma att börja förrän den 1 maj 1873.
Eftersom järnvägsnätet höll på att byggas ut då så var det efterfrågan på nattåg, den 28 mars 1873 inträffade det någonting i svensk riksdag följande;
Ang. anordnande af nattåg å Statens stambanor och afgångstid för dessa tåg.
Svarskatalogen
Det var nödvändigt eftersom järnvägen höll på att byggas ut i Norrland under denna tidpunkt.
(tidigare publicerat)

Militärövning på Hedebanan

Den 9 november 1924 öppnade den statsbyggda banan mellan Sveg-Hede i Härjedalen och efter nedläggningen i februari 1966 så användes järnvägen för militära övningar. Banan var 72 kilometer och sträckan mellan Glissjöberg-Storfäringen blev försett med kontaktledning med anledning till att man ville prova att beskjuta järnvägen med järnvägsluftvärn. Direkt efter nedläggningen inleddes de militära övningarna och efter det så revs järnvägen helt.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
Wedin Krister, "Mer än 30 år sedan tågen rullade", Tåg 9/98