Misterhults skogsbanor

 Väster om Misterhult som ligger cirka två mil norr om Oskarshamn anlades i början på mellankrigstiden till en början med en järnväg med 600 mm som blev fem kilometer långt. År 1909 bildades AB Nässjö 3 Ply Fabrik och av det köptes 7 000 tunnland skog 1918 med Misterhults egendom med övriga fastigheter i både Misterhults och Hjorteds socknar. Efter ett par ärenden med både likvidation och den slutliga konkursen 1921, två år senare kom egendomen under en tysk ägare. Då bildades AB Norrköpings Exporthyveleri och mesta av verksamheten flyttades då till närliggande Blankaholm. Nu lite grann om banorna; spårvidden var 600 mm,; 1919 anlades fem kilometer lång bana mellan sjön Göten till en plats väster om Misterhults samhälle och därifrån var också en kilometer sidospår. Några år senare (obekant när) anlades en bana från sjön Lilla Rämm till en plats strax öster om Misterhult som var sju kilometer långt. Därefter sammanslöts de båda banorna med en tre kilometer långt förbindningsbana och från de båda sjöarna Göten och Lilla Ramm fanns flottleder till sågverket i Solstadsström. Efter konkursen 1921 så avvecklades järnvägsdriften successivt och Misterhult hade både motor- och ånglok. Omkring 1919-20 kom det första loket som hade blivit tillverkat av Jönköpings Mekaniska verkstad (June-lok) och som såldes 1936 till Eds Cellulosafabriks AB (också i Småland). Sedan kom ett ytterligare motorlok som tillverkades av Oberursel i Tyskland (vidare öden okända) och omkring 1920 kom ångloket som tillverkades av Orenstein & Koppel (också tyskt) med tillverkningsnumrrt 3413/år 1909 som tidigare hade används i kolgruvor i Saar-området. Det såldes 1935 till samma ägare som det förstnämnda loket och ångloket blev skrotat 1970.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974

Gyllenberg Bo, ”Misterhults skogsbanor”, i Skogen ta tåget, 1992

Järnvägsdata 1999

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2014

Priedits Janis; ”Industribanor i Småland (del 16), ÖSJ-Bladet 1/2000

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Bröderna Abegglen

 De schweiziska bröderna Max (1902-70) och Andre Abegglen (1909-44), var de viktigaste spelarna i Schweiz och Grasshoppers under mellankrigstiden. Den äldre brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 medan Andre spelade 52 landskamper och 29 mål mellan 1927-43. Det antalet mål som Max gjorde i landslaget var rekordet ända tills Kubilay Turkyllmaz gjorde sitt 35:e mål i landslaget 2001.

Max spelade först för ett par mindre klubbar innan han kom till Grasshoppers 1921 och spelade 142 matcher/108 mål fram till 1941 då han lade skorna på hyllan. Han vann fem ligatitlar för Grasshoppers 1926-27, 1927-28,  1930-31, 1936-37 och 1938-39 samt åtta gånger i cupen ( 1926, 1927, 1932, 1934, 1937, 1938, 1940 och 1941). Andre var med endast 1927 och 1931 samt cupen 1927, 1932 och 1934). Andre spelade bara fem säsonger för Grasshoppers och vann den franska ligan med Sochaux 1935. I den schweiziska ligan spelade han även för Servette och La Chaux-de-Fonds. Men han avled endast 35 år gammal i november 1944. När han den franska ligan så gjorde han 30 mål under denna säsong.

Andre Abegglen spelade sin första landskamp mot Sverige den 6 november 1927 inför 17 840 åskådare på Letsigrund i Zürich och matchen slutade 2-2, brodern Max gjorde ett av målen. Han var då 18 år gammal medan Max spelade då sin 31:a landskamp. Den första landskampen var mot Nederländerna den 19 november 1922 inför drygt 12 000 i Bern och gjorde då tre mål i en match som slutade 5-0. Den äldre brodern missade dock VM-slutspelet 1934 medan den yngre deltog både 1934 (Italien) och 1938 (Frankrike). Lite ytterligare kuriosa så gjorde bröderna mål i samma landskamp mot Ungern 1929, Frankrike samt Tjeckoslovakien1932 och Belgien 1933. Det gick inte så bra för det schweiziska landslaget under mellankrigstiden med bl a elva förluster i rad mellan 6 maj 1929 (2-1 mot Holland) och 3-3 mot Frankrike den 23 mars 1930. 

Källor:

du-Football info

https://www.historical-lineups.com/wp-content/uploads/2019/12/Upload-29.11.2019.pdf

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Oliver Guy, ”The Guinness Book of World Soccer”, Enfield, 1995

Wikipedia engelskspråkiga 

Målrika ligamatcher den 4 oktober 1930

 Det här är bara ett typexempel på målrika ligamatcher som var i denna omgång som spelades den 4 oktober 1930. Aston Villa vann hemma med 6-1 mot Huddersfield Town inför 43 235 åskådare på Villa Park när Billy Walker blev tremålsskytt, Eric Houghton 2 och denna säsongs skyttekung av högsta divisionen , Pongo Waring som också nätade bakom bortakeepern Hugh Turner. Tröstmålet för Huddersfield blev Dave Mangnall. På Bloomfield Road vann hemmalaget Blackpool med 5-4 mot Leicester City och Jimmy Hampson (som försvann under en fisketur i januari 1938) gjorde tre av Blackpools mål. Ernie Hine gjorde två mål för The Foxes medan Arthur Chandler inte lyckades göra mål på hemmalagets målvakt Horace Pearson. Det var tre matcher som slutade 4-0; Chelsea slog Middlesbrough, Grimsby slog West Ham och Liverpool bortaslog Newcastle. I Manchester-derbyt vann City med 4-1 mot United inför 41 757 åskådare.

United hade en svag säsong och föll i de första tolv ligamatcherna med nedflyttning som följd. Tommy Tait och Bobby Marshall gjorde två mål vardera medan Joe Spence gjorde målet för United. 

I gamla division 2 föll hemmalaget Millwall med 5-7 mot Preston inför 14 674 på The Den. Fram till denna match hade Millwall bara vunnit två och förlorat sex och låg sist i divisionen. Men deras var riktiga smällar för motståndaren, 5-1 mot Nottingham och 4-0 mot Reading (båda hemma). Millwalls mål mot Preston; Jimmy Poxton 2, Jack Cock 2 o Jimmy Forsyth, Prestons mål Tom Scott 3, Alec Reid 2 och Ted Owens 2. Everton gjorde ett gästspel i divisionen denna säsong och de vann med 7-1 mot Charlton inför 29 440 på Goodison Park. Ted Critchley 2, Dixie Dean (60 mål i gamla division 1 säsongen 1927-28) 2, Jimmy Dunn 2 och Tom Griffith medan Fred Whitlow gjorde Charltons mål. 

I division 3 (Norra) vann Rotherham United med 8-1 mot Accrington då Vic Wright gjorde fyra av målen medan Billy Hick gjorde tre. Wright gick en månad senare till Sheffield Wednesday i högsta divisionen och hade svårt att ta en plats där i ett lag som kom från två ligatitlar. Kom tillbaka till Rotherham och efter en tid gick han över till Liverpool. 

Carlisle United som var inne på sin tredje säsong i ligan hemmaslog Crewe med 4-1 inför 7 308 åskådare på Brunton Park och Jimmy McConnell gjorde tre mål. Hartlepool United hade sin högsta publiksiffra för säsongen när de föll hemma mot Hull City. De föll med 1-3 inför 6 661 på Victoria Park och Stan Alexander gjorde bortalagets tre mål och en annan tremålsskytt var Tom Maidment för Lincoln City, de vann med 5-0 mot Barrow. 

I division 3 (Södra) gjorde Peter Simpson sex mål när Crystal Palace besegrade Exeter City med 7-2. Harry Waller gjorde samtliga målen när Torquay United vann med 3-0 mot Northampton på bortaplan.

Källor:

enfa.co.uk

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1930-31/1930-10-04.html

vintagefootballers 

Wikipedia engelskspråkiga 

Om branden i Njurunda kyrka

En notis i Göteborgs-Posten den 22 juni 1870 tog upp branden i Njurunda kyrka söder om Sundsvall och som också var Medelpads äldsta kyrka. Den var inrett med bänkar, predikstol och altare. Det var en blixt som träffade  kyrkan under ett åskväder. Skribenten fotograferade kyrkoruinen i juli 2022.

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/10/njurunda-kyrkoruin.html?m=0

Om värnplikten

 Från Uppsala Nya Tidning den 12 juli 1913 kan läsa lite grann om värnplikten och hur många av de 45 223 sökande som kom in militärer, alltså hur många som klarade av mönstringen.

Utländska matroser i rannsakning

 Två matroser häktades den 23 augusti 1888 i Hudiksvall och dessa var Tord Nielsen (född 10 december 1863 i Norge) och Harry Smith (född 3 september 1868) från den amerikanska staden Pittsburgh. Anledningen till häktningen var att de hade rymt från fartyg och sedan hade de knyckt någonting också. De hade blivit förpassade till kronohäktet i staden i väntan på rannsakning vid i tinget i Enånger söder om Hudiksvall.

Källa: Polisunderättelser nr 108, 13 september 1888

Tok-Hansbron

 Över Dalälven söder om Gysinge och man åker förbi Gysinge Naturreservat så finns det fyra rester av broar som en gång i tiden man färdades på över älven. Den första är Grimbron som går över till ön Grimman och där återstår endast brofästen. Nästa försvunna bro är just Tok-Hansbron, sedan över Draggbron och avslutas med Kvarnbron som låg vid en numera borttagen kvarn. Där finns också ett minnesmärke som förklarar lite grann hur dessa har försvunnit. Enligt minnesmärket så lät landshövdingen över Västmanlands län, Walter Murray riva Draggbron, Tok-Hansbron och Kvarnbron 1934 för att anlägga nya broar. Dessa tre byggdes mellan 1844-50 och anledningen till namnet av Tok-Hansbron var att där uppehöll sig en man med namnet Hans under själva bron och det var så under flera år. Han drunknade senare och hans lik påträffades under Draggbron.

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Sirius bandykuriosa

 

Snart börjar en ny bandysäsong och det var 1968 som Sirius vann sin senaste final som också är den senaste gången som klubben var i en bandyfinal. Sirius har fram till 2024 spelat 64 säsonger sedan den högsta serien bildades 1931 och i kampen om SM-guldet har klubben varit med sedan 1915 och då har det blivit 78 säsonger. 

***Det har blivit fem vunna SM-finaler som skedde följande; 1921, 1922, 1961, 1966 och 1968; sedan dess har det blivit fyra semifinaler; 1977 mot Broberg, 1983 mot Boltic, 1994 mot Vetlanda och 2009 mot Edsbyn. Klubben har avancerat till slutspel 25 gånger 

***Sirius var obesegrade i 15 matcher mellan 21/1 1961-11/2-1962, 12 matcher mellan 26/1-1966 till 11/12-1966 och 10 matcher mellan 16/12-1964 till 17/1-1965. 

***Sirius vann 10 matcher i rad mellan 23/11-2008 till 6/1-2009 som slog ut de gamla rekordet från 1960-talet med nio raka vunna matcher från januari 1961 till januari nästa år.

***I Elitseriens maratontabell ligger klubben 9:a med 64 säsonger med följande facit; 1 284 matcher, 477 vunna, 179 oavgjorda, 628 förluster, 4 350 gjorda mål, 5 213 insläppta och 1 133 poäng. På 10:e plats ligger Örebro SK som en gång i tiden ledde maratontabellen.

***Den enda som har vunnit skytteligan som Siriusspelare är Ove Eidhagen med elva mål under säsongen 1960-61. En inte alltför tokig bedrift var att Eidhagen gjorde tre mål mot Lesjöfors den 8 januari med en gipsad hand, Sirius vann med 7-1.

***Sirius främsta landslagsman är Jan ”Knappen” Berlin med 31 landskamper mellan 1972-81 och var med i silver-laget 1979.

***Sirius vann med 14-5 mot Västerås SK den 15 februari 1970.

***När Sirius vann SM-guldet 1968 så spelade de också tre mållösts matcher mot Köping, Falun och Bollnäs (samtliga på bortaplan).

*** Efter bandylaget hade åkt ur allsvenskan 1933 så har de bara spelat två säsonger i den högsta serien och har åkt ut båda gångerna. Söndagen den 16 februari 1958 och samma dag som hockeymatchen här ovan så blev Sirius klara för bandyallsvenskan efter har besegrat Stockholmslaget Swithiod på bortaplan med 2-1. Sirius vann division 2(östra) utan att tappa någon poäng och på den tiden spelades en enkelserie med nio matcher. Målskillnaden blev 39-13 och kom tre poäng före tabelltvåan Dalaföreningen från Stockholm. Den första matchen i allsvenskan var mot Bollnäs inför 5 803 åskådare på Studenternas och Sirius vann med 3-1 efter två mål av Ove Eidhagen, matchen spelade på annandagjul. Ett par veckor senare kom det dåtida publikrekordet med 7 852 mot Skutskär den 11 januari 1959 och Sirius vann med 2-1 (Skutskär vann senare bandyfinalen med samma siffror mot Västerås SK och det var mot Sirius som Skutskär förlorade sin enda match under säsongen).

Källor:

Brinkhagen Svante, ”Siriusbibeln”, 2021

Idrottsbladet, diverse artiklar

Uppsala Nya Tidning, diverse artiklar

Sirius-filer, skribentens privata

Familjetragedin på Löddeköpinge station 1920

 Den 1 juni 1920 dödade stinsen på Barsebäck-Kävlinge järnväg hela sin familj bestående av sex personer. Hans namn var Klas Algot Lindvall och han föddes i oktober 1878. Han var stins på Löddeköpinge järnvägsstation och skälet till detta massmord på sin egen familj var att han hade under lång tid missköt familjens ekonomi. Det var när det blev alltför hållbart för honom som han sköt sig själv och hela sin familj. För att slippa ladda om hade han använt både en Browning-pistol och ett Mausergevär samt han sövde ner barnen med eter innan han sköt dem. Efter brottet tog han sitt eget liv genom att spränga sig själv och alla ligger begravda på samma kyrkogård i Löddeköpinge, familjen i en grav medan fadern vilar i en annan grav bredvid. 

Källor:

https://www.geocaching.com/geocache/GC4YVEQ

svenskamordfall.se

Olika kalibrar

 En överskådligt genomgång av ämnet finns i Tidningen Vapen nr 6/1994 och f ö det första året som tidskriften gavs ut. I artikeln finns det en förteckning på 33 olika kalibrar som används eller har använts. En kaliber som inte finns med i denna lista .36 som användes i Colt Navy från 1851. Den var lättare än den version som kom ut två år tidigare nämligen Colt Dragoon som hade kalibern .44. Colt Navy vägde 1,1 kg och blev således drygt 800 gram lättare än sin föregångare. Denna revolver användes inom flottan hos olika arméer och den blev presenterat på världsutställningen i London 1851 med syfte att främja den europeiska vapenmarknaden. Tyskarna Georg Luger (1849-1923) och Hugo Borchardt (1844-1924) utvecklade 1898 kalibern 7,65x21 mm Parabellium som också var känt som .30 Luger och 7.65 mm Luger. Denna kaliber användes förutom den tyska armén även av portugiser, brassar, amerikaner och finländare. Den kalibern användes fram till 1949 då exempelvis den schweiziska armén tog SIG P200 som den senaste nämnda kalibern kunde användas till. En berömd kaliber är .30-06 som angavs i tum och blev populär bland jägare i början på 1900-talet. Denna kaliber lanserades 1906 och den gav också eko inom det militära försvaret då t ex det amerikanska armégeväret Springfield ändrades till denna kaliber. Det var någonting kort om ett par kalibrar som eller har använts. Listan kan göras långt och det går att botanisera själv i olika kalibrars värld på t ex den engelskspråkiga Wikipedia.

Källorna till denna artikel är förutom den redan nämnda även Chris McNabs bok om skjutvapen och artikeln om 6,5x55 i Tidningen Vapen nr 7/1997.

Fyren på Sandhamn

 Fyren (består av två ledfyrar) på Sandhamn blev färdigt 1870 och under åren har det lite förändringar liksom på andra fyrar. År 1892 byggdes uthuset ut och tomten blev inhägnat. Året efter byggdes det en källare av betong för förvaring av fotogen. Sedan hände det inte så mycket på denna fyrplats  fram till 1913 då en ny brygga byggdes och två år senare en uppassningshus. Det var f ö utanför Sandhamn som man bärgade pansarbåten Tapperheten 1914. Bifyren släcktes 1929 och året efter installerades det el i huvudformen.

Källor:

fyrwikin

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Notering om Sabestus

 Kallblodstravaren Sabestus kanske en del äldre spelare och travfolk har något minne av och det var en hingst som föddes 1973 efter Sabin-Juliana Best-Steggbest. Han startade vid 300 tillfällen och vann 74 av dessa. Den legendariske Skellefteå-kusken Stig Lindmark körde Sabestus ett antal gånger och han hade även fadern Sabin i sin träning.

Källor:

blodbanken.nu

https://www.travmuseet.com/nyheter/stig-lindmark-vann-guldbjorken-redan-1976/

Historiska fotbollssäsongen, Liverpool 1950-51

 Det var ganska så svag säsong som Liverpool under denna säsong och klubben hade då vunnit ligan vid fem tillfällen som på den tiden även var en toppsiffra. Eftersom de klubbar som har varit dominerande under en viss tidsperiod inte har varit särskilt lyckosamma över lag. Sunderland som då var i delat merit-topp med bl a Arsenal (fem titlar under 1930-talet) och Aston Villa (lika många titlar under 1890-talet), hade mer utspritt med tre av titlarna under 1890-talet och tre under tiden 1902-36 och säsongen 1935-36 var klubben senaste ligatitel.

Liverpool gjorde som sagt vad en svag säsong säsongen 1950-51 och de slutade på 9:e plats med 43 poäng. Dessa kom från 16 vinter (två poäng för en vinst) och 11 oavgjorda. De gjorde 53 mål och släppte in 59, antalet gjorda mål var liksom två år tidigare det sämsta hittills med 42-matchprogram sedan 1919. Liverpools största seger var 4-0 mot Sunderland den 26 augusti inför 52 080 åskådare på Anfield Road och annars var det vinster med 1-2 mål. De spelade bl a 3-3 mot Bolton Wanderers på hemmaplan, de vann med 3-1 mot Everton i derbyt på Goodison Park den 16 september och med samma siffror mot Portsmouth den 9 december. Säsongen största förlust var 1-4 vid tre tillfällen mot Wolverhampton (hemma), Sheffield Wednesday och Huddersfield (Anfield). I FA-cupen gick det inte heller så bra när de föll mot Norwich City i den tredje omgången och det var klubbens första plump i cupen sedan säsongen 1936-37 då de åkte ut i det första försöket för lag högre upp i ligan, också mot Norwich. Eddie Spicer var den enda som spelade i samtliga 42 ligamatcherna medan de främsta ligaskyttarna var Billy Liddell 15, Jack Balmer 10, Jimmy Payne 6 och Albert Stubbins 6. De finns en del rester kvar av det lag som vann ligan 1947.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—A complete record”, Derby, 1990

Kortlivat Industribana på Vaxholm

 Kungliga Väg- och Vattenstyrelsen hade under ett par verksamhet på Vaxholm och mellan 1934-37 utvidgades/förstärkte man hamnen i Vaxholm. Sedan arbetet hade blivit avslutat så fortsatte man sina hamnarbeten på andra håll. En decauvillebana med spårvidden 600 mm anlades 1935 för att transportera Sten och schaktmaterial. Loket från Orenstein & Koppel i tyska Nordhausen tillverkades 1936 och sändes till bl a Utklipporna för hamnarbete sedan banan i Vaxholm hade rivits upp. Lokets senare öden är tyvärr okända.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Kvicksunds okända motorlok

 Tegelbruket i Kvicksund i Södermanland har det funnit två motorlok med okänd tillverkare och själva bruket var igång mellan 1934-67, men hade anor från 1815. Det var under 1934 som aktiebolaget Kvicksunds Tegelbruk bildades med säte i Eskilstuna. Banan som hade spårvidden 600 mm och gick mellan bruket-lertaget, blev totalt 1,2 mm långt. Banan trafikerades i början av hästar som drog vagnarna och nedlades 1957 med upprivning som följd!! Bruket hade två tvåaxliga motorlok av okänd tillverkare, det ena loket är inte mycket känt förutom att det är skrotat och det andra loket vet man att det hade en Volvomotor, var grönmålat, var utrustat för gengasdrift och blev skrotat omkring 1957.

Källa: ”Industrilok i Södermanland”, 1982

Hässja hö

 

Denna bild är hämtat från Anna-Lisa Kristiansson artikel Kulturgeografiska studier i Stockholms norra skärgård. Bilden visar att man hässja hö på stolpar och det ser nästan ut som ett urfolk går till attack. Klicka på bilden så kan man nästan ana det om man tittar på den som är närmast stolpen strax höger om bildens mittparti. Även den som är närmast på högersidan av bilden verkar ännu mera vara en människa. Den bilden som är nedanför som finns i min mormorsfars bildarkiv och hans namn är Gottfrid Carlsson som levde mellan 1872-1958. Bilden i artikeln är taget i Grovö by i Frötuna socken i början på 1940-talet och han måste har passerat där. Artikeln om denna typ av att hässja hö är följande länk;

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=H%C3%A4ssja&m=0

Mystiska dödsfallet i Hedemora 1950

 Den 7 april 1950 påträffades Karl Nordlund som föddes i  oktober 1899 död på Åsgatan i Hedemora. Vad som föregick hans dödsfall är höjd i dunkel, vad som är känt är att en sten låg bredvid kroppen och det var svåra skador på bakhuvudet. Det var svårt för polisen att utreda om han hade blivit dräpt eller om stenen hade slungats iväg av en förbipasserande bil. Inga vittnen fanns som kunde berättat hur det hade gått till. Stenen var iallafall knytnävsstor och det är mycket möjligt att den hade kastat mot honom bakifrån. Enligt framkomna uppgifter hade Nordlund känt sig förföljd av för honom en okänd person.

Källor:

Mordkommunisionen efterlyser”, 1964

svenskamordfall.se

Vallstenas kyrka

Vallstenas kyrka ligger på Gotland och skribenten tog detta kort i september 2019, det är en av de 92 medeltida kyrkor på ön. Denna kyrka härrör från 1200-talet och ligger på den nordöstra delen av ön. Socknen gränsar i väster mot Källunge, norr Bäl, öster Boge, sydost Gothem och i söder Hörsne samt en del av Gothem. De äldsta delarna av kyrkan är nederdelen av tornet och långhuset som tillkom i början av 1200-talet. Kyrkan blev i stort sett färdigbyggt under detta sekel och bänkarna kom under samma tid, en bänk förvaras på Historiska museet i Stockholm. Kyrkklockan är från 1571, altarskåpet är från 1633 med anteckning om det på baksidan, predikstolen är från 1699. En målat bänkinredning är från mitten av 1700-talet och tornet blev skadat efter ett blixtnedslag 1788. I Vallstena socken bodde det 252 invånare 1780, 554 under 1805 och 625 under 1850.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tabellverkets material på nätet

 

Kalkbrytningen i Hisvåla

 Runt sjön Skvien (den stavas så) finns det ett antal lämningar bl a efter en kalkugn som fortfarande finns i orten Hisvåla i Dalarna. Hisvåla ligger dryga halvmilen öster om Leksand och vid sjöns södra strand. Runt sjön finns det bl a fossil åkermark något väster om sjön, där även rest av en liggmila finns. Söder om sjön finns förutom kalkugnen även ytterligare en liggmila (kolbotten), ett 100x40 meter stort gruvområde (enligt Fornminnesregistret finns det en ca 30 meter lång järnnatns), kalkugnen, ytterligare ett gruvhål och en trefaldighetskälla. Öster om sjön finns ett offerkast samt ytterligare skogsbruksanläggningar, där har också funnits ett mindre kalkbrott. Runt Bodberget har det funnits kalkbrott som sedan har bränt i kalkugnen. Kalkbruket med ugnen anlades 1915 och på platsen gick en drygt 100 meter lång järnväg med spårvidden 600 mm som man drog tippvagnar på, ett sidospår till avfallstippen fanns också. Hela denna rörelse lades ner 1945 och ännu finns det rester kvar efter såväl gruvområdet som kalkugnen. 

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

Ripa Magnus (redaktör), ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Dalarnas län”, del 1, 2015

Oljelagret i Skogstorp

 Ca fyra mil söder om Ånge ligger driftplatsen Skogstorp där en teknisk station anlades 1991. På samma plats låg en lastplats med elektrifierat sidospår till ett oljelager. Denna lastplats anlades i sin tur 1973 och lades ner endast två år senare. All extra infrastruktur togs bort från platsen efter nedläggningen av själva lastplatsen.

Källor:

banvakt.se

”Järnvägsdata med driftplatser, 2009”

Skuldsatta kolbönder 1742

 Antalet skuldsatta kolbönder hos Iggesundsverket 1742 var sammanlagt 295 individer och kolbönder är de som fraktade kol till järnbruken. De var från följande socknar;Njutånger 73, Enånger 27, Idenor 34, Tuna 17, Forsa 103 och Rogsta 41.

Källa: Iggesundsverket, del 1, 1984

Hydling gjorde det 1000:e målet

 

Lars Hydling gjorde det 1000:e målet i bandyns högsta serie som då var uppdelat i två serier. Denna milstolpe ägde rum den 28 december 1980 mot Edsbyn inför 1 375 åskådare hemma på Studenternas. Sirius vann matchen med 7-2 och Hydling gjorde fyra av målen, det historiska målet kom fyra minuter in på den andra halvleken. Då han satte sitt 3:e mål i matchen och Sirius femte mål på bortakeepern Ove Jonsson. De övriga målen gjordes av av Ola Parling med två mål och Lars Muhren (far till Magnus Muhren) som levde lite grann skuggan av sin egen far och sonen när det gäller meriter. Edsbyns mål gjordes av Jan-Erik Carlberg och Ove Fridh, efter matchen låg Edsbyn 2:a och Sirius 4:a.

Källa: Uppsala Nya Tidning 29 december 1980

Argmatchen mot VSK

Det var mötet med Västerås SK i Division 2 ;Svealand) den 2 juni 1967 som en hätsk situation uppstod och många av de 5 316 på matchen visade mer eller mindre sitt missnöje. VSK vann dock matchen med 3-2 men det som var droppen i matchen var när bortalagets Lars-Erik Ahlberg som bl a spelade 251 matcher och gjorde 25 mål för Helsingborg IF i Allsvenskan mellan 1955-67 förutom de sista åren i näst högsta divisionen. Ahlberg avslutade med ett par i VSK och fyllde för övrigt 90 år tidigare i år. Efter en drygt en halvtimme sprang Ahlberg efter Leif Eriksson i Sirius och sparkade ner honom bakifrån, publiken var i uppror och en klunga med spelare samlades kring den liggande Eriksson medan en arg Ahlberg var arg som en bi enligt referatet när han pratade med domaren Tore Kullgren. Eriksson reste senare på sig och kvitterade några minuter senare till 2-2. 

Bilden är från Uppsala Nya Tidning den 3 juni 1967 och bland de andra spelarnas fötter ligger Eriksson medan Ahlberg står framför domaren och bilden är också klickbart.

Enligt https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1967.pdf blev Sirius 4:a med 28 poäng (22 matcher) och Västerås SK blev 6:a med 21 poäng. Matchen på Arosvallen slutade 1-1. Nästa säsong vann Sirius serien medan VSK åkte ur och Sirius vann båda matcherna med 11-0 i målfacit, på Arosvallen vann Sirius med 7-0 och det finns en tidigare notis om denna match.

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/03/notiser-mars.html?m=0

Lokskada i juli 1911

 När persontåg nummer 5 gick från Sala till Uppsala på morgonen den 2 juli 1911 så uppstod en skada på loket. Tåget blev drygt en timme försenat till Uppsala och man beslöt att ställa in tåget. Tågets vagnar fick istället gå i tåg  med numret 113 som avgick till Stockholm 21:15 på kvällen.

Källa: Tidningen Upsala 3 juli 1911

Brinnande personvagn

 En personvagn brann upp på Kristianstads Central den 22 januari 1933 sedan en vagnputssre hade försökt tina upp ett fruset avgasrör med hjälp av brinnande trasseludd. Det var en vagn med kombinerat andra- och tredjeklassindelning som dessutom blev totalförstörd. Vagnen skulle ha gått med ett tåg till Hästveda och den byggdes på Ljunggrens i Kristianstad 1902.

Källa: ÖSJ-Bladet nr 3/2011

Ett par bilder

En bil av den äldre modellen fotograferades utanför en villa söder om Uppsala under en tidig morgon under sommaren 2023. Tyvärr tog det inte upp vilken fabrikat det var eftersom alla bilar gjordes i princip likadana förr i tiden. Men visst är det en viss nostalgisk över bildens motiv???

Denna vagn finns uppställt längs med vägen till Vagnsunda på Yxlan.

På Örs konditori norr om Växjö påträffades detta motiv och är snarlikt den bild som kommer nedanför. Emblem från Pommac, Coca-Cola och den f d bensinstationen Esso är klassiska.

I Linneladan cirka 11/2 mil söder om Norrtälje kan man verkligen hitta någonting som är förknippat med historien. Skall man gissa på att denna annons eller burk är från mellanskrigstiden mellan 1918-39??? Det är nog ingen tokig gissning.

Den där bilden tog jag under pausen av en bandymatch för drygt tio år sedan och visar en del av den gamla huvudläktaren på Studenternas fotbollsplan. Nu är en helt ny arena för drygt 10 000 åskådare har blivit byggt. Arenan var från 1940-talet och bestod från början av en mindre läktare som drogs ut mot sidorna under 1960-talets andra hälft.

Snytens järnvägsstation

 Snyten är mer eller känd järnvägsknut bland järnvägskretsar men är kanske mindre omtalad bland folk i största allmänhet. Förr i tiden var den en viktig järnvägsknut mellan två enskilda järnvägsbolag. Snyten är namnet på själva stationen medan Snytsbo är namnet på den närmaste orten. Det förstnämnda ortnamnet är också namnet på sjön som ligger där. Tågen stannar numera inte i Snyten förutom när det är möte mellan två tåg. Själva byggnaden blev färdigt och öppnades för användning under sommaren 1900 och var i två våningar i s k för Krylbomodellen, själva driften lades ner 1967 och fem år senare revs det pampiga stationshuset. I Snyten gick järnvägen åt fyra olika  håll och det är enkelspåriga linjer. Dessa gick till Krylbo, Högfors (Norberg), Fagersta (Frövi—->Hallsberg) och Ängelsberg (Kolbäck—->Västerås). Personligen har inte skribenten besökt platsen för Snytens järnvägsstation och på platsen finns bara uthuset kvar. Själva objektet är inte fornminnesmärkt förutom två objekt i Snytsbo.

Källor:

banvakt.se

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Järnvägsdata med driftplatser, 2009

Sveriges järnvägsstationer, Järnvägsmuseet

Ett par demografiska uppgifter från Dala

 I Dala pastorat utanför Falköping kan man bl a läsa följande demografiska uppgifter under ett par årtionden under 1700-talet. Denna notis har bara en upplysande tabell och p g a att den publiceras här så ändras strukturen i tabellen om. Den ger andelen av giftermålsfrekvensen i tusentals.

1751-60

Män: 87,4

Kvinnor: 74,8

Barnadödlighet: 44,4

1761-70

Män: 75,5

Kvinnor: 69,1

Barnadödlighet: 43,4

1771-80

Män: 56,5

Kvinnor: 52,9

Barnadödlighet: 48,9

Källa: Christer Winberg, ”Folkökning och proletarisering ”, Göteborg, 1975

Om och källorna till Liverpools minnesvärda matcher

 Skribenten har valt att inte fortsätta med att beskriva Liverpools historiska matcher p g a att det är risk att folk gör gällande vilka de själva minns eller känner till, vilket det kan även vara bra. M a o har det varit att plocka ut även om materialet är lätt att komma åt. Liverpool är ju även skribentens favoritlag. En annan orsak är att i del 7 omfattade tio matcher som var i tidsperioden 1996-2007 medan del 1 o 2 omfattade tidsperioderna 1893-1914 o respektive 1923-55. Det är inget fel att skriva om en klubbs historiska matcher men det är risk att det blir alldeles för tätt mellan matcherna från nyare tid och det känns som det aldrig blir någon avslut.

LÄNKARNA TILL MATCHERNA

Del 1:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/05/liverpools-legendariska-matcher-del-1.html?m=0

Del 2: https://okandahandelser.blogspot.com/2022/06/liverpools-legendariska-matcher-del-2.html?m=0

Del 3:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/08/liverpools-legendariska-matcher-del-3.html?m=0

Del 4:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/09/liverpools-legendariska-matcher-del-4.html?m=0

Del 5: https://okandahandelser.blogspot.com/2023/04/liverpools-legendariska-matcher-del-5.html?m=0

Del 6:

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/10/liverpools-legendariska-matcher-del-6.html?m=0

Del 7:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/01/liverpools-legendariska-matcher-del-7.html?m=0

KÄLLOR:

11v11.com

Butler Bryon, The illustrated history of the Football league 1888-1988, London, 1988

https://www.lfchistory.net/

Pead Brian,

”Champions by Champions”, Derby, 1990

”Liverpool—-A complete rekord”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/

Rothman Football Yearbook”, diverse utgåvor

Smailes Gordon, ”Football League records”, Derby, 1992

vintagefootballers.co.uk

Wikipedia engelskspråkiga 

https://www.worldfootball.net/