Adelskölds födelse

Den kända järnvägsbyggaren Claes Adolf Adelsköld föddes på Nolhaga den 7 september 1824 och det är en gård som då låg utanför Alingsås. Han gifte sig vid ett par tillfällen och anlade bl a Västra stambanan mellan Göteborg-Stockholm mellan 1856-62, han avled den 1 oktober 1907. Förutom olika järnvägsprojekt så ritade han även stationshus som exempelvis i Landskrona(1865) och Vänersborg(1866).

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Nationella arkivdatabasen (äldre versionen)

Sportnotiser 4

Sparv i landslaget

Torsten Sparv som var målvakt för Tranås Bois i bandy stod i 27 landskamper mellan 1964-71 som också omfattade två VM.
Källa: sporthistoria.se

Motorcykeltävlingar på travbanor

År 1889 började man att köra motorcykeltävlingar på travbanor i Tyskland och Österrike.
Källa: Sporten i focus, Stockholm, 1966

Många åskådare till Jonsered

När GAIS gästade Jonsered i division 2(Västra) den 29 maj 1939 så kom det 1 670 åskådare för att se matchen som bortalaget vann med matchens enda mål.
Källa: Idrottsbladet, nr 62, 1 juni 1939

Fridhems Ambras senaste seger

Fridhems Ambra var ett av Sveriges främsta sto inom travsporten ett tag. Hennes senaste seger var på Rommetravet den 20 april 2003 när hon vann enkelt från ledningen och med tiden 1.12 när det var 700 meter kvar. Det var ett lopp på 2140 meter med endast fem deltagande ekipage. Efter detta lopp blev hon 5:a på Åby den 3 maj och oplacerat på Solvalla den 24 maj.
Källor:
Travfakta Pro
travsport.se

Sverige ledde med 3-1

I en handbollslandskamp den 6 september 1942 ledde Sverige med 3-1 mot Danmark som vann med 12-10.
Källa: Uppsala Nya Tidning 7 september 1942

Rundkyrkor

I Sverige känner man till 13 rundkyrkor varav tre finns i Västergötland om man även räknar med ruinerna. Dimbos gamla kyrka utanför Tidaholm revs 1810 och söder om Kalmar ligger Hagby kyrka som också är en rundkyrka liksom grannkyrkan Voxtorp. Båda kyrkorna byggdes under 1200-talet och dessa används fortfarande. En senare variant av rundkyrka är Järlåsa i Uppland som invigdes 1688. På Bornholm finns det fyra rundkyrkor varav Nylars är troligen den mest kända och kyrkan är från mitten av 1200-talet.

Källor:

Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008
Lyngbye Niels Henrik, "Velkommen i Bornholms kirker", 1994
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", Katrineholm, okänt tryckår
Theliander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2004

Dödad av kvarnsvinge

En dräng från Stävringe utanför Falkenberg hade den 17 mars 1860 följt två andra personer från just Falkenberg till kvarnen i den nämnda byn. Då han själv kom för nära kvarnsvingen så han blev träffat i huvudet med döden som omedelbart följd, han blev 24 år gammal (född omkring 1836).

Källa: Göteborgsposten 3 april 1860

Dömd våldsverkare

Den s k extra stationskarlen Karl Arvid Hjernström dömdes till sex månader straffarbete av rådhusrätten i Uppsala för grov misshandel. Denna händelse utspelades den 15 maj 1897 och domen föll den 24 maj. Hans offer var litteratören H Gyllander och händelsen utspelades sig i just Uppsala.

Källa: Stockholmstidningen 25 maj 1897

Kyrkohistoriska notiser 14(kort)

Össeby och Garn

Innan 1839 var det två olika socknar och den nuvarande kyrkan var ursprunglingen Garns kyrka medan Össeby står som ruin.
Källa: Bengt Karlsson, "Össeby-Garns kyrka", ej kända tryckningsuppgifter

Ljusplåtarna i Hargs kyrka

Runt själva långhuset till Hargs kyrka i Uppland hänger elva ljusplåtar, de äldsta är från 1703 som även bär initialer och sex är skänkta av friherre Eric Oxenstierna 1757.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Hargs kyrka", Strängnäs, 1972

Hände med Åkerby kyrka

Åkerby kyrka i Uppland; 1663 spånades sakristian, 1667 tjärades vapenhuset, 1672 byggdes nya fönstren (de senaste sattes dit 1635-36) och som åtta år senare förstärktes med järn på bågarna.
Källa: Åke Nisbeth, "Åkerby kyrka", Katrineholm, 1984

Blandade notiser

Första radiodebatten
Den första valdebatten som sändes på radio 1932 och det var i samband med ett valår.
Källa: Faktakalendern 2005

Antal traktorer i Uppsala län
Mellan 1937-54 ökade antalet traktorer i Uppsala län från 866 till 5 197 stycken.
Källa: Egen samling, historisk statistik

Relief över nattvarden
En relief över nattvarden hade Vänge kyrka utanför Uppsala och som satt på altaret mellan 1752-1882 och som numera förvaras på ett annat ställe i kyrkan.
Källa: Rune Norberg, "Vänge kyrka", Katrineholm, 1983

Ladan vid Grindstugan
Den röda ekonomibyggnaden vid Grindstugan i Uppsala (på andra sidan parkeringen) är sedan något år tillbaka riven.

186 emigranter
Örebro hade 186 emigranter såväl 1887 som 1888 och som var det högsta absoluta antalet från denna stad.
Källa: Hans Norman, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974

Uppsalabo i Paris
Holger Nyblom från Uppsala besökte Paris i början på mars 1896.
Källa: Tidningen Upsala 5 mars 1896

Två förmän försvann med avlöningen
Under bygget av Göteborg-Borås järnväg försvann två förmän som ledde järnvägsbygget med rallarnas avlöning.
Källa: Elfsborgs läns tidning 14 oktober 1892

Två femtedelar av stadsbefolkningen
Stockholm svarade för 39,4% av Sveriges stadsbefolkning 1757.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965

Karlholms kvarn
Kvarnen i Karlholm anlades vid mitten av 1800-talet och är idag ett byggnadsminne.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Tornet Kärnan
Tornet Kärnan i Helsingborg byggdes under 1330-talet och var under medeltidens stadens medelpunkt.
Källa: Peter Carelli, "Det medeltida Skåne", 2007

Magnus Lehnberg
Magnus Lehnberg(1758-1808) var kyrkoherde i en Stockholmskyrka och senare biskop i Linköping, han satt även i Svenska akademin på stol 5 fr o m 1789.
Källor:
Faktakalendern 2010
"Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951

Okänd triumf?
Det okända hälsingelaget Ala klarade sig kvar i bandyns division 2(näst högsta divisionen) genom att spela 1-1 mot Forsbacka (senare allsvensk) i den norra serien. Matchen spelades inför ett fåtal åskådare i Ala den 16 februari 1936.
Källa: Idrottsbladet, nr 26, 19 februari 1936

Tågmissöde i Bergstena

I mitten på mars 1878 inträffade en olyckshändelse på Bergstena station längs med järnvägen Borås-Herrljunga-Vara järnväg i Västergötland. Då en stationskarl kom i kläm med huvudet när han skulle koppla en timmervagn till det övriga tåget och blev träffat av en stock i huvudet med döden som följd.

Källa: Göteborgsposten 4 april 1878

56 000 kronor i böter

Byggmästaren J M Bäckström i Umeå fick böta 56 000 i böter för falsk deklaration. Han hade lämnat några tvivelaktiga uppgifter som gav detta bötesbelopp som då var mycket pengar i jämförelse med dagens penningvärde.

Antal hemman i Sverige på 1500-talet

Enligt Heckscher var det 18 936 krono-, 14 175 frälse och 33 130 skattehemman i Sverige 1520 varav hälften av alla hushåll var skattehemman. Sammanlagt fanns det 66 241 hela hemman i Sverige under detta århundrande och det skulle isåfall öka sedan början av 1540-talet då det fanns 63 905 hushåll i Sverige. Myrdals artikel var dock inte rikstäckande men antalet gårdar ökade i Sverige under hela 1500-talets andra hälft med vissa reduceringar av antalet hushåll under krigstider under detta sekel, i synnerhet i de dåvarande gränsområderna.

Källor:

Heckscher Eli, "Sveriges ekonomiska historia", 1:1, Stockholm, 1935
Larsson Lars-Olov, "Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering", Scandia, 1985
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion", Scandia, 1987

Svensk lokalhistoria

Jag har för mig att det var en som skrev en världshistoria på fyra timmar och då går det troligen också att skriva en svensk lokalhistoria. Denna lilla artikel bygger på artiklar och notiser som har varit publicerat eller publicerad på denna blogg. Någonting som slog mig var att hur många av de lokala händelserna har nått upp till riksnivå. När jag skrev om snöstormen 1888 så vidrörde jag en händelse som utspelades i Rådmansö socken när sju ungdomar frös ihjäl på isen utanför själva fastlandet. Det är en omtalad händelse och i motsatsen till denna händelse så är nog inte stormen från 1795 inte är så omtalat (trots en förstörelsefrekvens). År 1907 exploderadeett vapen som inte har varit använt på ett tiotal år i byn Boksta i Balingsta socken när en yngling fick för sig att provskjuta detta vapen. I Uppsala har det hänt följande händelser; Flustretoroligheterna 1903, musikprocessen vid slutet av 1700-talet och koleran 1857. Den förstnämnda händelsen var troligen inte allvarligare än att de heta känslorna hann dämpas utan att ytterligare öden skedde. Musikprocessen var att inte några musikstycken inte fick framföras utan att dessa togs bort och koleran drabbade Uppsala hårt.

Källor:

Egna artiklar:

Varje socken har sin historia
Snöstormen 1888
Oroligheterna längs med Flustretpromenaden 1903
Vapenexplosionen 1907
Koleraåret 1857 i Uppsala
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", Uppsala, 2004

Kyrkohistoriska notiser 13

Kyrktornet i Odensala

Kyrktornet i Odensala kyrka har aldrig blivit tjänat som ett kyrktorn utan klockorna har hängt i en klockstapel cirka 400 meter från kyrkan. Den nuvarande stapeln är byggt 1725 och ersatte en förfallen föregångare som stod på kyrkogården.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996

Österunda kyrka

Kortet ovan är från ett äldre odaterat vykort som jag köpte när jag besökte kyrkan under en egen exkursion samband med en kulturanalys som jag gjorde när jag läste geografi en gång i tiden. Kyrkan är från medeltiden och blev färdigt på mitten av 1200-talet.
Lika kyrkor

På något sätt är kyrkorna i Biskopskulla och Enköpings-Näs lika varandra när det gäller tornet, långhuset och delvis själva planformen. Frågan är om de byggdes av samma byggmästare, enligt Blent uppfördes båda kyrkorna omkring 1200 och inga namn är dock kända. Men det kan röra sig med en byggmästare eller dess närmare krets. Kyrkorna ligger drygt tre mil ifrån och om det rör sig om samma byggmästare så var det ett långt avstånd på den tiden, även om det förekom t o m utländska arbetare eller de som utförde någonting på svenska byggen på den tiden.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Rosell Ingrid, "Enköpings-Näs kyrka", Strängnäs, 1974
Sundqvist Nils, "Biskopskulla kyrka", Katrineholm, 1987

Försvunnet fiskarkapell

I Gräsö socken i Uppland fanns en gång ett kapell som man ansåg att har legat i Söderboda på den norra delen av ön. Det finns inga spår efter kapellet som 1630 ansåg vara förfallet och ärkebiskopen uppmuntrade församlingsborna att bygga något nytt på ett annat ställe. Det var på en plats som kallades för Viggan vid Söderboda som detta kapell var belägen. Det finns ingen registrering på detta kapell i Fornminnesregistret.
Källor:
Fornminnesregistret
Nilsen Anna, "Gräsö kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975

Gräve kyrka

Denna kyrka byggdes någon gång under 1100-talet och låg då vid sjön Tysslinge som genom sjösänkningen under 1700- o 1800-talet gjorde att det inte är så länge. Kyrkan raserades i början av 1760-talet och en radikal ombyggnad gjordes mellan 1763-64.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Ingen jordförsäljning till nordstaterna

Enligt en notis i Dagens Nyheter hade jordägarna i sydstaterna gått samman och beslutat att inte sälja jord till någon i nordstaterna. Ilskan i amerikanska södern var stort efter inbördeskrigets slut 1865.

Källa: Dagens Nyheter 14 juli 1865

Bolka by

Bolka ligger i Börstil socken i Uppland som liksom grannbyn Sund har bevarat sin ålderdoma prägel som det var innan laga skifte som genomfördes 1859-61 i Bolka. Laga skifte i Sund inträffade inte förrän i början av 1880-talet. Bolka är en viktig by för kulturgeografer eftersom den har historiska drag och den ursprungliga tomten ännu är bevarad.

Källor:

"Bygd att vårda för Uppsala län", band 2, 1984
Exkursion, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT, 2001
Hogdal Jon,"Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

Stöldbenägen kvinna

Den 2 februari 1894 dömdes den ogifta kvinnan Lovisa Fredrika Rosendahl till två månader och fem månader för femte resan stöld (det var den femte gången). Hon dömdes av rådhusrätten i Örebro och skulle förutom strafftiden vara samhällig förlustlig i fem år.

Källa: Polisunderrättelser, nr 15, 5 februari 1894

Norrbottens enda okända lok

Av en okänd tillverkare fanns det tre motorlok med katalysatordrift på Karlsborgsverket (Kalsa) i Norrbotten och vad man vet om dessa är att dessa lok hade tio hästkrafter. Vilket år dessa tillverkades är höjd i dunkel och likaså är det med slopningen/skrotningen. Enligt Spårläget 2/2004 levererades loken runt 1901-02, fick sin ström via kontaktledning och att en ritning över ett lok finns på landsarkivet i Härnösand. Tillverkaren var då Karlsborgs mekaniska verkstad och om det var dessa lok återstår att se.

Källor:
Priedits Janis, "Okända tillverkare och lok (loklista), mars 2010
Spårläget 2/2004

Väntkurer längs med Granebergslinjen

Under 1980-talet eller början på 1990-talet kunde man se väntkurer längs med den gamla Granebergslinjen i Sunnersta som var en rest efter spårvägen som revs 1953. Likaså var det en bro vid Skarholmen som fortfarande hade räler kvar. Det tog åtminstone 30 år innan dessa objekt togs bort och jag har iallafall minne av dessa.

Kyrkohistoriska notiser 12

Vallentuna kyrkas brand

I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspiran som Vallentuna kyrka då hade och som förstördes, branden som följde förstörde även yttertaket o muren. Det var en vanlig brandorsak förr när kyrkor brandhärjades, att dessa hade blivit träffade av en blixt under åskväder. Rasbo kyrka har blivit träffat av blixtar under sådana väder vid ett par tillfällen.
Källor:
Bebyggelseregistret
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna (bl a Rasbo), tidigare publicerat artikel.
Sjöström Ingrid, "Kyrkan i Vallentuna", Nyköping, obekant tryckår

Ånsta gamla kyrka

Det finns ingenting kvar av denna kyrka som troligen revs någon gång under 1500-talets första hälft. Fast på platsen finns tolv symmetriskt utlagda stenar som visar var kyrkan hade stått.
Källa: Fornlämningsregistret, Örebro, nr 79

Upptäckten i Vika kyrka

Under en restaurering i Vika kyrka i Dalarna 1917-18 upptäckte man att det fanns femton träskulpturer och ett altarskåp i kyrkan.
Källa: Lena Liepe, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Klockorna i Balingsta

I tornet till Balingsta kyrka i Uppland hänger två klockor; storklockan från 1526 och lillklockan från 1834.
Källa: Bertil Nilsson, "Balingsta kyrka", Uppsala, 1985

Biskopsskulpturen i tjärgryta

Sveneby kyrka i Västergötland byggdes någon under 1200-talet och kyrkan har en skulptur föreställande biskopen Eramus i en tjärgryta. Kyrkan har också ett krucifix från 1200-talet som är välbevarad förutom att färgen har lossnat från det.
Källor:
Bebyggelseregistret
Theliander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2004

Vickers kulspruta

År 1912 lanserades kulsprutan Vickers från Storbrittannien med följande data; kaliber .303, vikt 9,4 kg; totallängd 1155 mm; piplängd 723 mm; eldhastighet 745 skott/minut och laddning 250 skott/minut.

Källor:

McNab Chris, "Skjutvapen", sv version, 2011
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Kyrkogårdar

Det som kyrkogårdar ser ut idag började att anläggas i början av 1800-talet i Sverige med raka kvarter och krattande grusgångar. Dessa började att anläggas i Uppsala 1801, i Växjö 1807 och i Lund två år senare. På Gamla kyrkogården i Uppsala gravsatte bl a professorn, akademiräntmästaren och bibliotekarien Olov Verelius 1682 men det var då långt ifrån hur kyrkogårdar ser ut idag.När han fick sin gravvård var det en fattigmanskyrkogård som uppstod tidigare under 1600-talet och dit hospitalets dödsfall forslades för den sista vilan.

Källor:

Bäckström Anders, "Den svenska begravningsseden", Uppsala, 1992
Mansen Elisabeth, "band 5 av Norstedts Sveriges historia", Värnamo, 2011
Ridderstedt Rolf, "Levande kyrkogård", Borås, 2001

Razzia mot uteliggare

Natten till den 19 september 1879 gjorde polisen i Stockholm en razzia mot uteliggare på pråmar och skjul i Stadsgården. De fann 19 personer varav en kvinna under denna razzia.

Källa: Dagens Nyheter 20 september 1879

Nationella arkivdatabasen

Har nu blivit ändrad så man kan söka i alla möjliga arkiv och mycket bättre än de förra versionerna av NAD.

www.nad.riksarkivet.se

Några motorlok från Jönköping

Från AB Jönköpings motorfabrik eller Juneloken dom de kallades för tillverkades i 35 exemplar mellan 1917-46 inklusive två lok som man inte vet när dessa tillverkades. De flesta lok tjänade under tjänstgöringstiden på någon industri någonstans i Sverige. I denna notis kommer jag att gå igenom några av loken.
Det första loket tillverkades 1917 med katalysatordrift (eldriven) på femton hästkrafter och loket hade spårvidden 600 mm. De första fyra loken tjänstgjorde på torvindustrier i södra Sverige och samtliga skrotades åtminstone före andra världskriget. Runt 1918 tillverkade ett lok med en motor av den egna verkstaden 20 hästkrafter som först tjänstgjorde på AB Svenska skfferverken i Lanna (Närke) och köptes 1922 av AB A Heyman i Vårgårda för att tjänstgöra på Floda egendom vid sjön Uspen. Det var söder om Floda utanför Göteborg och loket var inblandat i ett antal indicidenter. Tre år senare togs loket tillbaka till Heyman i Vårgårda som skrotade loket 1932.
Sex lok som tillverkades mellan 1943-45 var i tjänst hos Svenska skifferolje AB i Kinnekleva (Västergötland) under en kort tidsperiod och nästan försvann eller rättare sagt försvann ur bolagets inventering, samtliga hade Pentamotorer på 70 hästkrafter. Ett av loken såldes till iallafall till Boxholms AB i Östergötland där loket blev skrotat 1960.
Tillverkaren satte inte tillverkningsnumret i början och det skulle dröja några år innan detta hände. Det var f ö ett av de loken som skickades till Kinnekleva som hade nummer och de första med sådana nummer tillverkades 1943 med numren 101-106.
Ett motorlok med tillverkningsnummer 111 från 1947 var dieseldriven med en motor från tillverkaren med 16 hästkrafter och som tjänstgjorde på Storfors järnverk fram till skrotningen någon gång under 1970-talet. Därefter kom två dieseldrivna normalspåriga lok med 48 och respektive 64 hästkrafter. Det sistnämnda tillverkades 1949 med tillv-nummer 113 och tjänstgjorde på Björneborgs järnverk i Värmlandoch blev ombyggt med Volvomotor 1975., kom över till Karlskoga järnverk 1981 och skrotades två år senare. Det andra loket tillverkades året innan och tjänstgjorde på Munksjö AB fram till skrotningen 1965. Ett lok med okänt tillverkningsår var först hos en okänd ägare för att sedan köra för Åkers styckebruk (Södermanland) mellan 1945-50 (skrotades omkring 1963).

Källor:

Freding Mats;
"Skogsbanan i Floda", i Svenska småbanor, Östervåla, 1979
"Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland", Taberg, 1987
"Industrilok i Södermanland", 1982
"Industrilok i Närke", 1983
Priedits Janis;
"Industrilok i Skåne (Kristianstads län), Hässleholm, 1998
"Jönköpings motorfabrik AB" (loklista), januari 2002

Åtta månader för stöld

Den 23 november 1895 dömdes hustrun Potentia Antonia Lind till åtta månaders straffarbete och ett års vanfrejd för stöld av Uddevalla rådhusrätt. Hon föddes i Varberg den 11 november 1868 och häktades den 18 november 1895, alltså en vecka efter hennes 27-årsdag.

Källa: Polisunderrättelse, nr 8, 18 januari 1896

Dateringen av Torsvi kyrka

Denna kyrka som ligger i "Trögden" utanför Enköping verkar vara omtvistad när den byggdes. En del påstå att kyrkan byggdes under 1200-talet medan andra påstå att kyrkan byggdes drygt tvåhundra år senare. Enligt författaren till "Torsvi kyrka" så finns det vissa anspeglingar på att kyrkan byggdes under 1200-talet. Bl a är det själva salbyggnaden och vissa blinderingar som antyder på detta, men dessa kan inte heller bevisa att kyrkan byggdes under detta sekel. Det är långhuset som äldst som är byggt av gråsten medan sakristian från 1400-talet är gjort av tegel.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Bebyggelseregistret
"Det medeltida Sverige"; Fjärdhundraland, 1:9, 2010
Tuulse Armin, "Torsvi kyrka", Eskilstuna, 1995

Ängsmark

Ängar var förr i tiden viktiga för svensk lanthushållning efter åker och skog. Liksom vallodlingen så gav ängsmarken foder åt idisslare och hästar. Men i samband med de skiftereformer som var under 1800-talet började ängsmarker att omvandlas till åkrar samt även till skog. Detta har gjort att ängsmarker har försvunnit och detta kan sättas i paritet hur storleken var vid två tidpunkter. På 1860-talet började man att föra statistik över hur mycket det var per "slag" i vegetationen. Under detta decennium var ängsmarken på cirka 2 miljoner hektar och 1990 var det på 558 000 hektar som huvudsakligen var betesmarker. På Gotland är ängsmarken fortfarande mycket levande där varje socken ta hand om en ängsmark som oftast ligger i närheten av kyrkan. Ett exempel på det är den äng som ligger vid Östergarns kyrka som har en öppen yta med inslag av mindre träd som hassel, ask och björk. När man skulle slå ängarna förr i tiden så gjorde man det i samband när kapslarna på ängsskallran började att skallras. Anledningen att man skulle ta upp mer ängsmark var den växande befolkningen på 1800-talet.

Så där kan ängen ser ut idag och kortet togs i somras mellan Örbyhus och Dannemora.

Vid Krusenbergs slott var detta område en ängsmark på 1600-talet enligt äldre kartor

 

Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Gävle, 1999
Edelstam Sofia, "Ängar", Jordbruksverket, 1995
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Del 3, Borås, 2000
NE (CD-rom), "vallodling" och "äng"

Tullhuset i Norrköping

Norrköpings tullkammare är från 1784 och övervåningen tillbyggdes 1892 efter ritningar av Fredrik Blom och tullen lämnade byggnaden 1918.

Källa: Tidskriften Byggnadskultur, 2/2005

Fingeravtryck i Sverige

Fingeravtryck i Sverige började att användas 1906 sedan den engelska polisen hade börjat med det under 1890-talet, men denna uppgift är troligen fel i källan eftersom en annan ociterat källa anger under 1870-talet.

Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Härledgården

Denna gård är numera hembygdsgården i Torstuna församling utanför Enköping. Denna gård har gamla anor men mangårdsbyggnaden byggdes någon gång under 1700-talet. Det har också funnits ett par torp i Härled som också är rivna medan de torp som finns nu har blivit ditflyttade vid ett senare tillfälle. År 1571 fanns det tre bönder i Härled och samtliga fick lämna sitt bidrag till Älvsborgs lösen. Byn råkade ut för en vådeld 1877 och fem gårdar blev mer eller mindre brandskador.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Torsmark Olle, "Härledsgården", Torstuna, 1991

Mordet på president Lincoln i Dagens Nyheter

Det var nu i dagarna för 144 år sedan som president Lincoln blev känt i Sverige och han mördades av sydstatsfanatikern Booth under en framträdan på en teater i huvudstaden Washington i mitten av april 1865. Bara ett par dagar efter det fyraåriga inbördeskriget mellan nord- och sydstaterna hade formellt avslutat. Men det tog i princip nästan två veckor innan Dagens Nyheter om att USA:s president hade blivit mördat. Det måste man förstå idag att en nyhet tog mycket länge tid att nå fram på den tiden och i synnerhet om händelser som utspelades på andra sidan Atlanten.

Det var först den 27 april 1865 som tidningen rapporterade om mordet på president Lincoln och rubriken löd "Presidenten lönnmördat". Det var då ett telegram som då nådde Sverige och Europa. Dagen efter publicerades hans levnadshistoria och slutligen den 29 april var det ytterligare detaljer kring mordet. När mördaren Booth hoppade ner från logen där Lincoln satt var presidenten döende och dog några timmar senare, sprang över scenen för att sedan undkomma tills vidare. Booth greps dock omgående, men lyckades fly och blev själv mördat två veckor senare i en lada.

Källor:Brophy William m fl, " A people and a nation", Boston, 1999
Dagens Nyheter, 27/4-29/4-1865
NE(CD-ROM), "Abraham Lincoln
"Norstedts uppslagsbok", 2003

(Artikeln var tidigare publicerat på bloggen)

Igenom obygden

På 1680-talet gick en postlinje från Sundsvall till Östersund och postrytteriet måste ta sig igenom dels glesbygd och dels ett område med inlandsklimat. Längs med kusten av Bottenhavet och Bottenviken gick "postvägen" över till det nuvarande Finland och dessutom blev Östersund anlagt under detta sekel.

Källor:

Hadenius Stig, "Sveriges historia"--Vad varje svensk bör veta", Borås, 1992
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Villstrand Nils Erik, "Norstedts Sveriges historia 1600-1721", band 4, Borås, 1992

Två tidiga "folkräkningar" i Kina

En folkräkning i Kina år 754 gav 9 069 154 familjer och 52 880 488 invånare, tio senare var det 2 900 000 famijer och 16 900 000 invånare och folkminskningen antas bero på dels ett uppror och dels en hungersnöd. Sedan beror också på om det stämmer eftersom det var långt innan Europa började med folkräkning.

Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", Stockholm, 1983

Kyrkbåtarna i Länna socken (Roslagen)

Kyrkbåtarna var förut en viktigt del i Lännas sockenhistoria och enligt Solén hade endast ett par hundra av socknens i runda tal 2 100-2 500 invånare haft nära till kyrkan. Socknens storlek är 185,28 kvadratkilometer och enligt 1805 års folkräkning hade Länna socken 1 643 invånare, sextio år senare var det 1 889 invånare.
Alltså var befolkningstätheten 12,1 och respektive 14,0 för dessa år.
I paritet med folkmängden i grannsocknarna utifrån 1865 års folkräkning så var det följande befolkningstäthet; Frötuna 14,3, Rådmansö 18,0, Bildö 21,6, Riala 11,3 och Roslagskulla 17,6.
Alltså stämmer Soléns tes att Länna var folkfattigt under 1800-talet och därför hade många svårt att ta sig till kyrkan. Några detaljer i kyrkbåtarnas historia är höjda i dunklet, men under 1800-talets andra hälft fanns det sex kyrkbåtar fördelade på husförhörsrotar.

Källor:
Björklund Gustav, "Länna kyrka", Norrtälje, 1981
Emigrationsutredningen, bilaga V, tabell 76
Solén Hans, "Kyrkbåtarna i Länna", i "Julhälsning till församlingarna i Uppsala stift, 1939

Rivningen av Grisslamacken

En ytterligare försvunnighet på denna blogg!!!
Det är lite synd att jag inte hann med att åka upp till gamla macken med värdshuset i Grissla utanför Tierp innan dom började rivningen. Förut gick E4:an igenom Grissla och tyvärr gick inte macken med värdshuset under p g a detta, det var förfallet långt innan den nya motorvägen öppnades. Tyvärr hann jag inte ta några kort och hade jag haft det i åtanke så hade jag troligen gjort det i helgen. På Google Earths gatuvy ser man tydligt hur både bensinmacken till vänster och värdshuset till höger är förfallna. Enligt http://www.swedishruins.se/galb/grissla/grisslaswe.htm så har macken stått tomt sedan 1988 och byggdes någon gång under 1940-talet, visst är det synd med att ett stycke kulturhistoria försvinner, men tittar man närmare dels på bilden och dels på länkarna så var det nog lika bra att dessa två byggnader försvinner.

Artikeln i dagens UNT:
http://www.unt.se/tierp/rivning-av-grisslamacken-inledd-1821242.aspx

Leffes bilder:
http://www.leffesbilder.se/Bilder/album/Overgivet/Fordon%20och%20trafik/Macken/index.html

Bilden på Google Earth:

Jag har ett svagt personlig bild över stället, minns att jag har ätit där när min familj stannade där för en del år sedan. Det var en äldre kvinna som då var i 40-50 årsåldern som serverade och tog emot beställningar från gästerna. Har hört talas om att det blev sämre där under 1980-talet och sedan gick det mer och mer utför för både stället och andra.

Höstskörden på Viks slott

På tre olika ängar på Viks ägor i Uppland var höstskörden på dessa antal lass 1748; Hemängen 92, Nyängen 60 och Långmyran 62. Elva år senare var dessa värden följande antal lass: 101, 135 och 110. År 1751 var antalet lass från dessa ängar 134, 208 och 101, den totala skörden för detta år var 393 tunnor spannmål.

Källor:

Magnusson Lars, "Ty som ingenting angelägare är mina bönders contervation", Stockholm, 1986
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare"; Stockholm, 1957

Kyrkohistoriska notiser 11

Rafael Puset och klockstapeln

Klockstapeln i Knutby(Uppland) uppfördes av Rafael Puset som var bruksbyggmästare vid Hargs bruk och den stod klar 1739.
Källa: Ingeborg Wilcke Lindquist, "Knutby kyrka", Eskilstuna, obekant tryckår

Öppning med en text

Ingången till Kung-Husby kyrka i Uppland finns en text att läsa för den inkommande besökaren och texten är skriven av en ung präst under 1700-talet.
Källa: Mats Åmark, "Kung-Husby kyrka", Upplands kyrkor, IV, Uppsala, 1953

Skälvum kyrka

Bilden är tagen av författaren!

En av Västergötland omtalade medeltida kyrkor är Skälvum kyrka utanför Götene och är en grannkyrka till Husaby där Olof Skötkonung ligger begravd. I Skälvum finns det stenreliefer som har gjort kyrkan berömd samt en text ovanför ingången som säger att Otheric gjorde mig. Men ingen vet vem Otheric var, om han var finanisär eller byggmästare.
Källor:
Bebyggelseregistret
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
"Medeltidens ABC", Stockholm, 2001

Predikstolen tillverkades i Simlom

En sockentillverkare i Husby-Sjuhundra socken tillverkade predikstolen till kyrkan som blev färdig 1755 medan ornamenten på den gjordes av en bildhuggare från Stockholm. Sockentillverkaren bodde i Simlom där också predikstolen gjordes.
Källa: Ingeborg- Wilcke Lindqvist, "Husby-Sjuhundra kyrka", Strängnäs, 1970

Marma kyrka

Marma kyrka i Norduppland uppfördes mellan 1926-27.
Källa: Karin Blent, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", 1997

Byggnadshistorik på tavlor

Runtom i Uppsala finns ett antal väggtavlor med information om byggnader och det är dessa som jag har tagit kort på, ett urval publiceras i denna lilla bildartikel. (Bilderna är klickbara) Sådana där info-tavlor finns lite överallt i Sverige.

Olympen som är stadens äldsta hyreshus och ligger vid Västra Ågatan.

Restaurangen Flustret som är populärt på sommaren.

Gamla Riksbankshuset vid korsningen Bangårdsgatan-Kungängsgatan.

Schyllahuset inte så långt ifrån Islandsbron.

Tivedens rövare

Under medeltiden sägs det att Tiveden var ett tillhåll för rövare och på vissa platser sägs det t o m varit platser där rövare hade inväntat sina offer. Jag skrev tidigare om Ramundeboda kloster, en plats där man kunde övernatta när man passerade Tiveden och som låg halvvägs in i skogen. Nu är det frågan om det verkligen fanns rövare i Tiveden under medeltiden och enligt Laxå kommuns hemsida är det en av sägnerna som har florerat genom historiens lopp.

Från Laxå kommuns hemsida(http://www.laxa.se/web/internet.nsf/webdocs/F4FD641F2B833908C1257379003A8933?OpenDocument)

I Tiveden finns många sägner och historier om rövare och troll. Anledningen är de djupa mäktiga skogarna som fortfarande inbjuder till egna fantasier om övernaturliga väsen. 1983 invigdes Tivedens nationalpark av Kung Carl XVI Gustaf. Parken besöks årligen av nästan 100 000 människor.

Enligt denna kommuns hemsida så var det alltså mera en mytbildning och då kanske man kan dra slutledningen att spektulationen var mer eller mindre utvigdat. Nu påstår jag inte att det är en osanning som måste komma upp i dager och det jag känner till om Tiveden är att vissa partier ger en mytomspunnen upplevelse. Historien kring Tivedens rövare finns och kommer att berättas om även i framtiden.

(Tidigare publicerat)

Sala-Tillberga järnväg

Med förkortningen SaTJ öppnades den 28 kilometer långa sträckan för provisorisk trafik den 1 december 1875 och för allmän trafik sex dagar senare. Förvaltningen styrdes däremot från Stockholm och den 2 mars 1906 köptes bolaget upp av Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägar.
Källa: Järnvägsdata, 1999

Försvunnen minigolfbana

Någon under mitten av 1980-talet så anlades en liten minigolfbana vid tennisbanorna i Vilan i södra Uppsala och det var populärt i början som sedan mattades av. En notering av mig som gjordes för några år sedan så var banan överväxt av allehanda vegetation. Vid okänd tidpunkt revs också banorna och jag vet inte riktig när trots att jag bara bor ett par kilometer ifrån. Men jag funderade aldrig på när dessa banor revs. För någon vecka sedan tog jag ett par kort på själva anläggningen och jag har publicerat försvunnigheter på denna blogg förut.

Båtlämningen vid Kalkuddens tegelbruk

En båt med namnet Clarina låg vid Kalkuddens tegelbruk vid Mariefred och den sista noteringen gjordes 1949 eftersom bruket lades ner då. Citat från fornminnesregistret; Bottnen med bottenspanten samt en del av sidospanten håller ihop. Enligt fornminnesregistret är detta vrak välbevarat och ligger på lerbotten. Kalkuddens tegelbruk var igång mellan 1751-1949.

Källor:
Fornminnesregistret Kärnbo 226
"Industrilok i Södermanland", 1982

Bakernotis

Bakergeväret var standardvapnet för det brittiska armén i drygt hundra år och lanserades av Ezekiel Baker 1800, vapnet hade en flintlåsmekanism med mynningsladdning. Geväret hade kalibern .62(tum), piplängden drygt 45 cm (30,15 in) och kunde träffa mål på långt håll.

Källor:
Grant R C, "Slag---Historiska slagfält", svensk version, 2006
Miller David, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Vapensmeden från Dalarna

Per Mårtensson kom från Dalarna till Blingsta utanför Hoversberg i Jämtland 1817 och startade tillverkningen av bössor med hög kvalitet.

Källa: Anders Johnsson, "Fånga platsen", 2008

Ärkesbiskop Andreas lista över tillhörande gårdar i november 1316

Den 15 november 1316 meddelade ärkesbiskopen Andreas i Uppsala om en förteckning över de gårdar som har tillhört Domkapilet i staden.

Informationstexten till DS 2073

Domprosten Andreas meddelar förteckning på de gods som tillhörde domprosteriet och helgeandshuset i Uppsala vid hans tillträde, och vad som sedermera tillkommit. Omnämns gods i Sätuna, Gamla Uppsala, Sala, Haga, Flosta, Kaby, Film, "Ulsum", Lyhundare, Eby i Danmarks socken, Nåntuna, "Kyunge" i Resbokils socken, Bredåker, Ulltuna, Bolsta, Nyby, Österberga m. fl. Magnus Jonsson gav till Helgeandshuset jord i Ubby i Dalby socken, Karl Erlandsson gav till samma hus jord i Nysäter. Utfärdaren stadfäster den anordning som blivit gjord för kommuniteten på holmen i ån, skänker jord i Staby och Balingsta till uppbyggandet av S:t Eriks kapell, med förbehåll att ,om byggnaden inte företages, denna gåva skall tillfalla den person som har uppsikt över byggnadsarbetet vid domkyrkan och vården om kommuniteten. Till exekutorer utses valde ärkebiskopen Olof i Uppsala, biskop Israel i Västerås, Birger Persson, tidigare lagman i Uppland, Björn, kanik i Uppsala.

Flosta förmodar jag att han menade Flogsta, det fanns en gård i denna socken som hette med detta namn förr i tiden och Karby(Kaby) och Resbokil är förstås den nuvarande Rasbokil socken i Uppland. Staby är samma sak som Stavby, att ärkesbiskopen skänker jord i Stavby och Balingsta för att finansiera ett kapellbygge i Uppsala. Det var ganska många gårdar som var aktuella i denna "lista" och de som antecknade sina namn i brevet var ärkesbiskopen Andreas, medlemmar i ärkesbiskopgården i Uppsala, kanikerna Mathias av Danmark socken, Sune av Adelunda(Alunda???) och Björn av Torstuna. Den sista meningen av texten i kursiverad stil handlade om att installera personer.

(Denna artikel var tidigare publicerat på bloggen)

Fjällripa skjuten i Uppsala

I januari 1896 sköts en fjällripa på Stormossen i Bälinge socken (Uppland) och den sändes till konservation Gustav Koltjoft, aldrig har det tidigare en sådan fågel skjutits i Uppland.

Källa: Tidningen Upsala 11 januari 1896

Okänd belgisk tillverkare

En okänd belgisk vapensmed startade revolvertillverkningen mer eller mindre jämsides med den brittiska vapentillverkaren Webley & Sons 1878 och belgaren tillverkade exakt samma vapen som den välkända brittiska tillverkaren.

Källa: David Miller, "The Illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Utslungat lantbrukare

Den 27 november 1899 påträffades en vält kärra med hästen förspänt till den utanför Västerås. Det var lantbrukaren O E Öhdin från Bred socken som hittades död med skador på huvudet i ett dike på kvällen. Han hade antagligen blivit utslängt från kärran när han var på väg hem.

Källa: Dagens Nyheter 28 november 1899

Tur med passagen

Tur med passeringen av Hallsbergs station hade den kungliga vagnen den 28 juli 1903 när det hände en olycka på stationsområdet när ett godståg och ett passagerartåg lyckades med konststycket att spåra ur trots utan kollision. När det ena tåget spårade ur så touchade det till det andra loket. Detta inträffade på kvällen och lite senare skulle den kungliga vagnen komma in på stationsområdet. Skadorna på de inblandade uppgick bara till blessyrer och man hann rensa upp så pass mycket att den kungliga vagnen kunde passera.

Källa: Uppsala Nya Tidning 29 juli 1903

Romfartuna kyrka

Denna kyrka ligger mellan Västerås och Sala, det vanliga smeknamnet på kyrkan är "katedralen på slätten" med dess högresta tornspira. De äldsta delarna av kyrkan är från 1200-talet och sedan har kyrkan varit föremål för en del förändringar. I samband med en restaurering på 1970-talet framtogs kalkmålningar på kyrkans nordvägg som härrör från 1200-talet som dessutom var ovanliga för denna del i Västmanland. Under 1400-talet byggdes kyrkan om och bl a tillkom såväl tornet som de fem kryssvalven i mittskeppet. På 1600-talet byggdes tornet på till nuvarande höjd. Bland inventeringarna finns en sittande madonna från 1300-talet samt två medeltida järnportar. Romfartuna, vars ortnamn är omtvistat, är en av Västmanlands mest omtalade kyrkor.

Källor:
Bebyggelseregistret
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Fornminnesregistret
Nordin Jonas M, "Det medeltida Dalarna & Västmanland", 2009
Ottosson Mats o Åsa, "Upptäck Sverige", Värnamo, 2008

Branden i Åsbergstorp

Femton personer som var "obildbara idioter" innebrändes när en fastighet brann ner i Asbergstorp utanför Jönköping den 31 oktober 1894. Termen "obildbara idioter" användes i källorna till denna artikel och innebär de personer som inte kunde klara av ett eget hushåll. Branden startade däremot i en bristfälligt kakelugn. Vid ett senare tillfälle angavs det att ett litet barn kunde har kommit i kontakt med en lampa som stod på golvet där branden började. Offren fick trots att de ansåg vara "sämre människor" en fin begravning och massor med människor kom till begravningen, en barnkör sjöng vid graven. Offren blev lagda i gemensam kista på den nya kyrkogården i Jönköping.

Källor:

brandhistorisk.org (trol nedlagd)
Tidningen Upsala 6 november 1894

Uppsala vann överlägset mot Enköping

Uppsala allmänna slog Enköpings schacksällskap med 8-0 på hotell Hörnan i Uppsala den 10 januari 1915 och sju av partierna gick över mer eller mindre snabbt medan den 8:e spelaren från Enköping gjorde ett bra motstånd. Men fick ge sig efter 85 drag och denna spelare hade också fått sin träning hos motståndaren.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 januari 1915

Brandskadade lok

Den 9 december 1935 brann lokstallet i Gällivare och ett antal ellok förstördes; O-Oa 19-20, O-Ob 34-35 och D 106. Det var alltså fem lok som blev förstörda i branden med skrotning som följd, O-loken hann hann t o m bli omlitterade och dessa fick därmed två litteran. På sommaren 1965 brann lokstallet igen i Gällivare och branden startade enligt järnväghistorisk forum på samma ställe.

Källor:

http://www.jvmv2.se/gamlaforum/14379.htm
"Svenska ellok", försvunnen hemsida

Östervålamöbler

Bönderna har haft olika bisysslor i beroende var i landet de levde och i Östervåla socken i Uppland hade bönderna möbelsnickeriet som bisyssla. Det hela började när Johan Sundelin började med möbelsnickeri i en liten omfattning och sedan började andra bönder också att snickra ihop möbler. Det var främst stolar som tillverkades och hos vissa bönder hade möblerna en mängd olika utföranden, producerade också katalogblad över vad som tillverkades av en specifik bonde. Flera bönder företog försäljningsresor till de närliggande städerna och ibland också lite längre bort. På mitten av 1870-talet nådde stoltillverkningen sin absoluta höjdpunkt och så skrev Fredblad 1996.
1875 stod tillverkningen på sin höjdpunkt. Då fanns det 301 stolmakare i socknen och ca 100 bönder hade stolmakeriet som bisyssla. 48 000 stolar gjordes per år och många exporterades till Norge, Finland och Ryssland.
Men vid sekelskiftet 18/1900-talen sjönk däremot själva möbelsnickeriet kraftigt i Östervåla och finns dock kvar i begränsad omfattning.

Källor:

Fredlund Jane;
"Den stora boken om antikt", 1996
"Auktionshandboken 1700-2000", 2008
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia", del 3, Borås, 2000
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Ängsö kyrkas torn

Tornet till Ängsö kyrka utanför Västerås byggdes under 1700-talets första hälft liksom Piperska gravkoret. Enligt en inskriptionstavla så blev tornet färdigt 1744 och själva spiran är gjord av tjära. Det medeltida fönstret som en gång i tiden satt i själva västfasaden har istället placerat i tornet.

Källor:

Bebyggelseregistret (äldre utgåvan)
Nisbeth Åke, "Ängsö kyrka", Västerås, okänt tryckår

Historiska notiser 30

Här kommer den sista i detta nummer om det inte kommer fler i framtiden, men det är ännu inte klart.

Sköt sin syster av våda

Ett familjetragedi inträffade den 19 augusti 1901 i Hackas utanför Gällivare när en 18-årig pojke råkade döda sin 6-åriga syster av våda. Han skulle jaga sjöfågel och råkade under tiden han gick över gården avfyra ett skott som dödade systern. Om han skulle provskjuta geväret stod det ingenting om i notisen under landsortsnyheterna.
Källa: Södermanlands läns tidning 26 augusti 1901

Snickaren åkte dit för förfalskningsbrott

Snickaren Karl Moberg greps i den dåvarande Skaraborgs län och häktades i Skövde den 1 juni 1901 för förfalskningsbrott. Han fördes senare till Hjo där han dömdes av rådhusrätten till sju månader straffarbete. Han föddes i Mofalla socken i det redan nämnda länet den 20 januari 1858.

Källa: Polisunderrättelser, nr 68 9/6- och 8/7-1904

Skjul till kanonen

År 1885 byggdes en skjul till kanonen på fyrplatsen Nidingen.
Källa: Dan Thunman, "Svenska fyrplatser", 2000

Omodernt i Riala socken

I Riala socken hade man ännu 1858 inte skaffat sig de plogar som redan hade blivit inköpta av andra socknar utan man körde med harvar och ådrar.
Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Inte en enda sökande

Garnisionssjukhuset i Stockholm fick inte en enda sökande till de underläkartjänster som sjukhuset annonserade ut. Skälet var nog den dåliga lönen med tre kronor per dag.
Källa: Södermanlands läns tidning 14 juni 1909

Hökhuvuds prästgård indrogs

Gustav Vasa ansåg att prästgården i Hökhuvud socken var mer lämpat för bergsbruket än för prästen som fick söka sig till ett annat boställe i annexet 1552.
Källa: Lena Berg & Örjan Hermodsson, "Dannemoras bergslagsområde", 2002

Väddömordet

I början av 1890-talet mördades en äldre kvinna i Väddö socken av en smed och hans hustru. Under våren 1891 blev det klart vilket straff de kommer att få och de blånekade först innan hustrun började att erkänna. De dömdes av Väddö-Häverö tingslags tingsrätt till livstids straffarbete.
Källa: Uppsala Nya Tidning 16 maj 1891

Svensk smittkoppsvaccin

Sverige tillämpade vaccinet mot smittkoppor för första gången 1901 efter ett intiativ av läkaren Eberhard Munck af Rosensköld i Malmö, fem år efter Edward Jenners upptäckt av vaccinet.
Källor:
Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta", Borås, 1996
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Telegrafstationen i Göteborg 1867

Under år 1867 hade Göteborgs telegrafstation skickat iväg 45 785 telegram varav 32 911 inom landet och 13 374 till utlandet. De inkomna telegrammen motsvarade 35 704 från olika delar av landet och 13 915 från utlandet.
Källa: Göteborgsposten 10 februari 1868

Hawaiimusik

Hawaiimusik slog igenom i USA på 1910-talet och var en blandning av vals eller foxtrot medan texten handlade oftast om kärlek.
Källa: "NE i tjugo band", band 8, 2009

Raset i Norrskedika gruvor

Norrskedika gruvor hade ett problem som var att berget var skört och det hände emellanåt att driften fick inställas p g a rasrisken. Det största raset inträffade 1875 när driften pågick för fullt och lyckligvist skadades ingen arbetare. Däremot släcktes deras "lampor" och arbetarna kom undan med blotta förskräckelsen.
Källa: "Norrskedika gruvor", Östhammars kulturnämnd, 1995

Tånggödsel

Det är ett av de äldsta gödselmedlen i Sverige ilandblåst tång användes som jordförbättring på Västkusten fram till 1950-talet. Värt att göra någon utvik på vid ett senare tillfälle.

Källa: Niklas Czerhalmi, "Fårad mark", Lund, 1999

Fartygets fotogenmotor

Fiskebåten Amelie i Smögen fick i april 1897 en fotogenmotor till vinschen och det var det som stod i tidningen också. På den tiden var det mer eller mindre sensationellt att fordon fick fotogenmotor, skriv gärna in en kommentar om detta.

Källa: Bohusarkivet

Kyrkohistoriska notiser 10

Trinity Church i New York

Det finns ett par till i denna storkyrka med det namnet och den som jag menar byggdes mellan 1839-46 och är en basilika, artitekten var Richard Upjohn. Det var den första gotiska byggnaden som uppfördes i USA och den brittisk-födde Upjohn levde mellan 1802-78.
Källor:
Clancy Johathan, "Allt du behöver veta om arkitektur (svensk version), 2006
Roth Leland M, "A Concise history of American architecture", 1980

Tyresö kyrka invigdes under en begravning

Friherren Gustav Gustavsson Oxenstierna såg till att Tyresö blev en egen socken 1633 och han uppförde slottet 1620-33 samt kyrkan 1638-40. Själva invigningen skedde under hans begravning 1641 och kyrkans byggmästare var Hans Ferster.
Källa: Jakob Lindblad, "Skärgårdskyrkor, stadskyrkor och kapell", Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 46, 2003

Rivningen av Hagby kyrka

År 1838 revs den medeltida kyrkan i Hagby (Uppland) och ersattes med en ny kyrkobyggnad.
Källa: Rune Norberg, "Hagby kyrka", Uppsala, 1969

Prästen som tvingades att hålla nattvard (tidigare publicerat)

I Norra Åkarp socken i Skåne tvingades prästen H Jöransson Feuk av snapphanar att hålla nattvardsgudstjänst ute i det fria vid ett stort klippblock. Det var under 1670-talet som den lokala traditionen att denna händelse skulle har ägt rum.

Källa: Fornlämningsregistret Norra Åkarp 32

Från en okänd kyrka

I Uppsala universitetsmuseum finns ett verk som föreställer Johannes Döparen och som tillhörde en okänd kyrka förr i tiden. Alla träskulpturer som föreställer Madonnan och Johannes Döparen tillverkades under medeltiden och det går inte att att reda på denna skulpturs härkomst eftersom inga uppgifter är kända.
Källor:
Jakobsson Carina, "Beställare och finansiärer", Uddevalla, 2002
Tångeberg Peter, "Träskulpturers tekniker", Romanska konsten, Signum Svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

Nyårssmällen 1866

Från Dagens Nyheter den 8 januari 1866

Explosion. Då herr Le Tort sistlidne nyårsdag, förevisat sina disolving views i Kristianstad inträffade en blandning af hydro- och oxygengaserna, hvaraf naturligvis en explosion uppstod, hvilken ehuru den icke åstadkom någon svårare skada, vållande någon förskräckelse hos de kringboende.

En olyckshändelse som antagligen blev ganska så fort bortglömt.

Denna notis har tidigare varit publicerat på denna blogg

Styrelsen för Uppsala stadshotell 1935

Stadshotellet i Uppsala finns inte längre eftersom det är restaurang på undervåningen och hotellbyggnaden ligger vid korsningen Drottningsgatan-Trädgårdsgatan i Uppsala. År 1935 bestod styrelsen av en politiker som var ordförande, en överbibliotekarie, bankdirektör, häradshövding och direktör. Han som var vd hette J B Söderberg och samtliga styrelsemedlemmar var män.

Källa: SVAR; databasen aktiebolag

Konstnären Gainsboroughs försäjlning

Den engelska konstnären Thomas Gainsborough (1727-86) målade porträtt som han kunde sälja, däremot gick det inte så bra att sälja sina landskapsmålningar och han var ju en framgångsrik konstnär. Han föddes i en ort i grevskapet Suffolk och flyttade till London 1744, där han började att studera gravyrer. Han är en av Englands mest kända eller omtalade konstnärer.

Källor:

Cummins Robert, "Allt du behöver veta om konst", svensk version, 2006
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Övning i sabelhuggning

Under vintern 1895-96 hade poliskåren i Uppsala övat på sabelhugg under löjtnant Ljungwalds ledning och dessa poliser hade dessutom visat upp sig för polischefen.

Källa: Tidningen Upsala 30 april 1896 (jag råkade skriva 1894 i manualen), hoppas att det kan bringa klarhet i framtiden)

Jularbo-Månsbo järnväg

Det var den sista trafikerade järnvägslinjen med ånglok i Sverige, öppnad för trafik 1919, spårvidd 1435 mm (normalspårig), godstrafik nedlades 1981 (med ånglok 1977) och persontrafiken nedlades redan 1923. Linjen revs upp 1982!
Jularbo var en station längs med Norra stambanan utanför Avesta.

Källa: "Järnvägsdata", 1999

Klassiska mjölkpaketet

Såg idag att Arla hade bytt ut det klassiska mjölkpaketet som har varit i några decennier nu till en avsmal variant av mjölkförpackningen. Turen var att jag hade ett sådant förpackning hemma i kylskåpet.

Snus som botemedel

Det verkar som, i synnerhet bland allmogen under slutet på 1800-talet att det gick att stoppa snus i sår. Vad det ett oantecknat rykte som gjorde att det gick att stoppa snus i sår? Ingen som vet ännu, antar jag. Kanske ryktet spreds sig p g a att arbetarna i Sala blyhytta stoppade snus för att skydda tandköttet mot blyrand som kunde leda till tandlossning. Det är två notiser, båda från 1893 som jag kommer att använda som källmaterial i denna text. I april inträffade följande händelse i Ununge socken i Roslagen, ""Skomakaren August Johansson som bodde i Ränka i nämnda socken enligt signaturen N B i Norrtäljebladet? Känd på orten för sitt obotliga superi, föll häromdagen i berusadt tillstånd och slog huvudet i en stenhäll, så att ett stort sår uppstod. Några tillstädeskomma personer stoppade snus i såret och bar den sanslöse i en loge, där han fick ligga tills aftonen, då han hämtades av anhöriga. Två dagar senare var han död.  Den andra händelsen utspelades i september: Genom att strö snus över ett sår har en trädgårdsarbetare i Hudiksvall ådragit sig blodförgiftning och tillsatt livet. Den sistnämnda notisen var från landsortsnyheterna i denna tidning. Frågan är om det inte var blodförgiftning i det förstnämnda fallet också?

Källor:
Blyrand, min artikel
Tidningen Upsala 13 april 1893
Vestmanlands läns tidning 14 september 1893

Vattenståndsmärket på Gräsö

På en klippa utåt vattnet finns det på Gräsö ett vattenståndsmärke eller "annan ristning". Det är ett ypperligt sätt att studera landhöjningen efter själva vattenmärkningen. Man började att rista in 1820 och under denna ristning finns också årtalet 1920, därefter är den nuvarande vattennivån. Båda bär datumet 13 september, så den 13 september 2020 är alltså dags för nästa märkning.

Källor:

Fornminnesregistret Gräsö 221
Norman Per, "Sjöfart och fiske"; Fornlämningar i Sverige 3, Riksantikvarieämbetet, Borås, 1995
"Udda sevärdheter på Gräsö", min artikel

Sädeslagen under vikingatiden

Från Birka har arkeologerna funnit rester efter bröd, plantor och säd i keramikpyttor. De sädesslag som använde var korn till ungefär 40-60%, vete 20-40% och råg till endast fem procent.

Källor:

Myrdal Janken, "Jordbruket under feodalismen", Borås, 1999
"Vikingatidens ABC", Stockholm, 1995

Tre roslagskyrkor

Frötuna, Roslagsbro och Länna kyrkor har gemensamt att de ligger inom en mil radie från Norrtälje samt att samtliga är medeltida. I tidsaxeln för byggandet ligger i de i den ordning som nämndes i den förra meningen och de är byggda under olika århundraden fr o m 1100-talet till 1300-talet. Frötuna kyrka har blivit såväl tillbyggt som ombyggt vid flera tillfällen sedan anläggandet. Liksom hos andra uppländska kyrkor blev valven inslagna under 1400-talet och därefter kom de kalkmålningar som präglar många kyrkor.

Källor:

Björklund Gustav, "Länna kyrka", Norrtälje, 1981
Wilcke-Lindquist Ingeborg;
"Roslagsbro kyrka", Strängnäs, 1989
"Frötuna kyrka", Strängnäs, 1991
"Kyrkoguide över de uppländska kyrkorna", min artikelserie, tidigare publicerat

Sportnotiser 3

Tirfings storseger

Harnäs-klubben Tirfing besegrade Edsbyn IF i med 11-1 i bandyns näst högsta serie division 2 (norra) den 28 januari 1934 och den förre landslagsmannen Arne Magnusson gjorde sju av målen.
Källor:
Idrottsbladet, nr 13, 31 januari 1934
sporthistoria.se

Colchesters publikrekord

Colchester Uniteds publikrekord är 19 072 i FA-cupens 1:a omgång mot Reading den 27 november 1948 och det var två år innan klubben skulle inträda i ligan.
Källa: Rothmans Football Yearbook 1993-94

Lions mästare

Detriot Lions var en av de ursprungliga klubbarna i NFL (amerikansk fotboll) och de har bara vunnit den förra versionen av NFL (alltså innan Super Bowl). Fyra mästerskap har det blivit: 1935, 1952, 1953 och 1957.
Källa: "Faktakalendern Sport", 2008

Första oavgjorda studentrodden

Den universitetsrodd som går varje år mellan universiteten i Cambridge och Oxford var ingen officiell tävling från början och blev det 1858, den första oavgjorda rodden var 1877.
Källa: "Sporten i focus", Stockholm, 1966

Nitton mål för Sovjet

I junior-VM i ishockey i tyska Augsburg (dåvarande Västtyskland) under jul/nyårstiden 1980/81 så vann Sovjetunionen med 19-1 mot Österrike.
Källa: Uppsala Nya Tidning 29 december 1980

Snöstormen 1888

Jag antar att väderkatastrofen som utspelades i kustlandet av Södermanland och Östergötland 1850 när det helt plötsligt blev kallare som krävde drygt 150 människoliv är mera känt än den storm som drog fram i Sverige vid månadskiftet februari/mars 1888. Källmaterialet som jag har valt att använda är det som rapporterades av Svenska Dagbladet under de första dagarna av mars. Antar också att det finns människor idag i Roslagen som känner till en händelse som utspelades mellan två öar i Rådmansö socken.

Temperaturen understeg på många håll mellan 20-35 minusgrader och det var många som blev antagligen mer eller mindre överraskade av snöstormen. Den värsta katastrofen utspelades i Roslagen mellan öarna Sundskär och Vidinge. En grupp ungdomar mellan 11-23 år från Vidinge var på ett religiös möte på Sundskär och efter mötet beslöt sju av åtta ungdomarna att gå hem över isen till Vidinge. De kände till hur de skulle gå och vägen dit var märkt med enris som var "fast i isen". Vinden var åt rätt håll och helt plötsligt blev det värre när de också kom ifrån varandra. Döden inföll troligen omgående och på morgonen när deras anhöriga började att undra, gick ut på isen för att leta efter dem. Sex av ungdomarna hittades ganska så omgående medan den sjunde hade inte påträffats enligt en notis den 8 mars 1888. I en annan notis som fanns i Svenska Dagbladet dagen efter hade följande text; till följd av häftiga yrvädret icke lyckades taga sig hem, ehuru de endast hade ungefär 1/4 mils väg att tillrygalägga, utan gingo vilse och kommo långt ifrån hemmet, till Kudoxa der man följande dag fann dem liggande ihjelfrusna på isen, med undantag av en man som hittades först den 7:e. Det var två ynglingar och fem kvinnor, varav tre var systrar som dog i stormen och enligt samma notis var det Leonard Söderman, gossen Norberg, pigan Karla Södergren, flickan Sundell, Johan Janssons två döttrar och Klara Westerman som samtliga var livfulla personer.

Det hände också på andra håll mer eller mindre tragiska händelser, i Tärna socken utanför Sala frös en änka ihjäl och hon påträffades på en väg i socknen. I östra Västmanland fick en dräng övernatta i skogen och först på morgonen nådde han fram till en gård i närheten, där gick man ut för att leta reda på hästen med ekipaget som han hade kört tidig under den gångna helgen. Man kan undra vad arbetskarlen Carl Dahlgren hade i sina tankegångar eller om han hade varit medveten om den nalkande snöstormen. Det händer än idag att folk blir överraskade av vädrets makter, om man utgår ifrån det så är det mer förståligt över hans handlande. Han var i tjänst hos herr Fornstedt i Heby och hade varit i Sala under dagen. Han hade bytt till sig brännvin genom ett byte av sina kraftiga stövlar till trasiga resårskor. På den tidiga kvällen gick han hemåt och tvingades efter ett par timmar att ge upp, försökte knacka på hos flera hushåll och fann sedan sitt "tillhåll" i en öppen lada. Där han körde sig djupt ner i den ringa halmtäcket och somnade in, när han vaknade hade hans fötter förfrusna och han fördes in till Sala lasarett, enligt tidningen så blev han krympling resten av livet. I Hällestad i Östergötland blåste ett antal bod ner i stormen. I Vimmerby i Småland var det 34 minusgrader i början av mars och posten från bl a Stockholm var tre-fyra dagar försenade. I Grän i Rasbo socken utanför Uppsala blev ett antal personer innestängda p g a snöstormen och i Sevalla socken i Västmanland hade en man inte samma tur som drängen i samma område. Han påträffades vid en gård på vägen hem till sitt hus.


KÄLLOR

Svenska dagbladet 5-9/3-1888

Om Roslagen ser bl a recenssionen till Lennart Molanders bok "Natten då Gud blundade", googla på Vidinge eller Sundskär på nätet.

Artikeln var tidigare publicerat på bloggen!

Brittiska fotbollshistoriska notiser 1

Publikrekordet för division 4

Den 31 mars 1961 såg 37 774 åskådare på Selhurst Park när hemmalaget Crystal Palace tog emot Millwall i ett Londonderby som hemmalaget dessutom vann med 2-0. Det är den högsta publiksiffran någonsin i division 4 som spelades mellan 1958-92.
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham, 1984

The Saint of same

The Saints är smeknamnet på Southampton FC och i gamla division 2 säsongen 1922-23 slutade de med följande facit: 42 14 14 14 40-40 42 11:a
Hull City som slutade på placeringen under fick också 14 vinster, oavgjorda och förluster, men gjorde 43 och släppte in 45 mål.
Southamptons hemma- och bortafacit
Hemma: 21 10 5 6 28-21 25
Borta: 21 4 9 8 12-17 17
Den 28 oktober vann de med 3-0 mot Wolverhampton på hemmaplan, men föll med 0-4 mot Derby County också på hemmaplan den 9 december och det är deras största seger/förlust under denna säsong. De gjorde mål i 20 matcher och höll nollan i 17 matcher, de spelade dessutom nio mållösa ligamatcher, varav sju på bortaplan.
Källor:
Egen samling
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
Soar Phil, "The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham, 1984

Norwichs veteraner

Målvakten Kevin Keelan var 40 år när han spelade för Norwich City säsongen 1979-80 och nästa säsong var Duncan Forbes 39 år gammal.
Källa: Jack Rollin, "The Guinness book of facts and feats", 1983

Endast Motherwell

Mellan 1904 (Third Lanark) och 1948 (Hibernian) var det bara Motherwell som vann skottska ligan förutom Rangers och Celtic. Detta hände 1932 när de vann ligan på 66 poäng (38 matcher) före Rangers med 61 och Celtic 48.
Källor:
"Rothman´s Football Yearbook", 1999-2000
Soar Phil, "The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham, 1984

Första irländska finalen efter uppsplittringen

Den första irländska finalen efter uppsplittringen av Irland spelades 1922 mellan St James Gate och Shamrock Rovers som slutade 1-1. I omspelet vann det förstnämnda laget med matchens enda mål.
Källa: Guy Oliver, "The Guinness Book of world soccer", 1995

En länsman i släkten

En släkting på min morfars sida var länsman för Lyhundra härad mellan 1597-1615.

Källla: Egen släktforskning

Morgongåva-Molnebo järnväg

En järnväg med industrisyfte som anlades under åren 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva järnvägsstation vid Norra Stambanan. Järnvägen var 3,7 kilometer långt med spårvidden 785 mm och tågen drogs från början av hästar. Den rullande materielen bestod 1877 av 18 malmvagnar, 3 grusvagnar, 6 grusskrov och 2 trallor. Man fraktade alltså malm till olika industrier och det var ingen lysande affär. I Molnebo grenades linjen åt varsitt håll till smedjan och sågen. År 1874 införskaffades ett ånglok från Krauss i München, driften nedlades 1892, järnvägen nyttjades då av sågen som drog hästtransporter fram till cirka 1900 och ångloket såldes troligen 1890.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Järnvägsdata", 1999
Sundström Erik, "Kung Oscarshyttan i Morgongåva", Daedalus, 1989-90

Söderarm

Fyren Söderarm ligger längst ut i Stockholms skärgård och uppfördes 1838-39. Fyren släcktes 1999 och liksom andra fyrar så har även Söderarm en del historiska minnen bakom sig. Den elektrifierades 1953 och redan då var det diskussion om att automatisera fyren som slutade med att protesterna blev för lycksamma. Efter denna händelse tjänade Söderarm även som sjöbevakningsstation och den ligger i ett sådant läge att den var viktig ur denna synpunkt.
År 1843 byggdes fyrvaktarbostaden som 1877 blev ersatt av en ny byggnad och sin tur blev av en annan 1903. Alltså så har tre olika byggnader tjänat som fyrvaktarbostad på ön. Vid fyrplatsen låg tidigare ett fyrskepp och brunnen verkar inte har blivit ersatt av en nyare variant, brunnen anlades 1883. Söderarm är en av de 24 fyrar som är föreslagna med särskild hänsyn av Riksantikvarieämbetet. Personligen var ute på Söderarm med min far någon gång på mitten av 1980-talet och fadern fick lämna bilen i Räfsnäs norr om Kapellskär.

Källor:

Faktakalendern 2002
Jansson Dan, "Fyrar med särskild skydd", NE-artikel, 2002-07-24
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", Stockholm, 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000

Rallarmyteriet 1855

Järnvägen mellan Örebro-Ervalla skulle har blivit Sveriges första järnväg om myteriet bland rallarna hade inträffat. Det var nya erfarenheter hos samtliga parter som var involverade med arbetet som knappast hann börja förrän rallarna gjorde myteri. En ung ingenjör lyckades inte att få rallarna i arbete och istället drog dom honom till en närliggande bäck där han blev döpt till ingenjör Gröngöling. På den tiden (1855) var det svårt att få rallarna att lugna ner sig och det tog ett par dagar innan Västerås kompani kom till platsen. Då hade rallarna redan försvunnit och järnvägsbygget lades ner för alltid. Istället blev etappen mellan Nora-Örebro som öppnades för trafik 1856 som blev Sveriges första järnväg. På den tiden var det svårt att få förstärkningar för att stävja myteriet i tid och ordningsmakten i Örebro var nog för svag för att ge sig på rallarna.

Källor:

"Järnvägsdata", 1999
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994

Kyrkohistoriska notiser 9

Ljuskrona till minne

Karin Bielke och Carl Lillie skänkte 1662 en åttkantig ljuskrona till Teda kyrka för barnen Ulfsparre.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974

Ritade av kyrkan

En okänd tecknare ritade av Gärdserums kyrka (träkyrka) i Småland innan den revs 1859.
Källa: Marian Ullén, "Bygga i trä", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

Marcolfus hustru

På den norra fasaden av Husby-Sjutolft kyrka i Uppland finns en kalkmålning föreställande en kvinna  som ser bestämd ut med böjda knän. Själva målningen gjordes av Albertus Pictor och när man vet man inte, möjligen gjordes denna målning samtidigt med de andra målningarna i kyrkan omkring 1480. Det kan också vara att Marcolfus hustru satt på en pall eller någonting liknande.
Källor:
Kilström Bengt Ingmar, "Husby-Sjutolft kyrka", Strängnäs, 1980
Landström Kerstin & Lars Modin, " Albertus Pictor", Kristianstad, 2009
Näsström Gunnar, " Forna dagars Sverige", Stockholm, 1955

Hände med Åkerby kyrka

Dessa minnesstolpar berörde Åkerby kyrka norr om Uppsala; 1663 spånades sakristians tak, 1667 tjärades vapenhusets tak, 1672 byggdes nya fönstren (de senaste sattes in 1635-36) och som åtta år senare förstärktes med järn på bågarna.
Källa: Åke Nisbeth, "Åkerby kyrka", Katrineholm, 1984

Räkenskapsboken för Funbo kyrka

Funbo kyrka som ligger ett par mil öster om Uppsala förde under en tidsperiod en räkenskapsbok som var unikt för sin samtid i Sverige. Den förvaras numera på Uppsala universitetsbibliotek och täcker för tidsperioden 1395-1483, är ovanligt med så många år.
Källor:
Andrae Carl Göran, "Funbo kyrkas räkenskaper", Historisk tidskrift, 1965
Sundqvist Nils, "Funbo kyrka", Strängnäs, 1970

Alunverket i Multorp

Carl von Linné nämner i sin västgötiska resa att ett alunverk fanns i Multorp och som lades ner 1835.

Källa: NE (CD-rom), "alunverk"

Trappfall mot döden

Under en danstillställning på Torsby bruk råkade drängen Bengt Nyström i berusat tillstånd att falla nedför en trappa och fick livshotande skador, avled en stund senare.

Källa: Göteborgsposten 11 juni 1860

Kvinnliga grymheter mot barn i Stockholm

Inom ett par år hände det två händelser (möjligen flera) när kvinnor/mödrar utförde grymheter mot barn. På våren 1878 uppdagades en historia om ogift kvinna som hade dels misshandlat sitt barn och dels lämnat kvar barnet i hemmet under ett par dagar vid flera tillfällen. Det var grannar som uppmärksammade detta och barnet blev senare inlagt på barnsjukhuset. med köldskador medan modern blev omhändertagen (troligen på hospital eller vårdinrättning). Exakt två år senare upptäckte en poliskonstapel att en kvinna misshandlade sitt barn och gjorde även sken av att kasta barnet i Nybroviken. Polismannen tog med dem till stationen där sanningen blev känt, kvinnan hade inte sett till sin man på flera dagar och var helt utblottat.

Källor:
Stockholms Dagblad 3 maj 1880
Södermanlands läns tidning 1 maj 1878

Tidigare artiklar och notiser om vapenhistoria(DEL 2)

Marinens revolvrar från Husqvarna 1874

Husqvarnas Vapenfabriks Aktiebolag tillverkade 520 revolvrar av modellen m/1871 och 500 av dessa såldes till marinen eller "Kongliga förvaltningen af sjöärendena" som det hette på den tiden. De återstoden tjugo revolverna såldes antingen privat eller eventuellt behölls av tillverkaren.

However this is not the entire truth. This revolver is a Swedish invention and it has in this form only been produced for Sweden. According to Arne Thell, who has made research on this subject, the revolver m/71 was invented by August Hagstrom (1817-1901). 25th of April 1871 4.000 revolvers were ordered from August Francotte, Liége in Belgium. Another 2.000 were ordered 1872. Altogether 7.000 pcs of revolver m/71 were produced by Francotte.

Det var populära vapen som även utländska köpare var intresserade av och den 25 augusti 1871 beställde en köpare i Belgien 4 000 av denna tillverkare. En bild på revolvern finns på nedanstående länk.

Källor:

http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/swedishpistols/swedpist_g.htm

Thell Arne, "Revolver m/1871 för svenska kavalleriet", Tidningen Vapen, 4/1994

 

Vapentransport i juli 1869

Den 26 juli 1869 sändes en transport med 90 kistor med 80 vapen av en äldre modell från kronans förråd i Stockholm till Hälsingsland.

Källa: Dagens Nyheter 28 juli 1869

 

 

Hästköttets återkomst

På godset Ribbingebäck i Järlåsa socken(Uppland) gjorde baronen Adam Germund Cederhielm ett försök att hästköttet skulle komma tillbaka igen på svenska matbord. Detta skedde under 1700-talet och det var även några av hans bönder som hjälpte till och försöket blev lyckat. Patriotiska sällskapet gav Cederhielm en medalj för sin goda samhälliga gärning.
Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1963