Sigtunas vårddistrikt 1900

Den årsberättelse som utgavs om Sigtunas vårddistrikt 1900 handlade bl a om att antalet kyrkoinskrivna i staden var 13 139 invidider i detta distrikt. Under detta år föddes 354 barn medan 223 dog, varav 28 av dessa var barn under ett år.

Lite grann om läget bland olika sjukdomar.

Mäsling: Endast 2 fall hafva kommit till min kännedom, båda i Husby-Långhundra i Juni.

Skarlakansfeber: 4 fall inträffade i ett hushåll i Odensala i Mars, under hösten uppgifves några lindriga fall hafva förkommit i Orkesta.

Kikhosta: såvidt till min kännedom kommit, hafva 8 fall inträffat under sommaren i Lagga, Odensala, Sigtuna och Wassunda.

Af Influensa förekommo under våren 141 fall, 1 af dessa afled.

Frossa: 2 fall inträffade under förra halfåret, det ena af s.k. larverad form.

Difteri har varit vida mindra spridd och äfven mindre elakartad än under närmast föregående år; största antalet fall, näml. 17, inträffade i Januari: lokala epidemier i Orkesta, Wassunda och Skeptuna samt enstaka fall i Haga, Lunda och Norrsunda.Under Februari t.o.m. augusti förekommo enstaka fall i Skeptuna, Husby Erlinghundra, Lunda, Knifsta och Wassunda.Under årets 4 sista månader inträffade lokala epidemier på 3 ej långt från hvarandra belägna ställen i Skeptuna samt i Norrsunda och Husby Erlinghundra.

Sådana där rapporter är oumbärliga om man vill veta hur läget var ställt under vissa år kring förra sekelskiftet. Man skall komma ihåg att Sigtuna vårddistrikt inte enbart upptog staden Sigtuna utan även socknarna i dåvarande nordvästra delen av Stockholms län. Det kan förklaras varför det bodde lite mer 13 000 i detta distrikt 1900. Distriktet sträckte sig ända upp till Lagga som är en gränssocken till Danmark och sedan var det inte längre långt till staden Uppsala. Sharlakansfeber drabbade endast ett hushåll i Odensala och det var ett sjukdom som man blev isolerat av förr i tiden.

NE skriver följande om denna sjukdoms risker: Scharlakansfeber definierades och beskrevs första gången av Thomas Sydenham 1676. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861-90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30 %. Sjukdomen förekommer dock inte i folkmedicinen, där man skar alla "utslags"-sjukdomar över en kam.

I NE:s artikel om sjukdomen kännetecknar en viss del hur man såg på denna sjukdom förr och jag förmodar att hushållet i Odensala var isolerat. Det var också 141 personer som blev drabbade av influensa som även en person avled till följd av sjukdomen. Förr i tiden kunde man även dö av förkylning och det berodde på de förhållanden som rådde då.

Under detta år inträffade det två obduceringar inom distriktet, dels av en tjänsteflicka som hade dött av fosforförgiftning och dels en man som hade kommit för nära ett framrusande tåg.

Det var ett litet urval om vad som hände i detta distrikt och det finns massor att läsa i sådana där rapporter som dels finns på svarskatalogen och dels på medicinalhistoriskt databas.

(Tidigare publicerat)