Det tragiska svartsjukedramat i Simtuna 1894

 Tisdagen den 7 augusti 1894 inträffade en tragisk händelse i Simtuna socken och närmare bestämt i Råby. Det var drängen Gustav Andersson som innerst inne var kär i pigan Anna Carlsson och eftersom han tyckte att hon visade ett avvikande beteende och bestämde sig för att besöka henne på gården där hon tjänade.

Från Tidningen Upsala 9 augusti 1894

Andersson hade någon tid tyckt sig finna att fästmön ådrog sig för honom. Han blef grubblande och tungsint samt deltog ej i arbetet. I måndags (6 augusti) köpte han genom annan person en revolver i Enköping, men fann den för liten och bytte mot en större under nästa dag.

Det var på tisdagskvällen som han kom till gården där Anna tjänstgjorde som piga. När Gustav Andersson kom fram träffade han på en yngre kvinna som fästmön brukade dela rum med. Till den yngre kvinnan hade han sagt att på morgonen skulle två lik hittas i sovkammaren. När Gustav och Anna gick upp till sovkammaren så dröjde det inte lång stund innan ett skott avlossades mot kvinnans bröst. Hon rusade då upp från soffan och mannen avlossade då ett ytterligare skott som gick in under armen, fästmön segnade då ner på golvet. Gustav Andersson såg vad som hände och utgick ifrån att hans fästmö var död, han tog då livet av sig. 

Nu vet man inte idag vad han hade för tankar och uppenbarligen ville han inte att hon skulle få en annan fästman än honom själv. När skotten brändes av så hade paret och barnen i huset redan lagt sig eftersom landsbygdsbefolkningen brukade lägga sig tidigt. De väcktes av skotten och fann henne omtöcknat på knä. Hon fördes till sjukhuset i Västerås eftersom hon hade fallit i medvetslöshet. Enligt rapporteringen från dagspressen var hon mycket klen. Enligt ett telegram som inkom den 9 augusti så kämpade hon fortfarande för sitt liv och ett av skotten hade dessutom trängt sig in i underlivet. Båda var då 23 år gamla. Hon fick lämna lasarettet i slutet på oktober utan att kulorna kunde plockas ut och trots att hon var nedsatt så var hon då utan fara.

Källa: Tidningen Upsala 9/8-1894, 15/8-1894 och 23/10-1894