Man misstänker att någon av de lokförare som var inblandade i Lagerlundaolyckan i november 1875 var färgblind, eftersom han missade en stoppsignal. I Uppsala var en professor med namnet Frithiof Holmgren verksam och han var det i fysiologi. Han levde mellan 1831-97, han var intresserad av det som vi idag kallar för färgseende. Under 1870-talet var inte forskningen om färgseende så utvecklat ännu, men han kände iallafall till att vissa personer inte kunde se eller urskilja vissa färger.
Holmgren var en av de ledande i världen inom denna del av forskning och det banbrytande genombrottet kom 1862 när han upptäckte näthinneströmmen i ögat. När han hördes talas om Lagerlundaolyckan och dess orsak funderade han på om detta kunde vara orsaken till olyckan som krävde nio människors liv. Olyckan inträffade på dåvarande Östra Stambanan (Katrineholm-Åby-Nässjö) och det var innan dubbelsspårbygget kom igång på rikets stamnät. Holmgren ville eller önskade sig att få undersöka SJ:s personal, trots att olyckan inträffade på en statsbyggt etapp så var inte SJ intresserade av varken honom eller testen. Eftersom han testade färgseendet med garnnystor så tyckte väl någon av SJ:s ledning att det var fåfängt av honom. Istället vände sig Holmgren till det enskilda järnvägsbolaget Uppsala-Gävle järnväg och där var intresset stort hos ledningen. Bolagets vd ville gärna att han skulle få testa hans personal och tillsammans med trafikchefen O Jakobsson tog de en tur upp till Gävle som varade i två dygn. De gick igenom 266 anställdas färgseende med hjälp av färgade garnnystor och resultatet lät inte vänta på sig. Det var i stort sett alla yrken inom järnvägen som kontrollerades och resultatet blev följande, enligt Forsberg.
Holmgren hade då upptäckt 13 färgblinda män varav sex var helt röd-grönfärgblinda och sju var fullständigt färgblinda. Det fanns bl a en stationsinspektör, lokförare, två konduktörer, en stationskarl, två banmästare och lika många banvakter. Trafikledningen tog till vara på resultatet och de som var fullständigt färgblinda fick omgående sparken från sina tjänster.
Det blev en norm inom UGJ och strax därefter blev det en norm på god färgseende hos både SJ och andra enskilda järnvägsbolag iSverige. År 1876 fastställdes slutligen kravet för god färgseende om man ville jobba inom järnvägen i Sverige och i synnerhet om man ville arbeta som lokförare.
Frithiof Holmgren ligger begravd på den gamla kyrkogården i Uppsala något söder om den enorma Hammarskjölska gravvården. Igraven vilar också hustrun Ann Margret(1850-1940) och sonen Israel Holmgren(1871-1961) som var riksdagsman.
Källor:
Dagens nyheter, 20 november 1875
Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Gävle, 1995
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
"Järnvägsolyckor i Sverige", http://janne.goldnet.nu/trainwrecks/index.html
"Kronologin över Sveriges järnvägshistoria", min egen samling av svensk järnvägshistoria, 2006
Ridderstedt Lars, "Levande kyrkogård", Borås, 2001
(Tidigare publicerat)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera gärna, men inga tramsigheter eller sårade kommentarer, är det dåligt så skriv det snällt och inte med för fula ord.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.