Fyrplatsen Paternoster

 Denna fyrplats har skribenten sett tre olika stavelser på, den första är redan i själva rubriken och sedan är Pater-Noster samt Pater Noster med utan bindestreck. Fyrplatsen ligger på Pater-Nosterskäret utanför Marstrand på västkusten och blev färdigt 1868. Innan fyren byggdes fanns det ett på själva fästningen som fungerade som en fyr med ett urverk som numera är försvunnen. Namnet kommer från latinska utrycker som heter på svenska ”Fader vår”” som sjömännen oftast bad när de närmade de sig den farliga platsen. Fyren är rest i järn som ett fackverk (kallats för ”Heidenstammare” efter fyrkonstruktören och ingenjören Nils Gunnar von Heidenstam 1822-87 och han är far till en folkkär författare) och mäter 32 meter samt 36 meter över havsnivån. Fyrplatsen ligger vid en plats där många förlisningar har ägt rum som t ex briggen Courier i februari 1856 som var lastat med bomull och färgträ; skonaren Hinderik Johanna som sjönk 1850 som var lastat med råg och korn samt skeppet Diana som förliste i december 1779 och var lastat med styckegods vars vrak som ligger tiotals meter ifrån Pasternosterskäret. Året efter som fyren restes så byggdes med klockstapel med mistklocka, 1872  insattes en fyrapparat av den första ordningen, 1897 fick fyrplatsen en mistsignalkanon, 1900 flyttades mistklockan till Måsknuvs fyrplats där den finns än idag och 1904 byttes mistsignalkanonen av en knallsignalapparat. Efter det byggdes det en bagarstuga och bostadshuset fick en ny inredning 1907, en båtslip byggdes 1935 (en av flera som byggdes på ön) och 1977 släcktes fyren samtidigt som kassunfyren Hitteberget tändes. Det finns flera milstolpar som t ex att båtbranen flyttades från västra till östra hamnen 1942 och sju år senare byggdes en skyddsmur runt hamnen.

Källor:

Blänket, skilda nummer (tidningen finns på nätet)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken 2007

Fyrwikin

https://paternoster-fyren.com/index.php/historia/

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Wikipedia Svenskspråkiga