Tre historiska notiser

Produktiv dansk tonsättare

Hans Christian Lumbye levde mellan 1810-74 och som skrev flera hundra danser samt marscher, bl a Champagnegaloppen från 1845.
Källa: Faktakalendern 2003

Husby-Långhundras hushållsstorlek 1840

Den uppländska socknen Husby-Långhundra socken hade en hushållsstorlek på 5,40 individer per hushåll 1840.
Källa: Bloggägarens egen b-uppsats i historia på Uppsala Universitet, 2006

"Den grävande gubben"

Vetenskapsakademin började tidigt att diskutera hur de skulle pryda framsidan av sin publikationer mm. Carl von Linné kom på idén att en gubbe som plantera ett träd skulle förgylla framsidan.
Källa: Tore Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", del 1, 2004

Gucci

Gucci är ett italiensk designföretag som grundades 1906 av Guccie Gucci och som ursprungligen var inriktat på modevaror av läder, på senare tid har även både dam- och herrkollektioner tillkommit. Grundaren levde mellan 1881-1953 och i 25-årsåldern när han grundade sitt företag som fortfarande finns kvar.

Källa: "NE i tjugo band", band 7, 2009

Spannmålsmarknaden i juni 1890

Spannmålsmarknaden var viktig under 1800-talet och detta kan bl a antyda på de börsrapporter som informerades i dagspressen. I början av juni 1890 var svensk vete värt 17 kronor per 100 kg, fast 50 öre mer för säljaren. Däremot skiljde det sig mindre med svensk råg som var värt 12,78 för säljaren och tolv kronor för köparen. Rysk råg var lite dyrare än det svenska med cirka 25 öre mer. Havre skiljde sig med tolv kronor för säljaren och 11,75 för köparen.
Drygt två veckor senare var värdet för svensk vete fortfarande värt 17 kronor när man sålde till någon annan medan det var 50 öre billigare för köparen. Svensk råg var det strax över 13 kronor i både försäljning och köp medan det var samma pris (12,50) för rysk råg. Någonting som kom upp på spannmålsmarknaden var vetemjöl och kornmjöl av härvarande mjölnare eller kvarnägare. Det kostade då 22 kronor till försäljning per 100 kg för vetemjöl medan det var 14,15 för kornmjöl vid försäljning.

Källa: Aftonbladet 6 o 20 juni 1890

Ångloket "Jösse Eriksson"

År 1889 tillverkades ångloket "Jösse Eriksson" av NOHAB i Trollhättan med tillverkningsnumret 292 och var i tjänst hos Domnarvets järn- och sågverk i Borlänge. Det var ett av de lok som tjänstgjorde inom brukets interna järnvägsnät med spårvidden 1435 mm och ett av de tolv ånglok som var i tjänst på brukets normalspåriga järnvägsnät. Loket erhöll nya tuber och ett fyrbox 1905, det skrotades 1930.

Källa: Mats Freding, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014

Först ut med storskiftet

Under mitten av 1700-talet så genomfördes en förändring att tegarna sprängdes så åkrarna blev större och det som kallades för storskiftet. Utvecklingen var olikartade i olika delar av Sverige.
Citat från Magnusson!!!
"Först ute med storskiftet var hur som helst slättbygderna i Uppland, Östergötland och Skåne men också Värmland samt Gästrikland. En bit in på 1800-talet hade totalt två tredjedelar av den samlande arealen i de södra och centrala delarna av landet genomgått storskiftet".
Storskiftet gick ut på att en man från varje by valdes ut för att välja ut de tegar som skulle slås ihop. Som dock inte gick smärtfritt på sina håll (de finns fall i bl a Högsta domstolen om marktvister ännu under 1900-talet) och i kontrast mot detta gick storskiftets genomförande som det skulle i Ekebyborna socken i Östergötland.

Källor:

Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Sveriges jordbruks historia", del 3,  Borås, 2000
Helmfrid Sigurd, "The storskifte, enskifte och lagaskifte in Sweden", Geografiska annaler, 1961
Magnusson Lars, "Sveriges ekonomiska historia", Falun, 1999
NE (CD-rom), "storskifte"

Historiska fotbollssäsonger, Sheffield Wednesday 1959-60

Klubben spelade då i gamla division 1 och inledde säsongen med att vinna med matchens enda mål i bortamötet med Arsenal den 22 augusti. Fyra dagar senare föll de med 1-3 mot Wolverhampton på bortaplan. Klubben slutade 5:a denna säsong och den största segern var 7-0 mot West Ham den 28 november genom mål av John Fantham 2, Alan Finney 2, Bobby Craig, Keith Ellis och Derek Willaimson inför 28 307 åskådare på Hillsborough. Den 12 besegrades Blackpool med 5-0 genom mål av John Fantham, Alan Finney, Redfern Froggatt, Roy Shiner och Derek Williamson. De bortaslog Chelsea med 4-0, 5-1 mot Arsenal på hemmaplan, spelade 3-3 i bortamatchen mot Newcastle United och föll med 1-4 mot Manchester City. De främsta ligaskyttarna var John Fantham med 19, Keith Ellis 13, Bobby Craig och Allan Finney på nio mål vardera samt Billy Griffin på sex mål. Den sistnämnda spelade bara sex ligamatcher under säsongen och han gjorde två mål mot Manchester United den 30 mars. I FA-cupen föll de med 1-2 mot Blackburn Rovers på Manchester Citys hemmaarena Maine Road i semifinalen.

Källor:

11v11.com
Egen samling
historical-lineups.com (Googla för säkerhets skull)

Historiska fotbollssäsonger, Arsenal 1961-62

Arsenal blev 10:a i den gamla division 1 och det började "sådär" för klubben med fyra vinster och sex oavgjorda på de första sexton ligamatcherna. Detta inkluderade också den största segern när de besegrade Manchester United med 5-1 inför 54 099 åskådare på Highbury den 21 oktober. Två mål gjordes av Alan Skirton som också blev den främsta ligaskytten med 19 mål på 38 ligamatcher. Skirton kom från icke-ligalaget Bath City 1954 för 5 000 pund och gjorde sammanlagt 53 mål på 145 ligamatcher innan han gick till Blackpool 1966.
Managern var George Swindin, 24 spelare användes under säsongen, Lawrence Brown gjorde flest ligamatcher (41 stycken), största förlusten var 0-4 mot West Bromwich den 16 september och nedanför finns ytterligare noteringar om klubben under denna säsong.
*Flest mål insläpptes när de föll med 2-5 mot Fulham den 11 april på deras hemmaarena Craven Cottage.
*Flest mål i en ligamatch: 4 vid två tillfällen.
*Flest mål av en spelare under en match; 2 vid nio tillfällen och när de föll med 4-5 mot Aston Villa gjorde Skirton och Geoff Strong två mål vardera.

Källor:

11v11.com
Ollers Fred, "Arsenal---A complete record", Derby, 1995

Notiser, april

605 hade skuld

Under tidsperioden 1745-66 råkade 605 personer vara i skuld i Skebo bruk och Edsbro masugn, de skuldsätta var 559 bönder och 18 brukskarlar.
Källa: Eli Heckscher, "Sveriges ekonomiska historia"; Stockholm. 1949

Arnö i Norrtäljes skärgård

Det finns en Arnö i Norrtälje skärgård som är 0,11 kvadratkilometer stort.  Det bodde tre personer på ön 2005 och under 1800-talet fanns det ett hushåll på ön.
Källa: Anders Källgård, "Svenska öar", 2005

Österlövstas klockstapel

Österlövsta kyrka i Uppland har en klockstapel med en flöjel ed årtalet 1723 och en enligt en teori var det också klockstapelns "födelseår"
Källa: Åke Nismeth, "Österlövsta kyrka, Upplands kyrkor, Uppsala, 1957

Skeppsöde

Det lilla skeppet "Paris-Port-de-mer" avgick från Paris till Kina med en del pariseartiklar i lasten efter hade legat för ankar i flera månader.
Källa: Göteborgsposten 21 juni 1869

Lövstaverket använde grisar

När Lövstaverket i Spånga utanför Stockholm hade bolaget AB Särimner som skötte om sophanteringen så hade företaget cirka 2 000 grisar som livnärde sig på matrester bland soporna.
Källa: Mats Freding, "Industrilok i Uppland", 1991

Egen motorkonstruktion

Nymans verkstäder ägnade sig åt motorcykeltillverkning mellan 1926-60 och 1928 kom NV249 med egentillverkat motor på 8,9 hästkrafter.
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Nymans vänners hemsida, nymanuppsala.se

Stod i samtliga ligamatcher

När målvakten Bert Slater stod i samtliga 42 ligamatcher av säsongen 1960-61 var det första gången sedan Elisha Scott gjorde det under säsongen 1923-24 för Liverpool.
Källa: Brian Pead, "Liverpool---A Complete Record", Derby, 1990

Två badande kvinnor

Den 21 oktober 1895 hade Södermanlands Läns Tidning en notis om två kvinnor som dagligen tog ett bad vid kallbadet i Halmstad. De hade t o m fortsatt med det även temperaturen hade gått ner omkring nollgradigt.
Källa: Södermanlands Läns Tidning 21 oktober, 1895

Sockerpriset

Göteborgs raffinaderier nedsatte priset på alla sorters socker med ett par öre per skålpund medan för sirapen var det oförändrat.
Källa: Dagens Nyheter, 28 maj 1866

Ångbåtsbryggan i Rättvik

I Rättvik går en brygga ut från fastlandet och ut i sjön Siljan och den är 627 meter lång, bryggan anlades i juni 1897. Bryggan hade normalspårigt bana som ångbåtspassagerarnas bagage kunde fraktas in till land med hjälp av en tralla. Spåret gick mellan fastlandet och en ö ute i sjön som även bryggan slutade vid. Banans spårvidd ändrades i början på 1930-talet till 600 mm spårvidd och samtidigt anlades även en vågbrytare av decauvillematerial. Spåret på själva bryggan togs bort under 1940-talet och idag kan man se svarta bräder där spåret hade legat.

Källor:

Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Helena & Mats Olofsson, "Upptäck Sverige", Värnamo, 2008

Turerna kring en sakristia

Långtora kyrka i Uppland hade en tur med en sakristia under en tidsperiod. Den allra första sakristian var knuten till en träkyrka som fanns innan den nuvarande kyrkan av sten byggdes. Denna sakristia blev åsatt p g a sättningar i marken och en sakristia uppfördes på en annan plats i kyrkan 1826. Denna sakristia revs i samband med en restaurering 1952-53 och en ny uppfördes på den ursprungliga sakristians plats.
Därmed fick kyrkan tillbaka sin medeltida form!

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström", Det medeltida Uppland", 2012
Sundquist Nils, "Långtora kyrka", Katrineholm, 1984

När Birmingham vann ligacupen 1963

Säsongen 1962-63 ville inte de främsta klubbarna deltaga i ligacupen och Birmingham City var inte en av dem. I ligaspelet gick det knackigt när de slutade på 20:e plats i den gamla division 1 medan i ligacupen inledde de med att besegra Doncaster Rovers med 5-0. I den tredje omgången spelade de 1-1 mot Barrow på bortaplan och slog dem i omspelet på St Andrews med 5-1. I fjärde omgången vann de med 3-2 mot Notts County och sedan 6-0 mot Manchester City för att i semifinalen ta emot Bury som är dubbelmöten (fortfarande). De vann med 3-2 på hemmaplan och spelade 1-1 på bortaplan. Ligacupfinalen spelades också i dubbelmöten fram till 1967 då finalen började att spelas på Wembley Stadium. I finalen mötte de Aston Villa och den första matchen gick på St Andrews som slutade 3-2 till Birmingham City medan returen på Villa Park slutade mållöst. Ligacupen har haft en del olika namn sedan den började att spelas 1960.

Källor:

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_EFL_Cup_finals
Matthews Tony, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Två landskamper samma dag

Den 15 mars 1890 spelade England två landskamper, dels mot Wales i Wrexham och dels mot Irland i Belfast.

Laget mot Wales(seger med 3-1)

• Moon(Old Westminster)
• A M Walters(Old Carthusians)
• P M Walters(Old Carthusians)
• Fletcher(Wolverhampton)
• Holt(Everton)
• Shelton(Notts Rangers)
• Bassett(West Bromwich)
• Currey(Oxford University)
• Lindley(Nottingham Forest)
• Daft(Notts County)
• Wood(Wolverhampton)

Målskyttar: E S Currey gjorde två mål medan ett mål gjordes av T Lindley. Den sistnämnde var Tinsley Lindley som spelade för såväl "amatörklubbar" som ligaklubbar när ligan var ung. Hans statistik för det engelska landslaget återfinns på följande länk.
http://www.englandstats.com/playerreport.php?pid=595
Mot Irland var det följande lag(seger med 9-1);

• Roberts(West Bromwich)
• Baugh(Wolverhampton)
• Mason(Wolverhampton)
• Barton(Blackburn Rovers)
• Perry(West Bromwich)
• Forrest(Blackburn Rovers)
• Lofthouse(Blackburn Rovers)
• Davenport(Bolton Wanderers)
• Geary(Everton)
• Walton(Blackburn Rovers)
• Townley(Blackburn Rovers)

Målen gjordes av F Geary(3 mål), två mål av W J Townley och J K Davenport samt varsitt mål av P H Barton och J M Lofthouse.
I matchen mot Wales var det Moon, bröderna Walters, Shelton och Lindley som inte för närvarande spelade någon ligafotboll medan mot Irland var det enbart ligaspelare. I Belfast var det fem spelare från Blackburn Rovers medan klubbar som West Bromwich, Everton samt Bolton hade spelare med i båda matcherna. Wales var den bättre nationen av de landslag som England mötte vid denna tidpunkt. Fram till 1890 hade Irland endast vunnit en landskamp och det var just mot Wales som de vann med 4-1 den i Belfast den 12 mars 1887. Då kan man ifrågasätta sig varför England ställde upp med synnerligen bättre lag mot just Irland(när Irland spelade sin första landskamp mot just England så föll de med 0-13). England spelade den första landskampen mot Skottland 1872, mot Wales 1879 och mot Irland 1882. Mot Wales hade England förlorat vid två tillfällen, dels med matchens enda mål i Blackburn den 26 februari 1881 och dels med 3-5 i Wrexham den 13 mars 1882. Fr o m den sistnämnda matchen hade England endast spelat en oavgjort match mot Wales medan de hade vunnit med 5-0, 4-0(två ggr), 3-1, 5-1 och 4-1.
Källor:

AFS; "Today in football, 15 mars".
Rothman´s Football Yearbook, 1986-87.
Soar Phil, "The Hamlyn´s book of British Football Records", 1984
Ett par Wikipediatips
http://en.wikipedia.org/wiki/Tinsley_Lindley
http://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_University_A.F.C.

(Tidigare publicerad)

Sigtunas vårddistrikt 1900

Den årsberättelse som utgavs om Sigtunas vårddistrikt 1900 handlade bl a om att antalet kyrkoinskrivna i staden var 13 139 invidider i detta distrikt. Under detta år föddes 354 barn medan 223 dog, varav 28 av dessa var barn under ett år.

Lite grann om läget bland olika sjukdomar.

Mäsling: Endast 2 fall hafva kommit till min kännedom, båda i Husby-Långhundra i Juni.

Skarlakansfeber: 4 fall inträffade i ett hushåll i Odensala i Mars, under hösten uppgifves några lindriga fall hafva förkommit i Orkesta.

Kikhosta: såvidt till min kännedom kommit, hafva 8 fall inträffat under sommaren i Lagga, Odensala, Sigtuna och Wassunda.

Af Influensa förekommo under våren 141 fall, 1 af dessa afled.

Frossa: 2 fall inträffade under förra halfåret, det ena af s.k. larverad form.

Difteri har varit vida mindra spridd och äfven mindre elakartad än under närmast föregående år; största antalet fall, näml. 17, inträffade i Januari: lokala epidemier i Orkesta, Wassunda och Skeptuna samt enstaka fall i Haga, Lunda och Norrsunda.Under Februari t.o.m. augusti förekommo enstaka fall i Skeptuna, Husby Erlinghundra, Lunda, Knifsta och Wassunda.Under årets 4 sista månader inträffade lokala epidemier på 3 ej långt från hvarandra belägna ställen i Skeptuna samt i Norrsunda och Husby Erlinghundra.

Sådana där rapporter är oumbärliga om man vill veta hur läget var ställt under vissa år kring förra sekelskiftet. Man skall komma ihåg att Sigtuna vårddistrikt inte enbart upptog staden Sigtuna utan även socknarna i dåvarande nordvästra delen av Stockholms län. Det kan förklaras varför det bodde lite mer 13 000 i detta distrikt 1900. Distriktet sträckte sig ända upp till Lagga som är en gränssocken till Danmark och sedan var det inte längre långt till staden Uppsala. Sharlakansfeber drabbade endast ett hushåll i Odensala och det var ett sjukdom som man blev isolerat av förr i tiden.

NE skriver följande om denna sjukdoms risker: Scharlakansfeber definierades och beskrevs första gången av Thomas Sydenham 1676. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861-90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30 %. Sjukdomen förekommer dock inte i folkmedicinen, där man skar alla "utslags"-sjukdomar över en kam.

I NE:s artikel om sjukdomen kännetecknar en viss del hur man såg på denna sjukdom förr och jag förmodar att hushållet i Odensala var isolerat. Det var också 141 personer som blev drabbade av influensa som även en person avled till följd av sjukdomen. Förr i tiden kunde man även dö av förkylning och det berodde på de förhållanden som rådde då.

Under detta år inträffade det två obduceringar inom distriktet, dels av en tjänsteflicka som hade dött av fosforförgiftning och dels en man som hade kommit för nära ett framrusande tåg.

Det var ett litet urval om vad som hände i detta distrikt och det finns massor att läsa i sådana där rapporter som dels finns på svarskatalogen och dels på medicinalhistoriskt databas.

(Tidigare publicerat)

Demografin för Mörsil socken (Jämtland)

***Mörsil socken hade 162 invånare 1749 som var fördelade på 75 män/pojkar och 87 kvinnor/flickor och det fanns 21 hushåll i socknen. Ett gästgiveri fanns i socknen som förbipasserande och sockenbor kunde träffas och diskutera olika ting. År 1830 hade folkmängden stigit till 323 invånare.

***Ingen känd rapportering om spannmålsproduktion under början av 1800-talet.

***I socknen fanns en berömd sanatorium.

Från NE

Mörsils sanatorium med tillhörande park etablerades 1891 efter tysk förebild. Anläggningen, som är delvis bevarad, bestod av flera byggnader - bl.a. huvudbyggnad, badhus och läkarvilla - som sammanhölls av ett öppet parklandskap med björkalléer, grusade gångar, trädgårdsland och inhemska friväxande träd. Promenader i fjälluften med omväxlande utblickar och vilostunder ingick i kuren mot tuberkulos.

Dit folk skickades bara för att de hade blivit drabbade av tuberkulos och mycket vanligt tillvägagångssätt förr i tiden.

(Tidigare publicerat)